Staffan Danielsson kommenterar försvarsberedningens rapport

Staffan Danielsson kommenterar försvarsberedningens rapport den 15 maj:
http://www.regeringen.se/sb/d/18692/a/240414

 Osäkerheten i vår omvärld har ökat efter Rysslands exempellösa kränkning av Ukrainas suveränitet i strid med folkrätt och ingångna avtal. En enig Försvarsberedning talar klarspråk om detta, vilket är mycket bra.

Denna försvarsberedning har varit annorlunda genom att utöver många goda åtgärdsförslag även vara precis i fråga om budgetramar och finansiering. Centerpartiet ser ett stort värde i en bred samsyn om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik, och det är glädjande att en sådan också har uppnåtts. Två partier skiljer dock ut sig i hög grad och det finns 5 specifika avvikande meningar därtill.

Jag beklagar att Socialdemokraterna skiljer ut sig genom att driva finansieringsförslag som vi anser skadliga för jobb och företagande.

Omvärldsläget gör att det är bra och nödvändigt att försvarets resurser successivt förstärks under de kommande åren på en rad områden, att övningsverksamheten prioriteras och att Gotland ges ett ökat fokus.

Det är också bra att försvarsberedningen så starkt lyfter fram vikten av att Sverige utvecklar sina militära samarbeten med andra demokratier, i EU, med Nato och med de nordiska länderna och länderna runt Östersjön. Beredningen lägger en rad konkreta förslag hur dessa samarbeten kan utvecklas, vilket är utmärkt. En stark tonvikt ligger på de nordiska länderna, särskilt Finland, men samarbetet med Nato inom ramen för det svenska partnerskapet nämns också som avgörande för försvarets utveckling. Sverige bör också sträva efter att det utvecklas ett differentierat partnerskap inom Nato. Den pågående utredningen om Sveriges militära samarbeten är naturligtvis högaktuell och jag hoppas att den kan ge en god grund till en konstruktiv dialog i partierna och med medborgarna.

På personalförsörjningsområdet läggs en rad konstruktiva förslag, vilket Centerpartiet välkomnar.

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna utgör en stor del av arméstridskrafterna och är en mycket viktig resurs för försvaret av det svenska territoriet. Det är utmärkt att försvarsberedningen föreslår att hemvärnsförbanden bör utvecklas för att kunna lösa mer kvalificerade uppgifter, t ex med granatkastare och burna luftvärnsrobotar, liksom att hemvärnets numerär på sikt bör bli högre än dagens mål om 22.000 soldater.

De frivilliga försvarsorganisationerna har flera viktiga uppgifter i försvaret med stark koppling till rekrytering och folkförankring. Det är bra att beredningen anser det viktigt att långsiktigt säkerställa de frivilliga försvarsorganisationernas möjlighet att bidra till försvaret och samhällets krisberedskap.

Här och här och här och här några länkar till mina tidigare blogginlägg om försvarsfrågor.

Tappen ur tunnan för JAS Gripen!

Tappen ur tunnan för JAS Gripen! Det här kan bli riktigt stort! Grattis Sverige och Saab!...Ja, och Linköping och Östergötland!
Fantastiskt roligt att Brasilien köper Gripen, bra och prisvärt! Starkt jobbat, Saab! Nu bör Schweiz landa rätt!

Norges politiker mumlade om "dyrt och dåligt". Och att F35 var "billigare"...Nog sagt om det.

Schweiz anslog istället tonen, bra och prisvärt!
Och Brasilien fortsätter, bra teknik till bra pris!

Trist att V och MP, även i Linköping, närmast vill lägga ned tillverkning och export av ett av världens främsta moderna stridsflygplan.

Bra med bred enighet i riksdagen mellan Alliansen och S om att Sverige köper minst 60 Gripen, och att godkänna avtalet med Schweiz om 22 plan.

Tillagt 19 dec. Lars Wilderäng kommenterar initierat och intressant.
Tillagt 20 dec. Debatt i Radio Östergötland

 

Ska JAS Gripens uppgradering utredas på nytt?

Det pågår en livlig debatt om det svenska försvaret på de anonyma försvarsbloggarna och i Svenska Dagbladet, framförallt, men även i andra riksmedia.

