MP: Öka självförsörjning med mat genom att minska den kraftigt...

Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, kräver nu att Sverige måste öka sin självförsörjning av livsmedel från usla 50 % till åtminstone 80 %.

Äntligen..!

Den enda åtgärd för att uppnå detta som han föreslår är att kommunerna ska upphandla mer "lokal och hållbar" mat, kodord för "ekologiskt från hela världen".

Detta sker redan, kommunerna köper hela 40 % av sin mat som eko medan konsumenterna köper kanske 10%.

MP vill att typ hela det svenska jordbruket ska bli ekocertifierat, vilket skulle minska den svenska livsmedelsproduktionen med säkert 40-50 %, dels p g av kraftigt minskade skördar och dels genom att en stor del av ekojordbrukets växtnäringstillförsel från det vanliga miljövänliga jordbruket ( i form av t ex stallgödsel, köttmjöl, biogas- och etanolrester mm) skulle helt bortfalla.

Så bra att Holmgren vill öka den svenska självförsörjningsgraden med mat, det har jag och LRF och främst Centerpartiet kämpat för i många decennier! Men väldigt trist att Holmgrens och MPs recept för ökad självförsörjning skulle minska självförsörjningen kraftigt.

https://www.expressen.se/debatt/sa-gar-det-nar-ett-land-har-usel-sjalvforsorjning/

Förskolor måste servera allsidig mat, från både växt- och djurriket. Punkt!

En förskola i Umeå - Gitarren - börjar nu att servera barnen enbart vegetarisk mat, plus fisk en dag i veckan, plus lite ägg och smör ibland.Trots att människan sedan hedenhös är allätare och knappast överlevt om hon varit vegan.

Kan Förskolan ifråga (personalen eller deras chefer eller ansvariga kommunpolitiker) få bestämma något sådant?

Förskolor uppbär mycket stora statsbidrag. Staten måste likabehandla sina medborgare.

Föräldrar och barn i den aktuella förskolan äter till ca 90 % eller mer en allsidig kost hemma med mat både från växt- och djurriket. Rimligen ska förskolan tillhandahålla en liknade allsidig kost. Naturligtvis kan man ha ett vegetariskt alternativ, men att endast erbjuda vegetariskt och inga köttbullar eller kycklingrätter borde inte vara möjligt, menar jag.

Detta borde framgå av reglerna för att förskolorna ska erhålla sina stora statsbidrag. Jag anser också att ansvariga politiker som låter personalen på förskolor diktera matvalet som i Umeå gör tjänstefel, de borde istället ingripa och avstyra sådana radikala ingrepp i vad barnen ska få äta på förskolan.

Förmodligen serverar Umeås förskolor en hög andel av maten som "ekologisk", vilket är 25-65 % dyrare än den mat de allra flesta föräldrar och barn äter hemma, dvs typ allsidig husmanskost från Sverige.

Ett sätt att spara, givet att hälften eller mer av maten ska köpas ekologisk från hela världen, är att endast erbjuda billigare vegetarisk mat som bönor och blomkål och svamp och ris osv. Detta sker t ex under paroller som Hållbarhet, vilket inte alls stämmer.

Jag anser att ansvariga politiker i Umeå genast måste ingripa, liksom även ansvariga politiker på riksnivå. 

Konstgödsel kan skada barns hälsa, påstår Sveriges Radio. Jag anmäler till Granskningsnämnden.

Till Granskningsnämnden för Radio och TV

Jag anmäler inslaget idag 190821 i P1 Morgon betitlat ”Nyrapport: Konstgödsel kan skada barns hälsa” till granskning eftersom det allvarligt bryter mot reglerna för radio i Public Service.

Jag hänvisar till min utskrift av programmet och min argumentation enligt nedan.

Linköping den 21 augusti 2019

Staffan Danielsson

Agronom och f.d riksdagsledamot

Erikstad gård

585 93 Linköping

staffandan@gmail.com

P1 Morgon 190821

”Ny rapport: Konstgödsel kan skada barns hälsa”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7283829

Jag skriver ut de nära 7 mycket tendensiösa minuterna på bästa morgonsändningstid när inslaget sändes:

Programledare Anna Hernek, P1 Morgon = PL

Ekots globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff = JB

PL:

”Det gäller morgonens rapport att konstgödsel kan skada barns hälsa. Världsbanken varnar i en ny rapport att kvävet från konstgödsel förorenar dricksvatten över hela världen, och skadar barnen så att de blir kortväxta. Och därför avråder världsbanken nu från stora subventioner av konstgödsel.

Huvudförfattaren, ekonomen Richard Damanja (hans röst spelas upp): ”Nitrogen is important for growing crops. It also, when use in excess, it shorten lifes, it shortens peoples height, it shrinks the income and the relibity to develope in the future””

PL:

”Damanja, om hur konstgödsel bl a kan leda till kortväxthet bland barn. Johan Bergendoff, global hälsokorrespondent”:

”Enormt viktiga resultat, konstgödsel är ändå det som mycket driver de stora skördar som jordbruket lyckas få fram, att vi är många miljarder fler på jorden idag.

Att världsbanken nu ifrågasätter de här väldigt stora mängderna konstgödsel som sprids på åkrarna idag över hela världen, det får konsekvenser om nu regeringar lyssnar på det här, för då måste man hitta på något annat sätt att få skördarna lika höga.”

PL:

”Hur allvarligt är kortväxthet hos barn?”

JB:

”Tecken på att barnet inte har utvecklats normalt. I vissa länder är 30-40 % av barnen kortväxta, det är minst 150 miljoner barn på jorden under fem år, tecken på att de ej fått tillräckligt med näring, fått massa diarreer.., man har förut trott att det mest har berott på det, på orena avlopp mm .

Men nu visar världsbanken att det är mycket annat skit i vattnet som dom dricker och då just kväveföreningar nitrat och nitrit, kortväxtheten gör att hjärnan inte utvecklas normalt, det är det mest sorgliga eftersom barnen inte får samma chans i skolan, och då får dom heller inte lika bra jobb, och det här har världsbanken räknat på så att det blir flera procent mindre inkomster per person när dom blir vuxna, det får ju också konsekvenser för de här fattiga ländernas ekonomiska utveckling.”

PL:

”Och det här har ju du sett med egna ögon, eller hur?”

JB:

”Ja, men absolut. Jag var i Kongo, vid en sjukstuga, barn vägde 7-8 kg, hade det varit mina barn hade de väl varit ett år men de här barnen var tre år, så då förstår man här har kroppen under flera år inte fått vad den behöver, och jag tänkte att det måste bero på att de inte fått tillräckligt med mat, och det är naturligtvis en del av det, men det är också de ständiga diarreerna.

Vad kan det vara i det här kvävet som är farligt för kroppen, man vet att kvävet påverkar kroppen så att man får för lite syre, det är det som kan orsaka blue baby syndrom, som bäbisar kan dö av.

Men vad världsbanken har tittat på är vad som händer med alla bäbisar som inte dör, och då visar det sig, de ger ett räkneexempel, du lägger på 1 kg konstgödsel, du får kanske en skördeökning på 5 procent men du får också 15 % mer kortväxthet hos barnen, och då kan en regering börja räkna på det här, oj då, jaha, det kanske inte är det smartaste vi kan göra.”

PL:

”Man undrar ju vad man kan göra åt det här och hur ser viljan ut att göra något åt det här överhuvudtaget?”

JB:

”Det finns ändå en del hopp i den här rapporten, man pekar på att det finns lösningar idag, för det första har det varit ganska okänt för båda regeringar och för jordbruket att konstgödsel kan ha hälsoskadande effekter på global nivå, hur ska man kontrollera, och man tittar inte bara på konstgödsel utan också på läkemedel och på saltvatten och på mikroplats och sådana saker.