Det är bra att försvarsfrågor diskuteras!

Ett inlägg från en FOI-analytiker på SvD Brännpunkt är ett bra exempel på varför det är så viktigt att försvarsberedningen analyserar Sveriges militära samarbeten utifrån olika aspekter, inte minst vad gäller hur långt det samarbete i Norden som "alla" förespråkar kan drivas givet nuläget och var gränserna går, men även hur olika framtida handlingsalternativ kan påverka resursavvägningen mellan olika försvarsgrenar. Självfallet ska analysen ske utifrån olika framtida handlingsalternativ och vad de innebär för försvarets inriktning.

En del av debatten sker mellan besvikna försvarsbloggare och SvDs ledarsida om att alliansens försvarsbudget är alltför knapp relativt hur stor den borde vara. Detta kan givetvis alltid diskuteras, och även jag har ju tydligt redovisat att i det finns en hel del som talar för att budgetnivån borde höjas i kommande inriktningsbeslut, vi får se var försvarsberedningens analyser landar.

Jag borde kanske inte blanda mig i debatten om moderaternas "svek", som SvDs P J Anders Linder framställer det. Men ändå, någon synpunkt.

P J Anders Linder skriver om 2004 års "olyckliga" försvarsbeslut, och det är riktigt att riksdagsdebatten då fördes i ett högt tonläge från framförallt M som kanske inte helt korresponderade med den faktiska skillnaden mellan de rödgröna och den allians som höll på att formas.

Jag vill minnas att skillnaden handlade om 400 mkr det första budgetåret, samt att Arvidsjaurs verksamhet inte skulle läggas ned. Den omfattande nedläggningen i övrigt av många garnisoner hade ett brett stöd i riksdagen, och jag vet inte om Linder menar att ett antal av dessa borde funnits kvar?

Efter regeringsskiftet 2006 visade det sig att de rödgröna med S i spetsen ändå hade "bjudit till" 2004, eftersom de rödgröna budgetarna i opposition visade sig ligga runt 2 miljarder kr lägre än alliansens försvarsbudget. Först under Håkan Juholts korta ordförandetid ökade S plötsligt på sin budget med 2 miljarder upp till alliansens nivå, medan V och MP fortfarande vill skära ner med denna summa. Denna "Juholteffekt" har knappast noterats men är förvisso anmärkningsvärd.

Ser man den positivt är det bra att S så plötsligt kunde lägga till 2 miljarder! Ser man den negativt är det anmärkningsvärt att S la sig så platt för V och MP i de rödgröna budgetarna 2006 till 2010.

Socialdemokraternas kraftiga höjning av sin försvarsbudget innevarande budgetår kan möjligen indikera att det kan finnas utsikter för att även försvarsberedningens analyser kan röra sig i samma riktning, vi får som sagt se.

Försvarsbloggaren Wiseman - kanske med särskilda kunskaper om stridsflyget - kritiserar i ett inlägg på SvDs ledarblogg regeringens förslag att anskaffa 40-60 JAS Gripen EF utan att enligt honom anslå tillräcklig finansiering. (Han är dock i grunden positiv till att JAS Gripen ska uppgraderas).

Han menar att regeringen inte lyssnar på ÖB och att man agerar innan försvarsberedningens omvärldsanalyser är klara.

Visst är regeringens förslag vad gäller antalet JAS Gripen lägre än vad ÖB har föreslagit (40-60, där jag förespråkar 60, istället för ÖBs 60-80). Men Försvarsmakten och ÖB har efter genomgripande analyser kommit fram till att det är JAS Gripen-systemet som ska uppgraderas och utgöra vårt stridsflyg åtminstone fram till ca 2040, och här delar regeringen helt ÖBs uppfattning. (ÖBs och regeringens intervall möts också, som framgår, i siffran 60. Vi får se var försvarsutskottet kommer att landa.)

Här har också regeringen stöd av en bred riksdagsmajoritet, som vid flera tillfällen uttalat att man förväntar sig att regeringen i närtid återkommer med förslag till riksdagen om JAS Gripens uppgradering. Vid riksdagens beslut om att på oppositionens förslag tillsätta en luftförsvarsutredning för tiden efter år 2040 markerades det också tydligt att en grundförutsättning i det arbetet skulle vara den uppgradering av JAS Gripen som riksdagen ska besluta om.

Skulle, som Wiseman möjligen menar, frågan om JAS Gripens uppgradering börja analyseras på nytt av försvarsberedning och/eller luftförsvarsutredning, skulle beslut i frågan skjutas flera år framåt samtidigt som den industri som tillverkar planen skulle leva i osäkerhet och Schweiz likaså.

Jag anser att detta vore olyckligt ur flera aspekter och står helt bakom den tidsplan som regeringen och en bred riksdagsmajoritet har lagt fast. Det innebär också att jag har fullt förtroende för de noggranna analyser som försvarsmakten och ÖB har gjort och som utgör grunden för kommande beslut om JAS Gripens uppgradering.













 

JAS Gripen igår, idag och imorgon.

Jag har fått ett femtiotal kommentarer på min blogg kring JAS Gripens uppgradering. De flesta är upprörda över regeringens besked om att uppgradera 40-60 JAS Gripen och tillskjuta 300/200 mkr mer till försvaret. Det borde varit 80-100 plan som uppgraderas och regeringen borde öka försvarsbudgeten med 1-2 miljarder, eller mer, verkar dessa kommentatorer mena.

Wiseman kommenterar, liksom Skipper och Väpnaren och Cornucopia och Gripen News.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet kritiserar starkt uppgraderingsbeslutet, inte minst Peter Rådberg (MP) som brukar ta ut svängarna ordentligt, nu med orden "krascha försvaret" (Och då menar han inte sitt eget partis långsiktiga mål att banta försvaret med 8 mdr kronor från förra mandatperioden, eller kravet på att spara 2 mdr på ett bräde i årets budget..)

Socialdemokraterna gillar ju den svenska försvarsindustrin, och försvarsutskottets ordförande Peter Hultkvist är tydlig i SvD. Liksom Sverigedemokraterna, som har stora men orealistiska budgetutrymmen.

Inom alliansen, då? Jag minns väl diskussionerna i förra försvarsberedningen år 2008, då FP drev på för att det räckte med 48 JAS Gripen E/F (ungefär).  Sedan ändrade man sig till att 100 plan fortsatt behövdes, men att motorn då måste vara "svensk". Övriga partier var 2008 inne på 60-70 plan, medan Centerpartiet höll fast vid dåvarande numerär. Kompromissen blev formuleringen att antalet stridsflygplan skulle minskas " i väsentlig grad"...

Nu är vi där, och alliansens besked om 40-60 plan JAS Gripen E/F innebär att ambitionerna sänkts ytterligare. Här spelar säkert finansdepartementets överväganden en roll.

Jag kommer att verka för att åtminstone 60 plan uppgraderas, samt att man noga överväger övergången från C/D till E/F och kan behålla en del C/D längre för bättre flexibilitet. Detta ger också utrymme för att följa omvärldsutvecklingen det närmaste decenniet och ökar handlingsfriheten.

Visst ger det faktum att Sverige är ett av mycket få länder i världen som har kompetens att utveckla och tillverka stridsflygplan stora spinoffeffekter för vårt högteknologiska kunnande och för mängder av civila spjutspetsföretag och jobb.

Avgörande för att Sveriges försvar behöver ha ett starkt flygvapen är dock självfallet behovet av den förmågan med tanke på vårt geostrategiska läge och på vikten av luftherravälde vid framtida konflikter, lika väl som under 1900-talet. Vid utformningen av vårt försvar spelar också utvecklingen i vår omvärld och våra militära samarbeten stor roll, vilket försvarsberedningen verkligen behöver analysera mycket noga.

Tillagt 26 aug:

Johan Victorin på Försvar och Säkerhet (Krigsvetenskapsakademien) gör en saklig analys, här.

I ett tidigare inlägg citerar han en rapport om kostnaderna för olika stridsflygplan.:

En hyggligt objektiv rapport med bäring på svensk försvarspolitik landade igår. Det är ansedda IHS Jane's som gått igenom driftkostnader för moderna stridsflygplan i väst, här omskrivet av Stratpost.com.