Man måste ju få fabrikerna och sluta att släppa ut, hur ska man kontrollera det när de bara mutar inspektörerna? Nu finns det mätutrustningar som man kan sätta i floderna som är mycket svårare att hålla på att fuska med, …, då kan också fattiga länder ha råd att kontrollera fabriker, eller jordbruket.”

PL:

”Men samtidigt, detta måste vara en svår politisk fråga, fabriker har ju ofta mycket starkare röster än sjuka barn.”

JB:

”Så är det. Absolut. Det gäller att regeringar också räknar på, men vad kostar det att en stor del av vår befolkning kanske i fattiga länder 30-40 procent av de här barnen aldrig kommer att nå sin fulla potential när dom blir vuxna, det är ju några år framåt, politiker sitter ju oftast några år. Så visst, det är inte en lätt kalkyl det här men jag tror ändå, idag sprids kunskap så snabbt så när världen nu får koll på den här nya kunskapen så kommer också fler oroliga föräldrar att säga, vi vill inte ha den där skiten i våra vatten, sluta att sprid så enorma mängder konstgödsel.

Världsbanken säger inte att man helt ska sluta att gödsla, dom säger att man måste göra det mycket mindre, man måste göra det mycket smartare och man ska vara medveten om att ungefär hälften av konstgödseln leder till ökade skördar, resten åker upp i luften och ökar på klimatförändringen med lustgas, eller ut i vattnet då.”

PL:

”Säger Johan Bergendorff.”

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

Radio- och Tv-lagen för Public Service säger bl a detta:

Att vara opartisk är att ha ett neutralt förhållningssätt till något utan att blanda in vinklade åsikter. För en programverksamhet innebär opartiskhet i huvudsak tre saker.

• Om någon blir klart utpekad och kritiserad ska denne få möjlighet att bemöta kritiken.
• Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas på ett ensidigt sätt.
• En representant för programföretaget får inte ta ställning i en kontroversiell fråga.

Programledare, reportrar och andra som kan uppfattas som företrädare för programföretaget får inte göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor.

Uppgifter som är av betydelse ska vara korrekta. Inslag får inte vara vilseledande, till exempel genom att betydelsefulla uppgifter utelämnas.

Det är förbjudet att otillbörligt gynna kommersiella intressen. Bestämmelsen innebär att program inte får uppmuntra till köp eller hyra eller framhäva en vara eller tjänst på ett otillbörligt sätt. Syftet är bland annat att förhindra smygreklam.

………………………………………………………………………………………………………………

Jag anser att inslaget ovan  i P1  Morgon om att konstgödsel skadar barns hälsa är subjektivt och tendensiöst och gravt felaktigt i det man påstår, och bryter mot radio- och TV-lagen på alla de punkter jag citerar ovan.

Inslaget är också mycket osammanhängande och skiftar mellan olika påståenden och ämnen. Den röda tråden är att världsbanken och deras ekonomer sammanställt olika statistiska uppgifter som visar att fattiga barns kortväxthet snarare beror på kväveföreningar från konstgödsel i vattnet än på undernäring, diarreer och förorenat avloppsvatten.

Detta framställs som en ny oerhört viktig kunskap som världens regeringar ska agera efter genom att mycket kraftigt minska användningen av konstgödsel.

Johan Bergendorrff tar helt och hållet ställning för att världsbankens påståenden är korrekta, att statistiksammanställningen t ex visar att 1 kg konstgödsel gör att 15 % av barnen blir kortväxta… Han påstår också att kväve i kroppen påverkar barnen så att de får för lite syre. Plötsligt kommer han, och programledaren, in på att fabrikerna måste sluta att släppa ut och inte muta inspektörerna, samt slutar med när världsbankens nya kunskap blir känd så kommer fler oroliga föräldrar att säga att vi vill inte ha den här skiten, sluta att sprid så här enorma mängder konstgödsel.

Ingen röst får komma till tals som kan ifrågasätta världsbankens uppenbart orimliga slutsatser, och vare sig Bergendorff eller programledaren ifrågasätter någonting.

Jag vet sedan tidigare att FN-organ och Fao-dito, och nu även världsbanken kan producera undermåliga och gravt felaktiga rapporter. Det kan t ex vara brinnande ekoförespråkare och –forskare som ”bevisar” ekojordbrukets överlägsenhet, som bevisar att ekojordbruket i Afrika kan ge högre skördar än vad ett modernt jordbruk med växtnäringstillförsel ger.

Det är alldeles uppenbart att världsbankens ekonomer inte har kompetens att genom statistiksammanställningar få fram t ex sambandet att det är just användningen av ”konstgödsel”/mineralgödsel som till stor del gör att fattiga undernärda barn blir kort växta. Statistiken omfattar ju så många variabler med undernäring, förorenat vatten, diarreer, kemikalier, saltvatten, mikroplaster och massor mera. Att utifrån generell statistik kunna dra slutsatsen att just kväveföreningar i vatten är det som främst orsakar att undernärda barn blir kortvuxna är fullständigt vetenskapligt orimligt och omöjligt.

Ska sådana långtgående hypoteser prövas ska naturligtvis inte världsbanken ekonomer göra detta genom statistiksammanställningar utan det ska forskare inom naturvetenskap och medicin mm göra.

Hade Johan Bergendorff hävdat att världsbanken rapport bevisar att kväve är farligt och ger syrebrist hos barn och leder till kortvuxenhet hos fattiga barn så hade han, och kanske världsbanken, skrämt och vilselett alla lyssnare och skapat djup oro utan grund alternativt på felaktiga grunder.

Så får naturligtvis Public Service, som många litar på, inte agera. Det är djupt allvarligt.

Än mer allvarligt är att Bergendorf och P1 Morgon och Sveriges Radio inte nöjer sig med detta, de påstår som en bevisad sanning att det som orsakar kortvuxenheten hos svältande och undernärda barn inte är kväve i vatten i sig, utan endast kväve i vatten som kommer från ”konstgödsel”/mineralgödsel. Detta är också ett fullständigt orimligt och felaktigt påstående.

Övergödning i vatten kommer från växtnäring i både naturgödsel, jordrester och mineralgödsel mm. Kväveatomen och –föreningarna är identiska, vare sig de kommer från det ena eller det andra.

Det som framförallt läcker till t ex östersjön är från animaliegårdar med mycket stallgödsel och från ekogårdar, där stallgödsel ofta spelar en mycket viktig roll tillsammans med kvävefixerande grödor och mekanisk jordbearbetning och ogräsbekämpning. Allt detta mineraliserar kväve som frigörs i betydande del när ingen gröda kan ta upp den. Mineralgödsel sprids på grödor som är etablerade och som tar upp växtnäringen, och därför blir läckagen små.

Ekonomen som är huvudförfattare till rapporten säger inte heller att det är ”konstgödselkväve” som vid övergödning kan ge skador på barn, utan han säger bara nitrogen/kväve. Däremot påstår Sveriges radio och de båda medverkande endast och konsekvent att rapporten endast handlar om kväve från  ”konstgödsel”.

Läser man en summering av rapporten nämns där fertilizer vilket betyder ungefär gödningsmedel. Man skriver inte ”chemical fertilizer”, vilket är mineralgödsel/”konstgödsel”.

Det förefaller vara så att rapporten felaktigt anser sig bevisa att gödningsmedel innehållande kväve ger dramatiska effekter på barns längd i fattiga länder. Detta är illa nog, men är det så att Sveriges Radio på eget bevåg därutöver tolkar rapporten som att endast handla om kväve i konstgödsel är brottet mot radiolagen exempellöst, typ.

Programledaren påstår i inledningen att världsbanken avråder från stora subventioner av konstgödsel. Även detta är ett märkligt påstående. Ekojordbruket erhåller ju stora subventioner/stöd från många länders statsbudgetar men mig veterligt finns det inte subventioner till mineralgödsel/”konstgödsel? Påstår världsbanken verkligen detta? Och på vilken verklighet grundar man sig då?

De många som som lyssnade på P1 Morgon-inslaget blev naturligtvis djupt oroade och skakade, och drog naturligtvis slutsatsen att undvika mat från jordbruk som använder mineralgödsel och istället endast köpa mat från det s.k ”ekologiska jordbruket”. Därigenom innebär programmet ett allvarligt brott mot radiolagens förbud mot att otillbörligt gynna kommersiella intressen (eller allvarligt skada kommersiella intressen utan grund).

Agronomie doktor Kersti Linderholm som besitter djupa kunskaper om jordbruk och miljöpåverkan reagerade efter radioinslaget med denna epost till Sverige radio och reportern. Jag ställer mig bakom det hon skriver och vill tillfoga det i min anmälan:

” Kersti Linderholm: Jag sände nyss dessa rader till reportern o Sveriges radio efter att jag hade funnit rapporten på nätet: 

Hej, Idag hade ni en nyhet som baseras på rapporten "Ouality unknown the invisible water crisis". Ni har även ett litet inslag med en av författarna ekonomen Richard Damania. Både i radioinslaget och på er hemsida upprepas påståendet att rapporten och Richard Damania anger att "konstgödsel" är det stora problemet för vatten och barns hälsa.

Men både i rapporten och i det korta inslaget med Richard Damania anges "fertilizer" eller "nitrogen fertilizer". Korrekt översatt innebär det " gödsel" eller "kvävegödselmedel". Frågan är varför vår oberoende public service går ut stort och förmedlar negativa nyheter om "konstgödsel" och dessutom utelämnar att problemen med övergödning är minst lika stora (ofta större) med organiska gödselmedel.

De enda som frekvent använder ordet "konstgödsel" och inte det mer korrekta vetenskapliga ordet mineralgödsel, är de som tjänar pengar på konceptet "ekologiskt". Organic Sweden, KRAV, Ekologiska lantbrukarna m. fl har fått minst 8 miljoner/år att bedriva "information" för. Det är inte första gången senaste månaden där en nyhet känns som planterad med hjälp av dessa pengar. Man har aviserat en stor drive för ekologiskt nästa månad och har redan börjat förbereda detta genom olika inslag i massmedia.

Vår oberoende statligt finansierade massmedia borde vara mer observant på hur man förmedlar nyheter och kontrollera hur korrekta "tipsen" är som kommer in till redaktionerna.

Med vänlig hälsning,

Kersti Linderholm”

Kommuner! Prioritera svensk mat före ekomat från hela världen!

Affärsområdeschef Jonas Carlberg på Krav framförde i Corren den 6 augusti att kommuner och konsumenter borde handla mer ekomat. Jag replikerar. 

Det finns inget ”Ekologiskt jordbruk”. Allt jordbruk innebär stora ingrepp i naturen genom uppodling, plöjning och jordbearbetning, tillförsel och bortförsel av näringsämnen, olika bekämpningsmetoder osv. Det är obegripligt att EU tillåtit ett certifieringskoncept att ta patent på begreppet ”ekologi”.

Sveriges jordbruk är bland det mest hållbara och miljö- och djurskyddsvänliga i världen, oavsett odlingskoncept. Det ”ekologiska” använder inte mineralgödsel medan det vanliga miljövänliga jordbruket är bättre från klimatsynpunkt.

Jonas Carlberg på Krav kräver nu att kommuner och konsumenter i Östergötland köper mer ekocertifierad mat, från Sverige och världen.

Samtidigt står kommuner och regioner inför tuffa tider, besparingar och skattehöjningar aviseras på många håll. De redan höga ekomatsmålen gör redan de kommunala matinköpen i Sverige flera miljarder dyrare eftersom ekomaten är 25-65 % dyrare.

Därtill efterfrågar t ex de äldre i kommunerna allsidig mat från Sverige och inte ekomat från hela världen.

De vill hellre ha mer husmanskost än dyrare ekomat. Det är politikerna som över deras huvuden beslutar om vilken mat de ska få äta, och det är respektlöst mot både de i äldreboenden och i det vanliga miljövänliga svenska jordbruket att ha en målsättning för ekomaten i offentlig sektor som innebär att man köper in ytterst lite mat från det dominerande miljövänliga vanliga svenska jordbruket. 

Regeringens mål på 60 % ekomat i kommunerna innebär att nästan inget ska köpas in från det fina jordbruk som de flesta svenska bönder bedriver. Detta mål har ingen förankring i riksdagen.

Målet för kommuner och regioner borde givetvis vara att köpa närodlad mat som uppfyller de höga svenska miljö- och djurskyddskraven, kanske 75 %. En del import är ofrånkomlig av främst grönsaker och frukt och kaffe och fisk osv. Vill man ha ett ekomål ovanpå detta skulle detta kunna motsvara ekomatens andel av maten i Sverige, ca 10-15 %, eller kanske lite mer.

När kommunerna ska mäta hur man uppfyller olika samhällsmål får den som köper in mycket ekomat, varav en del från hela världen, med beröm godkänt, medan den som köper 75 % närodlat från Sverige får underkänt. Så här kan det inte vara, det måste snarast ändras. 

Staffan Danielsson

agronom och samhällsdebattör

Jag har skrivit så mycket om jordbruk och ekomat genom åren, här några länkar; Här till Kära Sveriges ekologiska lqantbrukare, här med professor Torbjörn Fagerström i Dagens Samhälle, här om hur kommunerna borde upphandla sin mat, här kritiserar jag i Aftonbladet Naturskyddsföreningens svartmålning av Sveriges miljövänliga jordbruk, här skriver jag i DN med professor Torbjörn Fagerström om de grönas smutskastning av svensk jordbruk (tyvärr bakom betalvägg, här kritiserar jag i SvD Miljöpartiets ensidiga fokus på ekojordbruket.

Det är faktiskt ofattbart att Sveriges riksdag först beslutar om världens strängaste miljö- och djurskyddslagar för hela det svenska jordbruket, och att sedan regeringen uppmanar kommunerna att inte köpa in knappt någon sådan mat från det dominerande miljövänliga svenska jordbruket. 60 % av den mat som kommunerna köper in ska istället vara ekomat från Sverige och hela världen, vilket ger utrymme för endast mycket lite mat från det jordbruk som står för 90 % av matproduktionen i Sverige. Det är naturligtvis ett knivhugg i ryggen på det svenska jordbruket och det är en ren och skär skandal att först stifta lagar och sedan kräva att maten inte ska köpas från de bönder som följer reglerna men in te är ekocertifierade.
Göteborgs kommun tog t o m beslut att bara köpa in ekomat, vilket innebar att istället för att köpa den mat som producerades av de vanliga bönderna i Västsverige och Sverige så köptes maten från ekobönder i Sverige men även i stor utsträckning i Europas och andra världsdelar. Att inte detta ledde till uppror från böndernas organisationer och oppositionella politiska partier är obegripligt. 