Resultatet är en triumf för Gripen. Genom att gå igenom kända affärer och olika fabriksuppgifter samt Jane's egna bedömningar har olika flygplans kostnader per flygtimme räknats ut. Gripen (Bedömt version C/D) betingar en kostnad på 4700 USD per flygtimme jämfört med närmsta konkurrent F-16 med motor Block 40/50 som slutar på 7000 USD/timme.
Gripens europeiska konkurrenter Rafale och Eurofighter Typhoon ligger på 16500 resp. 18000 USD/flygtimme enligt analytikernas beräkningar. Driftmässigt är F-35 (Joint Strike Fighter) en rysare på 21000/31000 USD i timmen enligt Australiens flygvapen/US Navy projektioner. "

Tillagt igen 26 aug:

Läsvärd analys i DN av FOI-analytiker.

 

Bra alliansbesked om JAS Gripen och höjd försvarsbudget!

Alliansens 4 partiledare ger idag klara besked om JAS Gripens uppgradering och om en därtill kopplad höjning av försvarsbudgeten idag på SvD Brännpunkt!

Sveige ska anskaffa 40-60 JAS Gripen.

Och försvarsanslaget höjs med 300 miljoner kronor 2013 och 2014, därefter med 200 mkr.

Det här är bra besked från alliansen, inte minst för mig och Centerpartiet som sedan länge argumenterat i båda dessa riktningar.

Partiledarna redovisar motiven för att Sverige ska fortsätta att basera sitt  moderna flygvapen på ett uppgraderat JAS Gripensystem som kan mäta sig med utvecklingen i vår omvärld

"Ett alternativ vore att köpa in flygplan från annat land. Denna möjlighet har analyserats. Analysen visar att det som är mest effektivt ur flera aspekter är att tillsammans med Schweiz anskaffa nästa generations Jas Gripen. Vi får därmed ett av världens mest moderna stridsflygplan till ett bra pris."

Beslutet baseras självfallet på försvarets behov men har också viktiga spin off-effekter.

"Beslutet är nödvändigt för vår försvarsförmåga, men också positivt för svenska jobb, svensk export och svensk forskning och utveckling. Försvarsindustrin, inklusive underleverantörer, sysselsätter dessutom i dag upp emot 100 000 personer i Sverige. Produktion sker på ett 70-tal orter i Sverige, bland annat i Linköping, Karlskrona, Karlskoga och Örnsköldsvik."

"Utvecklingen av svenskt stridsflyg har inneburit mycket för svensk forskning. Forskningen har gett upphov till kontinuerlig teknikutveckling och innovationer som idag har civila tillämpningsområden. Vidareutvecklingen av Jas blir särskilt viktig för svensk strategisk forskningskompetens och spjutspetsteknologi. Sverige kommer fortsatt att vara ett av få länder i världen med kapacitet och kunnande för produktion av kvalificerade stridsflygplan. "

Med detta förslag i regeringens höstbudget är jag övertygad om att det finns goda förutsättningar för ett brett stöd i riksdagen.

Sverige har idag ca 100 JAS Gripen C/D. Försvarsmakten  har genom ÖB efter mycket ingående analyser bedömt behovet av ett modernare stridsflyg som angeläget och har föreslagit att 60-80 JAS Gripen E/F ska anskaffas.

Regeringen har, säkert efter en intern dialog, nu landat i intervallet 40 till 60 plan och en därtill kopplad höjd försvarsbudget på flera hundra miljoner kronor. Siffran 60 är alltså gemensam för både ÖB och regeringen och jag hoppas att riksdagens kommande beslut kan landa där någonstans.

Min förhoppning är givetvis också att detta viktiga regeringsbesked ska kunna bädda för att ytterligare länder väljer samma framtidsinriktade lösning för sina flygvapen som Sverige och Schweiz.



 

Kan vi försvara oss?

Kungliga Krigsvetenskapsakademien har flerhundraåriga rötter och består av ca 400 ledamöter som analyserar och diskuterar försvars- och säkerhetspolitik.

Jag har efter att tidigare ha ögnat nu ordentligt läst igenom akademiens rapport "Kan vi försvara oss?" av Björn Anderson m fl, inom ramen för projektet Svensk säkerhet efter 2014.

Rapporten är på 115 sidor och mycket läsvärd. Den torde kunna beställas på info@kkrva.se.