Tillagt 12 augusti:
Krav och ekologiska lantbrukarna, medlemmar i LRF, försvarar att Göteborg borde ha kvar målet att endast köpa in ekokött från Sverige och utlandet till sina kommunala verksamheter, och alltså inte ett kg kött från det miljö- och djurskyddsvänliga jordbruk som 90 % av Sveriges bönder bedriver, utan att vara ekocertifierade. Krav och ekojordbrukare försvarar också regeringens och framförallt MPs mål (OBS inte riksdagens) att kommunerna borde köpa in 60 % av sin mat ekocertifierad, dvs 25-65 % dyrare. Efter den import som sker blir det heller nästan inget kött från det vanliga miljövänliga svenska jordbruket som följer världens strängaste miljö- och djurskyddslagar. Politiker som agera så visar det svenska jordbruket ingen respekt, bara om det är ekocertifierat. Och jag tycker det är oerhört utmanande att Krav och ekojordbrukarna aktivt förespråkar att Sveriges kommuner och regioner inte ska köpa in någon mat från det miljövänliga jordbruk i Sverige som står för 90 % av matproduktionen.

Köp inte mat från det svenska vanliga jordbruket, är regeringens mål.

Jag skriver i Dagens Samhälle.

Jag har tidigare skrivit om hur kommunerna, här Linköpingscenterns mål för sin kommun, och regering/riksdag, borde formulera mål för offentliga matupphandlingar. Här är Göteborgs kommuns käftsmäll på det vanliga miljövänliga svenska jordbruket, inte ett kg ska köpas in kommunalt.

(Tillagt den 7 juli 2019: Lindesbergs kommun vill spara i skolmaten genom att servera filmjölk till lunch en gång i veckan. Det är tydligen otänkbart att slopa eller minska sina sannolikt höga ekomatsmål, man vill uppenbarligen inte köpa mat från det dominerande miljövänliga svenska jordbruket i kommun och land. Ofattbart.)

Jag anser att S/MP-regeringen har orimligt höga regeringsmål för andelen ekoåkrar och andelen eko i offentlig sektor. Det är t ex orimligt att ha som mål att äldre och skolbarn och patienter i kommuner och regioner ska äta 60 % "ekologiskt". Det är 25-65 % dyrare än vanlig bra svensk mat, ekomat innebär en del import och svensk mat är ungefär lika hållbar och miljö- och djurvänlig som ekomat. 

Kommuner och regioner står inför tuffa tider, många går med underskott och kraftiga besparingar och skattehöjningar står typ alla inför. Samtidigt ska deras matinköp bli flera miljarder dyrare genom mycket höga andelar ekomat som är 25-65 % dyrare än den likvärdiga vanliga svenska maten. 

Därtill efterfrågar t ex de äldre i kommunerna allsidig mat från Sverige och inte ekomat från hela världen inriktad på mycket vegetariskt. De vill hellre ha mer husmanskost än dyrare ekomat. Det är politikerna som över deras huvuden beslutar om vilken mat de ska få äta, och det är respektlöst mot både de i äldreboenden och i det vanliga miljövänliga svenska jordbruket att ha en målsättning för ekomaten i offentlig sektor som innebär att man köper in ytterst lite mat från det dominerande miljövänliga vanliga svenska jordbruket. 

Vilken signal ger det till konsumenter och medborgare och kommuner och jordbruket att inköpen i så extremt hög grad ska fokuseras på eko- och Kravjordbruk i Sverige och världen samtidigt som i praktiken mycket lite ska köpas in från vanliga gårdar som står för 90 % av produktionen? Jo, det ger naturligtvis signalen att ekomat är framtiden och A-vara, medan världens bästa vanliga miljövänliga jordbruk är gårdagen och B-vara. Det är ett slag i ansiktet på huvuddelen av de  svenska jordbrukarna att deras kommuner och regioner inte köper deras mat, så klart. 

Målet för kommuner och regioner borde givetvis vara att köpa närodlad mat som uppfyller de höga svenska miljö- och djurskyddskraven, kanske 75 %. En del import är ofrånkomlig av främst grönsaker och frukt och kaffe och fisk osv. Vill man ha ett ekomål ovanpå detta skulle detta kunna motsvara ekomatens andel av maten i Sverige, ca 10-15 %, eller kanske lite mer.

När kommunerna ska mäta hur man uppfyller olika samhällsmål får den som köper in mycket ekomat, varav en del från hela världen, med beröm godkänt, medan den som köper 75 % närodlat från Sverige får underkänt. Så här kan det inte vara, det måste snarast ändras. 

En liten kontrollfråga, S/MP- regeringens fortsatt extrema fokus på KRAV-maten i jordbruket och i offentlig sektor, som innebär betydande merkostnader och signalen att det vanliga jordbrukets mat är B-vara, är det förankrat i riksdagen eller med samarbetspartierna?

https://twitter.com/NordicOr…/…/1138689112834269184...NordicOrganic
‏

@NordicOrganic
#Sweden 30% of the agricultural land and 60% of food in public sector should be organic by 2030. The Ministry stated that this is still the target in meeting with ⁦@EkoMatCentrum⁩ ⁦@KRAVmedia⁩ ⁦@OrganicSweden⁩ and ⁦@Ekolantbrukarna⁩ http://www.ekoweb.nu/…

Folke Vestervall är emeritus men har arbetat med växtnäringsfrågor mm hela sitt liv (mineralgödsel mm). Här skriver han med stort engagemang i ett FB-inlägg, jag håller i stort med honom.

"Folke Vestervall Myter om hållbarhet som leder till fel politiska beslut
Propagandan för ”ekomat” är troligen det största bedrägeriet mot skattebetalare och konsumenter i mordern tid. Det har hittills kostat samhället över 20 miljarder kronor, pengar som har kastats i sjön. ”Ekoskördarna” är halverade i jämförelse med vanlig odling. Orsakerna till de dåliga skördarna är sjukdomar , bristande näringsbalans och näringstillgång. Samtidigt påverkas miljön negativt i jämförelse med vanlig odling, kräver mer mark och energi och leder till större import av mer eller mindre okontrollerade varor.

Vurmarna för ”ekologiskt” tror att ”ekomaten ” är giftfri eller mindre giftig än vanlig mat. Växterna försöker försvara sig mot fiender genom att bilda gifter. Dessa gifter och ev rester av växtskyddsmedel finns i vår mat. Det finns ingen giftfri miljö och kommer aldrig att finnas. Giftigheten beror på dosen av den substans det gäller. Vattnet är dödligt i för stor dos. Några få ppb av det naturliga giftet aflatoxin kan ge cancer. Både kryddpeppar och kanel kan vara cancerframkallande. Saffran är ett dödligt gift om dosen överskrids.
Konsumtion av naturliga gifter i mat är 1500 mg/person och av ev bekämpningsmedelsrester mindre än 1mg/person. Speciellt baljväxter, bönor och ärter är bl.a. på grund av sin storlek svårtorkade och kan då lätt drabbasju av mycket giftiga ämnen, något som de flesta konsumenter är omedvetna om. Coop:s, Naturskyddsföreningens och medias skräckpropaganda mot det vanliga jordbruket är helt vilseledande och kränkande.

”Eko-historia”
När alla på grund av bristande alternativ var ”ekologiska” kunde skördarna inte ens mätta 1,2 milj människor. Många utvandrade till USA pga svält. Den uppfinning som anses ha främjat mänskligheten mest var Haber&Bosch uppfinningen att omvandla luftkvävet till gödsel. Genom att öka fotosyntesen genererar detta kväve minst 6-9 ggr mer energi än vad som tillförs. Förmodligen kommer det aldrig att finnas något vindkraftverk som kan komma upp till denna verkningsgrad! Varför politiker och ”ekofrälsta” inte vill anamma denna verklighet är förbluffande.

I mitten av 1980-talet ändrades namnet på den biodynamiska(antroposofiska) odlingen och andra filosofiska odlingar till ”ekologiskt”. Det fundamentala misstaget som gjordes var att fastställa regler ”som höggs i sten” och som aldrig har gått att ändra. Man avhände sig möjligheter att använda bästa sättet att odla och skapa långsiktigt hållbara odlingssystem som bevarar markens bördighet och produktionsförmåga. ”Ekoföreträdarna” är fångna i sitt eget regelverk och helt oemottaglika för fakta och kan därför aldrig bli hållbar. De är beroende av den vanliga odlingen; när utsädet tar slut ges dispens att använda det vanliga utsädet. Värsta bristen på växtnäring löses enkelt genom att köpa vanlig stallgödsel. I undersökningar har det visat sig att det finns 4 ggr fler daggmaskar i vanlig jord än i ”eko”-jorden. Daggmaskarna vill ju också ha mat!

I mitten på 1990-talet beslöt Göran Persson-regeringen att satsa stora pengar på ”ekologisk” produktion. All forskning på SLU skulle utveckla den ”ekologiska” produktionen.Jämförelse med vanlig produktion förbjöds. Länsstyrelsernas rådgivning skulle enbart omfatta s.k. ekologisk produktion. Radio, tv , media, undervisare, läroböcker och andra samhällsaktörer uppmanades att propagera för ”eko”. Följden har blivit att vetenskapen ekologi har missbrukats, sakkunskap och fakta förvrängs till politiska dogmer, tro och ibland ren humbug. Ekologi betyder samspelet mellan allt liv och den omgivande naturen. Det innebär att all odling och allt det vi gör är ekologiskt. I Sverige profiterar KRAV och andra ”ekologiska” verksamheter på ordet ”ekologisk” av pengaskäl. Jordbruksministern har påstått att han vill öka svensk livsmedelsproduktion och samtidigt öka andelen ”ekologiskt”!!!

Många tror att ”ekologiskt” är småskaligt och Sörgårdslikt, men medelarealen är lika stor som i vanlig odling.

Orättvist!
Som vän av miljö, kvalitetstänkande och djurvälbefinnande är det svårt att förstå varför en viss ideologi, som inte kan motiveras ur vetenskaplig synpunkt, ska ha extra bidrag av våra skattemedel . Enligt naturvårdsverket behöver en miljömärkt produkt inte vara bättre för miljön (ur vetenskaplig synpunkt). Det är producentens åsikt som är avgörande.

Försäljningen av ”ekomaten” är en riktig kassako för handeln. Det finns inga vetenskapliga belägg för att den skulle vara nyttigare eller bättre för miljön. Den skrämselpropaganda som framför allt Coop men även ICA ägnar sig bygger på att sälja en känsla och det ligger starka ekonomiska krafter bakom. Om man vill handla miljövänligt, klimatsmart och resursbevarande; köp vanlig svensk mat!

Vill du veta mer; läs:
”Myter som leder till fel politiska beslut ”(finns på nätet) eller ”Den ekologiska drömmen-myter och sanningar om ekologisk odling”.

PS: I Sverige, borde politikerna, likt andra EU-länder, använda större delen av landsbygdsprogrammet till att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Det skulle både gynna konsumenterna, djuren och miljön. Dessutom påför politikerna svenska bönder särskatter och särregler som missgynnar den svenska produktionen av kvalitetsmat.

Folke Vestervall bl.a fd medlem i Fefac och EUs Advisory Committe för djurmatsfrågor."

Ekomat 25-60 % dyrare. All mat är billlig.

Vi ska vara glada över att Sveriges bönder producerar utmärkt mat inom ramen för stränga miljö- och djurskyddslagar. T o m kanske för stränga på några punkter..
Vill man köpa mat som är hållbar ska man köpa mat från Sverige före importmat från hela världen!
Man kan välja bra vanlig svensk mat eller bra svensk ekomat, två rätt likvärdiga miljökoncept med lite olika för- och nackdelar.

Ekoreglerna är lite fyrkantiga och flexibla och medger rätt mycket dispenser så att t ex foder och utsäde från vanliga gårdar får inköpas, samt medger generellt att mycket stallgödsel och biogödsel mm från vanliga gårdar får användas i ekoproduktionen..

Jag har i tidigare blogginlägg genom åren ibland diskuterat hur mycket lägre de strängare ekoreglerna gör att skördarna blir (ca 20-50 %) och hur mycket mera ekomaten kostar (25-60 %).

Ibland ifrågasätts detta.

Nu läser jag i Sveriges Natur från 2015 en intressant artikel av Ann-Helen Meyer von Bremen, duktig livsmedelsjournalist mm, om hur mycket mera ekomaten kostar. Hon har undersökt 4 matkassar från 4 olika butiker i Stockholm.

Och resultatet blir detsamma som jag själv så länge har hävdat. "En ekologisk matkasse kan vara allt mellan 24 och 66 procent dyrare än en oekologisk".
(Att använda ordet "ekologisk" för ett matkoncept anser jag vara fel, och att kalla vanlig bra svensk mat för "oekologisk" är helfel och upprörande. Men det är en annan diskussion).

Krav och Naturskyddsföreningen och MP och kommuner och andra har varit så framgångsrika i sin kampanj för att endast "ekologisk" mat är miljövänlig att alltfler konsumenter och kommuner gärna betalar för rejält dyrare mat, delvis beroende på att mat har sjunkit kraftigt i pris genom åren och är verkligt billlig, egentligen för billig.

Äntligen verkar vinden vända så att närodlat från Sverige börjar gå förbi "ekologiskt från hela världen". Handla svenskt, och vill du betala 25-60 % mera för svensk ekomat så gör det. Men då ska inte kommunerna sedan gnälla över att det blir dyrare att köpa mat från Sverige, vilket många nu gör. De jämför då med billig matimport, inte med sina ofta ambitiösa regler för höga andelar ekomat.

Fake news från SLU, och från TT. Ekojordbruk klarar inte torkan bättre.

Ekoforskarna på SLU trumpetar genom Maria Wivstad ut i Sveriges Radio, vilket senare förmedlas vidare av TT, och många tidningar,  att "Ekologiskt jordbruk kan klara den extrema torkan bättre".

Inga kritiska frågor ställs.

Tidningar runt om i landet, miljöpartisten Lorents Tovatt i TVs Opinion live, för fram detta "kan klara" som ett obestridligt faktum.

Lantbrukstidningen ATL hakar på.

Är detta alltså en vetenskaplig sanning, eller är det bara FakeNews från välvilliga ekoforskare och media som så gärna vill att ekocertifierat jordbruk ska vara så mycket bättre än vårt vanliga miljövänliga jordbruk.

Jag såg en artikel om att skörden av ekospannmål bara var ca 50 % av normalskörd, medan skörden i det vanliga miljövänliga jordbruket var 30 % lägre. Den är publicerad i ekoweb;


Även Arla bedömer att ekojordbruket drabbas hårdare av torkan och riktar ett särskilt stöd till ekomjölken.

Två erfarna ekoodlare kommenterar på LRFs debattforum:

"Erland Olbers Min uppfattning som ekobonde i 20 år är att ekoodling är torkänsligare främst beroende på en mindre bladmassa som kan täcka marken. När jorden blottas är det kört...

5

Hantera

Gilla

 · Svara · 1d

Håkan Stensson Jag har bara varit KRAVbonde i nitton år men har samma erfarenhet."

Det är rätt uppenbart att det moderna vanliga jordbruket har betydande fördel av sin mineralgödsel under ett extremt torrår som detta, vårgrödorna etableras snabbare och har förutsättningar för att klara torkan bättre. Likaså gör mineralgödsel på vallåterväxten att en sista vallskörd kan bli betydligt bättre.

Andra indikationer på att ekojordbruket snarare har större svårigheter ett extremt torrår är att man fullt ut konkurrerar med det vanliga jordbruket om att köpa dess halm, samt att KRAV och Staten därtill ger ekogårdar tillåtelse att också konkurrera med det vanliga jordbruket om dess vall- och spannmålsfoder, med oförändrade ekostöd och med full möjlighet att ändå sälja sina livsmedel till fulla ekopriser.