Sammanfattningen finns här.

Jag tycker att den är en alldeles utmärkt genomgång av försvarets radikala omvandling mellan ca 1988 och idag, samt av de utmaningar som Sverige och försvaret står inför.

Rapporten analyserar sakligt mycket viktiga vägval, och tar tydlig ställning i många frågor samt pekar även på vad som behöver analyseras.

Centerpartiet driver som bekant på för att Sveriges militära allianser ska analyseras, och Natofrågan specifikt. Vikten av detta underbyggs med all önskvärd tydlighet av rapporten.

Rapporten borde vara ett viktigt underlag i försvarsberedningens kommande arbete!

Batalj med Strilaren 2!

Jag uppskattar och har stor respekt för min kollega Allan Widman (FP), som jag kamperat med sedan 2006 i försvarsutskott och - beredning.

Allan är reservofficer med ett stort kontaktnät och besitter djupa försvarskunskaper, både i helikopter- och markperspektivet. Han formulerar sig träffsäkert och är en av de ledande i svensk försvarspolitik och -debatt. Han och Folkpartiet är starkt engagerade i försvarsfrågorna utifrån mycket tydliga ståndpunkter.

Allan har förtjänstfullt drivit t ex veteranfrågorna och har också givits förtroendet att utreda dem vilket han skött utmärkt vilket givit den veteranpolitik Sverige har idag, väsentligt bättre än tidigare.

Ibland sticker både Folkpartiet och Allan ut i frågorna, och vill mer. Natomedlemskap är det kanske tydligaste exemplet.

Jag har några gånger riktat kritik mot vad man driver och hur man driver det.

Självfallet får man tåla mothugg, och jag är alls ingen perfekt varken människa eller försvarspolitiker. Nu slår bloggaren Strilaren 2 (alter ego för Allan Widman)  tillbaka och granskar mina egna ansedda tillkortakommanden.

Vad gäller Helikopter 14 och Visbykorvetterna har vi olika syn, Allan hade velat avbryta utvecklingen av båda "för många år sedan", jag ser inte hur vi kunnat slänga så mycket investerade pengar i sjön genom att inte fullfölja. Och jag instämmer i att både Gripen- och Visbysystemen måste ha en tillräcklig beväpning.

Vad gäller att försvarets"svarta hål" från 2015 kan kräva en viss höjning av försvarsbudgeten är det förvisso sant att varken jag eller mitt parti krävt något sådant i nu-läget. Jag har dock länge tydligt uttalat att detta kan komma att behövas och att det finns argument för det. Vi får se när omvärlds- och andra analyser har gjorts inför nästa försvarsbeslut.

FP, V och MP är JAS Gripenkritiska

Folkpartiet har en stark profil och vill mycket i försvarspolitiken, även om det ibland kan gå i kors.

FPs Allan Widman anser uppenbarligen att den aviserade regeringspropositionen om uppgradering av JAS Gripen endast motiveras "av industripolitiska skäl".

Det är ett felaktigt påstående. Överbefälhavarens och försvarsmaktens bedömning är att Sveriges försvarsförmåga kräver ett starkt flygvapen, att det bygger på JAS Gripen-systemet och det behöver uppgraderas. Jag delar den bedömningen.

Givet detta, att JAS Gripen ska uppgraderas, får det naturligtvis ske på ett resurseffektivt sätt genom dialog mellan berörda parter inklusive Saab och efter sedvanligt offertförfarande.

Jag intervjuas av SvD om detta, FP uttrycker sig provokativt om JAS.

Bjereld (S): Förbjud all vapenexport i världen

Två socialdemokrater, Ulf Bjereld och Jan Nygren, för en dialog den 1 april i en artikel i socialdemokraternas medlemstidning "Aktuellt i Politiken". Nygren, numera Saab, menar att vapentillverkning och -handel behövs som världen ser ut. Bjereld, "broderskapare" från "tro och solidaritet", menar att "Världen lider av för mycket vapenhandel. Om alla länder avstod från att exportera skulle det öka säkerheten. På sikt bör hela vapenexporten avvecklas."