Vetenskapsjournalisten Jan-Olov Johansson skriver i UNT om att det inte är ekocertifieringen som avgör torkkänsligheten utan andra faktorer.

Sveriges Lantbruksuniversitet är ett starkt varumärke och har ett gott rykte. Står man bakom det tvivelaktiga budskap som av lätt insedda skäl sprids från EPOK, SLUs "ekologiska Centrum"?

Uppenbart är att allmänhet, media, handel och politiker nu ges uppfattningen att Sveriges jordbruk blir mindre utsatt för extrem torka om det i sin helhet, eller i varje fall mycket mer än idag, skulle gå över till ekocertifierad produktion. Göteborg är redan så övertygad om ekomatens överlägsenhet att man inte ska köpa in ett enda kg mat från den svenska modellens miljövänliga jordbruk som arbetar inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar. En käftsmäll på det svenska jordbruket.

Många andra kommuner och regioner fokuserar främst på att köpa ekocertifierad mat från Sverige och andra länder, istället för närodlad mat från Sverige.

Det hörs sällan ett enda litet knäpp från SLUs stora majoritet av forskare, som forskar kring hela jordbruket (oavsett vilket odlingskoncept) som ifrågasätter propagandan för ekojordbrukets fördelar och överlägsenhet. Jag inser att en orsak är att politiken så styr lantbruksuniversitet, och gärna vill se mer ekojordbruk och ekoforskning. Och den som ifrågasätter det kan drabbas av mindre forskningsanslag, typ.

Detta håller dock inte. SLU måste redovisa korrekta vetenskapliga fakta om jordbruket, t ex om hur olika odlingskoncept klarar extrem torka, eller ej.

Så min enkla fråga till SLU och dess ledning är alltså: Är det korrekt att ekojordbruket klarar extrem torka bättre än det vanliga miljövänliga svenska jordbruket? Är koncepten likvärdiga eller klarar det vanliga moderna jordbruket torkan bättre?

Jag tar emot Ert svar på min blogg eller i diskussionsgrupper på Facebook eller som kommentar till mina inlägg på SLUs och EPOKs hemsidor. Jag skriver snart debattartikel i media som lämpligen oxå kan besvaras där.

(Här länkar till några andra blogginlägg från mig om jordbruk och ekologi med mera. Och här en till.

Linköpingscentern kräver upphandling av mat från Sverige! Följ efter, Offentlig sektor!

Pressinfo!

Linköpingscentern kräver att kommunen köper mat från Sverige! Riksdagsledamot Staffan Danielsson räknar med samma initiativ i kommuner/regioner över hela landet!

(Enligt Svenskt Kött är 40-50 % av köttet som serveras i offentliga måltider importerat, det allra mesta producerat utan svenska miljö- och djurskyddskrav och utan att sluta kretsloppen och gynna biologisk mångfald i Sverige och utan att bidra till svensk självförsörjningsgrad och säkerhet och utan att stödja Sveriges Bönder i krisen p g av den extrema torkan. Detta är skandalöst!

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kommunerna-bor-stalla-hogre-krav-pa-kottet-23297)

Centerpartiet Linköping​ den 7 augusti 2018:

"Den extrema torkan slår nu hårt mot det svenska jordbruket, fodret räcker inte till, många djur måste slaktas och det blir ett stort överskott på kött. På sikt innebär detta också att landets självförsörjningsgrad minskar ytterligare. Det offentliga måste göra vad det kan för att stötta den svenska livsmedelsproduktionen och säkra tillgången i framtiden.

Gösta Gustavsson​ har idag lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att att Linköpings kommun alltid upphandlar mat som är producerad enligt kriterierna i Sveriges stränga miljö- och djurskyddslagar. Detta leder till att kommunen köper mat som produceras i Sverige så långt tillgång finns."

Kommentar från Staffan Danielsson, riksdagsledamot;

Centerpartiet i Linköping tar nu initiativet för att Linköpings kommun måste göra allt för att ställa upp kriterier i sin matupphandling så att man, bl a med anledning av den extrema torkan, säkerställer att man upphandlar mat från Sverige. Annie Lööf, Magdalena Andersson och Tobias Baudin rekommenderar medborgarna att ställa upp för det svenska jordbruket genom att köpa mat från Sverige när den finns på marknaden.
Självfallet måste politikerna i kommun och regioner, som hanterar skattebetalarnas pengar, agera i samma riktning! Omedelbart och uthålligt!
Detta sker utan åthävor i övriga EU-länder och måste nu tillämpas även i Sverige.
Jag hoppas att motionen från Linköpingscentern kan bli ett riktmärke för massor av liknande initiativ från centerpartister, och andra,  i kommuner och landsting/regioner över hela landet!
Att intet göra, att passivt fortsätta att upphandla nötkött och annan mat från länder långt borta, är att svika det svenska lantbruket (samt miljö och djurskydd) i den mycket allvarliga situation det befinner sig i. Jag vill utgå ifrån att breda majoriteter i Linköping, och i kommuner och regioner över hela landet, kommer att ställa sig bakom centerkraven!

Jag har i flera tidigare blogginlägg diskuterat denna högaktuella fråga; här (Göteborgscenterns utmärkta debattartikel i Expressen), och här och här (det extrema Miljöpartiet), och här (Nödåren 1867-69, lär av historien!).

Göteborgs käftsmäll på det svenska jordbruket!

Här är en utmärkt debattartikel i Expressen av Emmyly Bönförs som med all rätt sågar Göteborgs mål för att upphandla mat.

Målet är alltså att inte ett kg mat ska upphandlas från det miljövänliga svenska jordbruk som står för 80-90 % av livsmedelsproduktionen i Sverige. Det är förfärligt.

Samma vänsterpartier som styr Göteborg står bakom de stränga svenska miljö- och djurskyddslagarna. Att då klassa ner den mat som produceras inom dessa ramar till en B-vara som hör gårdagen till är en föraktfull käftsmäll på världens mest miljö- och djurskyddsvänliga jordbruk, det svenska.

Min uppfattning är entydig.

(Jag har utvecklat den i detta tidigare blogginlägg).

Ledande politiker uppmanar nu medborgarna att köpa mat från Sverige, utifrån miljö- och djurskyddsskäl men även p g av den extrema torkan som slår hårt mot det svenska jordbruket, och där det betyder mycket om konsumtionen av nötkött och annan svensk mat ökar.

Naturligtvis ska kommuner och regioner för skattebetalarnas pengar göra samma prioritering, genom att ställa upp kriterier som leder till att man köper närodlad mat från Sverige.

Övriga EU-länder köper utan dramatik inhemsk mat som en självklarhet.

Kommunernas upphandlingsmål bör därför vara 1. kriterier enligt Sveriges stränga miljö- och djurskyddslagar som leder till att mat från Sverige upphandlas när tillgång finns på marknaden.

2. Närodlad mat från regionen.

3. Om man så önskar så kan andelen ekocertifierad mat som ska köpas in anges, t ex mellan 10 och 30 %. (Det innebär upp till tre gånger så mycket som ekomatens andel av den svenska matproduktionen, 10 %).

Om kommuner eller regeringen sätter upp mål på att man inte alls eller endast begränsat ska upphandla mat från det dominerande miljövänliga svenska jordbruket är det alltså en käftsmäll på detta, enligt min bestämda uppfattning. Har Sverige bestämt stränga miljö- och djurskyddslagar ska den offentliga sektorn köpa huvuddelen av sin mat från det jordbruk som 80-90 % av Sveriges bönder bedriver.