Jag håller inte med Bjereld. Hur skulle t ex Hitler då ha stoppats, om alla länder resonerat så? Och nästan helt utan egen vapenindustri (vilket blir fallet utan export), skulle Sverige då alltså avveckla sitt försvar med undantag för den begränsade tillverkning som kanske finns kvar i landet? Och tror Bjereld att andra länder skulle resonera sammalunda och utan egen försvarsindustri upphöra med import och alltså lägga ned sina försvar?

Bjereld går t o m längre än Miljöpartiet. Jag inser fullt ut värdet av Ulf Bjerelds vision om en värld utan krig och terror. Men Ulf, där är vi inte idag och det är ett oerhört politiskt ansvar att ta konsekvenserna av ditt resonemang och låta Sverige gå i täten med att avveckla sitt försvar.

Jag har problematiserat kring vapenexporten i detta blogginlägg.


Läs även andra bloggares åsikter om försvar, vapenexport, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, miljöpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna

Förbjud all vapenexport..?

Låt mig ge mig ut på djupa vatten och problematisera lite kring tillverkning och försäljning av vapen, och av produkter "med dubbla användningsområden" (inte vapen, men som kan användas med militära kopplingar, typ gödselmedel, kommunikationsutrustning, radar mm).

Enklast vore ju att endast tillåta försäljning av vapen och "strategiska produkter" med dubbla användningsområden till tvättäkta demokratier. Om ens det.

Men riktigt så enkel är inte denna fråga.

1. Sverige har sedan länge ett förbud mot vapenexport. Dock kan tillstånd lämnas om försäljning sker till länder som respekterar mänskliga rättigheter mm., om det därmed stärker försvarsindustrin i Sverige och därmed vår alliansfrihet. Tillstånd har lämnats i en sådan utsträckning att Sverige idag är bland världens 10 största vapenexportörer (2 procent av värdet) och exporterar mest vapen per person i världen.. Försvarsindustrin sysselsätter ca 30.000 personer och är Sveriges kanske mest högteknologiska industri och med stor civil spinoff.

Uppenbarligen är det en motsättning mellan att ha ett generellt förbud mot vapenexport och sedan i praktiken ge tillstånd till många länder i gränszonen av mänskliga rättigheter och demokrati. Antingen ska nuvarande praxis framgå av lagen, eller ska praxis ändras genom avsevärt färre exporttillstånd.

2. Debatten i Sverige domineras av åsikten att lagen om vapenexport ska skärpas, och att export endast bör kunna ske till verkliga demokratier. Miljöpartiet vill skära ner försvaret och vill att Sverige närmast ska sluta att exportera vapen, vilket torde medföra att försvarsindustrin till största delen avvecklas. Vänsterpartiet vill också skära ner försvaret och kraftigt minska vapenexporten. Folkpartiet och KD vill att vapenexport endast ska ske till goda demokratier, vilket torde minska exporten av vapen och strategiska produkter i betydande utsträckning. Centerpartiet har stämmobeslut på att vapenexportlagstiftningen bör skärpas. Riksdagen har med bred majoritet (inklusive S och M) begärt att regeringen ska återkomma med förslag till hur vapenexporten ska upphöra till "icke-demokratier".

Urban Ahlin (S) uttalade i maj 2011 i DN att "den lagändring som beställs från regeringen kommer att innebära stopp för vapenexport till länder som Saudiarabien".

I Svenska Dagbladet igår gör han en annan bedömning, se även intervju i Sydsvenskan.
Fredrick Reinfeldt försvarade i riksdagens frågestund för några dagar sedan med hetta att vapenexporten finns och ger jobb i Sverige.

3. Det är alldeles uppenbart att de länder som Sverige nu exporterar vapen till - t ex Saudiarabien - hade köpt samma vapen från annat håll om Sverige förbjudit detta, från t ex USA, Ryssland, Kina, Frankrike eller Storbrittannien. Att de valt att köpa från Sverige kan bero på goda handelsrelationer i övrigt, på bra produkter och kanske på att man vill minska stormaktsberoendet?

4. Visst ska handel med vapen - och även med produkter som är civila men kan användas militärt - omges av särskilda regelverk. Vi accepterar dock handel med "allt annat" till länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Pakistan, Indien, Thailand osv. Denna handel ger bl a länderna resurser till att bl a köpa vapen, men vi tillämpar sällan några handelsblockader.