Sverige har två goda miljöalternativ när det gäller att köpa mat, dels det vanliga miljövänliga jordbruket inom ramarna för Sveriges stränga miljö- och djurskyddslagar och dels det svenska ekocertifierade jordbruket.

Mina Memoarer, blogginlägg fyra. Försvar-FRA, Åsiktskorridor migration

Jag åkte ur riksdagen hösten 2014, när Lena Ek tog tillbaka "sitt mandat". Lena fick 1.560 personröster (9 %) och jag 1.212 (7 %), vilket jag var mycket tillfreds med.

Jag fick kommande vinter ett erbjudande från bokförläggaren och skogsbrukaren mm Anders Bockgård från Nämndemansgården i Skrickerum i Valdemarsvik, en spännande person, att medverka i en antalogi som han skulle ge ut med mina minnen från strider i LRF och i riksdagen. Jag accepterade liksom ett antal andra personer som alla, tycker jag, hade givande och intressanta bidrag.

Beställ och läs gärna boken "Kluvet land, här länk till Anders Bockgård.

Kommer det många synpunkter och dialoginlägg kanske jag sedan sammanställer dem i ytterligare ett blogginlägg!

Detta är alltså mina memoarer, blogginlägg två (av fem)!

(Blogginlägg ett; Inledning, Min bakgrund och min livsväg, Bonde på Erikstad och engagemang i LRF och Centerpartiet, Radikalt och felaktigt riksdagsbeslut om jordbruket 1990 - liksom också LRFs spårbyte, Envis och stridbar i LRF och Centerpartiet)

(Blogginlägg två (se nedan); Föreningsbanken och landshypotek, Skandalöst höga LRF-pensioner, Valberedningens förslag till LRF-ordförande, Vägen till riksdagsledamot, Bättre stöd underifrån än uppifrån.)

(Blogginlägg tre; Lantbrukets ryggsäck och allianens svek, Det stora livsmedelshyckleriet, Välj närodlat före ekologiskt från hela världen, Organiskt - inte ekologiskt.)

Blogginlägg fyra; Riksdag och försvar, Striden om signalspaning/FRA, Ekologiskt i den breda åsiktskorridoren, En annan åsiktskorridor - fri migration.

(Blogginlägg fem; Rätt till dödshjälp, För stränga körkortsregler, Lantbrukares underläga mot länsstyrelsen i djurskyddsfrågor, Stärk allemansrättens skyldigheter, Carpe Diem).

Riksdag och försvar

Mina riksdagsår har varit mycket givande och spännande och jag har verkligen uppskattat dem. Har jag gjort någon nytta då, ja det må andra bedöma.

Det var intressant att sitta i EU-nämnden och se hela regeringen passera revy och redovisa sina ståndpunkter inför olika diskussioner och beslut i Bryssel. Jag är en varm vän av det stora fredsprojekt som EU framförallt utgör, samt även betydelsen för tillväxt och fri rörlighet i olika avseenden inom EU.

Jag var under 8 år Centerpartiets talesperson i försvarsfrågor och ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen. Sveriges säkerhet beror idag i avgörande grad av ett mycket nära militärt samarbete med andra västliga demokratier genom vårt partnerskap med Nato. Dagens extremt avancerade och dyra vapensystem gör att Sveriges vassa men smala försvar endast fungerar bra i nära samarbete med andra. Jag är glad över att Centerpartiet följde mina råd om att Natofrågan måste analyseras, vilket delvis rönte framgång genom ambassadör Tomas Bertelmans utredning, men borde göras ännu djupare. Det är tragiskt och ansvarslöst att socialdemokraterna motsätter sig en analys med motivet att alliansfriheten är helig och att analysen från 1948 gäller i evighet, typ.

Min uppfattning är att väldigt mycket talar för att Sverige, som nästan är med i Nato, borde bli medlem, och att detta inte vore något dramatiskt beslut utan ett naturligt sådant. Ryssland ser redan sedan mycket länge Sverige som ingående i Natosfären och skulle morra lite men inte mer.

Som Natomedlem skulle Sverige, och förhoppningsvis Finland, kunna använda sina försvarsbudgetar mer kostnadseffektivt och det nära militära nordiska samarbete som alla i Sverige alltid talar sig varma för skulle äntligen kunna förverkligas inom ett gemensamt Nato-paraply. I nuläget är alla vackra ord om nordiskt och svenskt-finsk militärt samarbete mer vackra än säkerhetspolitiskt effektiva.

Ett militärt samlat Norden skulle också vara till en enorm glädje för våra baltiska grannländer som inget hellre önskar. Att som socialdemokraterna vara med på en solidaritetsklausul gentemot EUs och Nordens länder samtidigt som man blånekar till att analysera Natofrågan är att låtsas välvilja samtidigt som man sviker.

Mitt arbete i riksdagen är lätt att följa genom mina motioner, interpellationer och kammardebatter. Jag har vinnlagt mig om att dokumentera det jag har tyckt och drivit, så långt möjligt, på min blogg och i riksdagens protokoll.

Jag har fullt ut insett vikten av sammanhållning i riksdagsgruppen så att alliansregeringen skulle kunna regera, och har stött partilinjen i allt förutom i fråga om äktenskapsbegreppet, där jag liksom KD menade att det kunde användas i sin hävdvunna betydelse medan det juridiska begreppet giftermål kunde införas för alla äkten- och partnerskap. Vi förlorade den voteringen med typ 25 mot 290.

Samtidigt som det krävs disciplin i voteringarna är det viktigt att en riksdagsledamot kan lägga motioner och ställa interpellationer och driva egna frågor. Takhöjden för detta var framförallt den senaste mandatperioden låg i riksdagsgruppen, genom en stark och nitisk gruppledare. Jag fick stå emot starka påtryckningar mot några motioner och interpellationer som jag ändå lade. De allra flesta i riksdagsgruppen tog dock intryck och nöjde sig med att motionera enligt partiprogrammet. Jag tror att detta begränsar drivkraften hos enskilda riksdagsledamöter och gör riksdagsgruppens arbete smalare och mer förutsägbart. Jag är övertygad om att ett parti blir starkare med självständiga riksdagsledamöter med frihet att driva sina hjärtefrågor samtidigt som det behövs en stark lojalitet i att hålla ihop riksdagsgruppen särskilt i regeringsställning.

Jag torde genom min självständighet vara den c-riksdagsledamot som haft flest debattartiklar på DN Debatt och SvD Brännpunkt. Jag är övertygad om att det har gagnat Centerpartiet, men inser att min partiledning, som nog de flesta eller alla partiledningar, tyvärr har en motsatt uppfattning.

Striden om signalspaning/FRA

Min stora första rikspolitiska dust var frågan om Försvarets Radioanstalts (FRA) signalspaning i kablar mellan Sverige och utlandet. Spaningen hade ditintills skett i luften men alltmer av trafiken går nu i kabel. Socialdemokraterna hade utrett en utvidgning men inte vågat komma till skott. Detta var nu nödvändigt för Sveriges militära säkerhet mot krig och terror, och alliansregeringen lade ett förslag till riksdagen.

Det tog hus i helvete, ungefär. V och MP gick i det lite populistiska taket tillsammans med Thomas Bodström som lyckades få med socialdemokraterna på en för dem ovan integritetslinje. Även starka röster inom Centerpartiet med Annie Johansson (sedermera Lööf) och Fredrick Federley i spetsen agerade starkt för att starkt begränsa signalspaningen.

Det blev folkstorm på sociala medier och stora demonstrationer utanför riksdagen några gånger. Jag var mycket aktiv i dialogen med motståndarna och skrev bl a nära 100 blogginlägg i frågan.  Omtag i frågan skedde flera gånger med dramatiska voteringar. Centerpartiet lyckades driva igenom betydande skärpningar till integritetens fördel vilket gjorde att Johansson/Federley efter en dramatisk nattmangling på miljödepartementet till slut accepterade att stödja förslaget.. Hade inte så skett hade de inte varit där de är idag.

Trots de betydande framstegen fick de orättvist utstå mycket kritik från t ex S och MP och i sociala medier. I dagens skärpta militära läge i Europa och med växande terrorhot är nu S och MP dödstysta om att genomföra allt de lovade i opposition. Heder åt Johansson och Federley och åt Centerpartiet och alliansen som vågade driva igenom nödvändiga åtgärder men med starkt skydd för integriteten. Och ris åt en populistisk dåvarande opposition som inte tog sitt ansvar.

”Ekologiskt” i den breda åsiktskorridoren

Min stora hjärtefråga i det vuxna livet är goda förutsättningar för en levande landsbygd och ett livskraftigt lantbruk, vilket jag redan har diskuterat. Jag drev dessa frågor hårt i riksdagsgruppen och i motioner och i interpellationer till Eskil Erlandsson och i rader av debattartiklar i lantbruks- och rikspress.

Jag insåg att den radikala ekonischen hade fått en enormt stark ställning i samhällsdebatten bland ledande politiker, journalister, konsumenter och miljöorganisationer som alla hade huvudfokus på mer ekomatsmål och ständigt högre statliga ekosatsningar. En motvikt var helt nödvändig och jag gick starkt och tydligt ut i debatten och kritiserade dem som hade ekojordbruket som huvudmål i Sverige och hela världen. Utan modern teknik som t ex mineralgödsel kommer världsproduktionen av mat att sjunka med många tiotals procent, matpriserna att explodera och hungerkravaller att sprida sig till allt fler länder.

Mycket genom att Krav fått ta monopol på det vetenskapliga begreppet ekologi fick jag ta emot mycket kritik från engagerade människor även om Centerpartiet och inte minst vårt kvinnoförbund där många ville det svenska jordbruket så väl att man bara unnade det det bästa, en massiv övergång till ekocertifiering. Jag råddes av många kollegor att tona ner min argumentation och inte reta ”ekovänner”.

I denna fråga rådde en stor samsyn i de etablerade opinionskretsarna om att det enda riktiga miljöjordbruket fanns inom ekokonceptet. Jag och några enstaka röster till, och några mycket kvalificerade jordbruksforskare på Lantbruksuniversitet, avfärdades av en rätt samstämd åsiktskorridor i Sverige som rätt extrema ”industrijordbruksförespråkare”, samtidigt som världens bästa moderna miljöinriktade jordbruk, det svenska, stadigt höll på att duka under gentemot den växande matimporten från länder med betydligt sämre miljö- och djurskyddsregelverk. Sverige var i denna viktiga fråga ett kluvet land i den dominerande ”åsiktskorridoren” där jag var i den lilla klyftan.

En annan åsiktskorridor – fri migration

En annan fråga där Sverige har varit lika kluvet, och där den stora klyftans åsiktskorridor varit helt förhärskande, är migrationspolitiken, särskilt asylinvandringen. 6 partier har anslutit sig till det ofta rätt extrema Miljöpartiet, som aldrig skyr några kostnader vare sig genom skattehöjningar eller pålagor på svensk industri eller genom att öppna våra gränser genom de mest liberala asylreglerna i Europa.

Centerpartiet under Maud Olofsson ville varmhjärtat haka på tåget och temat på centerstämman 2011 var ”Nybyggarlandet Sverige” där Kanadas migrationspolitik hyllades, med den skulle vi ha haft 40 miljoner invånare.

Per Ankersjö lanserade Centerpartiets ideprogramgrupps förslag genom sin slogan ”helt fri invandring”. Jag gick först och starkast i taket och kritiserade förslaget som naivt och extremt liberalt. Efter några månaders stark turbulens, och där Centerpartiet i Östergötland spelade en viktig roll genom att bl a lansera ett eget motförslag, blev idéprogrammet till slut riktigt bra. Partiet sargades dock svårt och förlorade en hel del medlemmar.

Jag fortsatte att på ledande debattsidor i riksmedia kritisera den rådande åsiktskorridoren om att endast mer generösa migrationsregler fick diskuteras, medan den som föreslog EU-anpassningar i restriktiv riktning genomgående hängdes ut som brunfärgad eller halvrasist och givetvis närmast sverigedemokrat. Egentligen helt ofattbart, men så var det faktiskt, vilket även jag fick känna av t ex på centerstämman 2013.

Min uppfattning var och är att Sverige, med 2 % av EUs befolkning, med de växande flyktingströmmarna inte uthålligt klarar av att ge asyl åt över 20 % av de som beviljas asyl i EU, eller till 35 (trettiofem) procent av de ensamkommande barnen, de flesta mellan 15 och upp till 25 år. Jag befarar att Sverige riskerar att gå in i väggen, att vi kommer att klara mottagning, integration och få i arbete alltför dåligt, att opinionen kan svänga och att regelverken för migration kraftigt kan skärpas.

Orsaken till så hög andel av de asylsökande till EU väljer att ta sig till det avlägsna Sverige är bl a att vi har EUs i särklass mest generösa asylregelverk, t ex för permanenta uppehållstillstånd, anhöriginvandring och för att bedöma ensamkommande barns och ungdomars ålder. Genom att anpassa våra regler en del i EU-riktning kommer naturligtvis inte lika hög andel av de asylsökande att ta sig till Sverige.

Detta motsätter sig dock det politiskt korrekta Sverige. Istället ska Sverige förmå övriga EU-länder att anpassa sig till de svenska regelverken. Någon öppning för detta går dock inte att skönja under överskådlig tid, snarare tvärtom.

Huvudspåret i den svenska debatten har länge varit att all migration är positiv och lönsam, möjligen finns vissa kostnader i det korta perspektivet. Det är idag uppenbart att Sveriges mottagningsresurser är mycket ansträngda samtidigt som integrationen går dåligt och många sent eller aldrig kommer i arbete. Idag saknas bostäder och jobb samtidigt som 20 % av Sveriges biståndsbudget går till migrationskostnader i Sverige och migrationsverket begår 66 miljarder kr ytterligare för den kommande 4-årsperioden.

Min övertygelse är att Sverige ska ha en generös asylpolitik och ligga i EUs tät, men att detta är fortsatt möjligt endast om vi anpassar en del asylregler i EU-riktning. De som kategoriskt vägrar att diskutera varje sådan anpassning, med MP, V och C i spetsen, tar på sig ett stort ansvar.

Trots att jag fått kritik av partiledare Annie Lööf i denna fråga, där hon säkert ser mig som uppstudsig och mycket besvärlig, så har vi haft ett gott samarbete i det allra mesta. Jag tog mycket tidigt ställning för att Annie skulle efterträda Maud Olofsson, och deltog aktivt i kampanjgruppen för Annie Lööf. Maud Olofsson visade ett stort ledarskap genom att avgå i precis rätt tid, vilket jag nog inte tror att hon gjort om hon hetat t ex Martin. Annie Lööfs stora kvaliteter hade jag noterat vid samarbetet i riksdagsgruppen och t ex under signalspaningsbataljen. Visst var hon på gränsen till ung men det växer bort och hade hon inte blivit partiledare 2011 så hade hon nog gått vidare till andra utmaningar. Annie fick ett par tunga startår men har ju gjort en fullständigt remarkabel återhämtning till en idag stark och respekterad ledande partiledare.

Och jag hoppas ju att hennes kommande ledarskap kommer att innefatta en modig och realistisk linje ifråga om Sveriges asylregelverk.