Det är en skillnad mellan att sälja vapen - som stridsflygplan eller pansarvärnsgranater - eller produkter med dubbla användningsområden som tex gödselmedel eller kommunikationsutrustning. Det finns också stora gråzoner, hur ska t ex transportflygplan eller lastbilar räknas? Här är ISP:s definition.

Handeln med strategiska produkter lär enligt en uppgift omfatta 10 procent av EUs handel.

Det behövs alltså inga tillstånd för export av allt annat än vapen och strategiska produkter till länder som inte respekterar mänskliga rättigheter. För produkter med dubbla användningsområden erfordras tillstånd givet att länderna uppfyller vissa kriterier och för vapenexport är kraven hårdast.

5. FN-stadgan och den s.k folkrätten tillerkänner alla länder rätten att försvara sig mot angrepp, och att alltså ha ett försvar. EU har regelverk för vapenexport, och har sedan 1998 antagit en uppförandekod som dock inte har omvandlats till bindande beslut på grund av att Frankrike blockerar detta, rykten säger att man kanske vill öppna upp möjligheten att exportera till Kina. Dagens svenska regelverk för krigsmaterielexport presenteras så här på regeringens hemsida. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) skriver om EUs regler på sin hemsida.

6. Låt mig då lista några olika vägval för Sveriges export av vapen och strategiska produkter till länder som respekterar mänskliga rättigheter mm.

A. Driva på för gemensamma regelverk för vapenexport i FN och i EU och respektera dem. Följa EUs uppförandekod fastän den inte är bindande. (= dagens praxis..?)

B. Som A, fast med skärpning till att vara mer restriktiv till "icke-demokratier"?

C. Som B, fast endast tillåta vapenexport till "riktiga demokratier".

D. Som C, fast även klassa USA, Frankrike, Storbrittannien osv som befinnande sig i konflikter och därmed inte tillåta export till dem (MP-linjen).

E. Som D, fast med vidgade handelsbojkotter mot "icke-demokratier" som inte respekterar mänskliga rättigheter. (har knappast några förespråkare).

7. Vilket alternativ lutar det åt för Sveriges del? Min bedömning är att vi är på väg från A till B, eftersom både S och M verkar ligga i det häradet. Hur mycket mer restriktivt än idag blir då detta? Inte så lätt att säga, lyssna bara på Urban Ahlin! Men kanske Saudiarabien och några/en del länder till faller bort.

Alternativ C då, med stöd av V, MP, FP, KD och kanske C. Det skulle nog ge Sverige de strängaste exportreglerna bland länder med en egen försvarsindustri, och kunna leda till en betydande minskning och utlokalisering av denna. Men tveksamt alltså om riksdagen landar där.

8. Hur viktig är då exporten för att Sverige genom försvarsindustrin i landet - som till stor del numera är utlandsägd - ska kunna upprätthålla sin militära alliansfrihet? Tja, verkligheten är lite annorlunda idag än för flera decennier sedan. Sverige köper alltmer av sin försvarsmateriel från andra länder, och samarbetar nära med EU och Nato i internationella fredsinsatser, samt innefattas av EUs solidaritetsklausuler och sin egen ensidigt utfärdade solidaritetsdeklaration med Norge och Island. ISPs analys är denna, vapenexporten är fortsatt mycket viktig.

Man skulle också kunna se frågan utifrån det faktum att Sverige som resultat av sin historía idag har en betydande försvarsindustri och en stor export av vapen och strategiska produkter. Om Sverige ställer upp strängare krav för export av vapen och strategiska produkter än t ex EUs övriga länder kommer industrin sannolikt på sikt att minska och kanske i delar flytta ut. Samtidigt bidrar Sverige då inte längre - likt icke vapenexporterande länder i övrigt - till att exportera vapen eller strategiska produkter till ett antal länder i gråzonen och kan öka sin trovärdighet i utrikespolitiken.

9. Var landar jag själv, då? Jag tycker att de här frågeställningarna är komplicerade och svåra, enligt redovisningen ovan.

Men OK, vapen är vapen och där finns av lätt insedda skäl speciella regelverk. Jag finns liksom Centerpartiet i området mellan alternativ B och C, och jag tycker att det är grundläggande viktigt att driva på och följa de regelverk som EU-länderna har överenskommit om.

Sedan är frågan hur mycket strängare regler än detta som Sverige ska ha. Är alternativ B alltför "liberalt"? Är alternativ C väl avvägt eller borde man gå ännu längre?

Jag välkomnar dialog genom kommentarer och synpunkter! Och med risk för att få stark kritik för att jag tillåtit mig att problematisera.

Tillägg 2 april: Två socialdemokrater, Ulf Bjereld och Jan Nygren, för en dialog i denna artikel.. Nygren, numera Saab, menar att vapentillverkning och -handel behövs som världen ser ut. Bjereld, "broderskapare", menar att "Världen lider av för mycket vapenhandel. Om alla länder avstod från att exportera skulle det öka säkerheten. På sikt bör hela vapenexporten avvecklas."

Jag håller inte med Bjereld. Hur skulle t ex Hitler då ha stoppats, om alla länder resonerat så? Och utan egen vapenindustri, skulle Sverige då helt avveckla sitt försvar med undantag för den begränsade tillverkning som kanske fanns kvar i landet? Och tror Bjereld alltså att andra länder skulle resonera sammalunda och utan egen försvarsindustri upphöra med import och alltså lägga ned sina försvar?

Bjereld går t o m längre än Miljöpartiet. Jag inser fullt ut värdet av Ulf Bjerelds vision om en värld utan krig och terror. Men Ulf, där är vi inte idag och det är ett oerhört politiskt ansvar att ta konsekvenserna av ditt resonemang och låta Sverige gå i täten med att avveckla sitt försvar.


Läs även andra bloggares åsikter om vapenexport, försvar, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet

Kommentar till Ekots granskning av FOI- Saudiarabien

Dagens Eko citerar hemliga uppgifter om att FOI lär samarbeta med Saudiarabien om att hjälpa till att bygga upp en vapenfabrik...Det lär handla om att renovera antitank-vapen.

Jag kommenterar för Centerpartiets räkning här.

Jan Björklund, FP, är i Aftonbladet kritisk, här.

Det handlar alltså om två saker. Dels om det samarbetsavtal med Saudiarabien som S-regeringen ingick 2005, och som automatiskt förlängdes 2010, se här Regeringen, och här Svenska Freds. Har ett avtal ingåtts kan det vara svårt att i efterhand gå ur det. FP och KD hävdar nu att de var emot att avtalet förlängdes, samtidigt som de uppenbarligen står bakom regeringens beslut att förlänga det...

Den andra saken är hur FOI varit engagerad i att enligt Ekot stödja Saudiarabien att kunna renovera antitank-vapen.

(tillagt: här text ur avtalet:
1. Detta samförståndsavtal träder i kraft dagen
för den sista underskriften.
2. Samförståndsavtalet skall gälla för en tid
av fem år och automatiskt förlängas för samma
tid, om det inte sägs upp av någondera parten
med sex månaders skriftligt varsel innan det
utlöper.
3. Uppsägningen skall inte inverka på fullbordande
av samarbetsprogram som har inletts
innan samförståndsavtalet upphörde att gälla.)


Läs även andra bloggares åsikter om foi, vapenexport, saudiarabien, politik, försvar, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna

Sveriges behov av stridsflygplan!

ÖB och försvarsmakten har nu efter noggranna analyser föreslagit hur Sveriges behov av stridsflygplan bör täckas fram till minst år 2040. Självfallet väger försvarsmaktens bedömning tungt.

Försvarsminister Tolgfors kommenterar på sin blogg.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Folkpartiet är negativa till ÖBs förslag.

Min och Centerpartiets uppfattning är att Sveriges försvar behöver ett starkt flygvapen, att JAS Gripen är det mest effektiva och prisvärda flygplanet för oss och att det behövs en uppgradering för att vårt stridsflyg ska kunna matcha den utveckling som sker i vår omvärld.

Läs även andra bloggares åsikter om jas gripen, öb, försvar, försvarsmakten, politik, centerpartiet

Debatt om JAS Gripen med Svenska Freds i P1

JAS Gripenprojektet är en stor framgång för svenska ingenjörskunnande och högteknologisk kompetens! Hävdade jag i en debatt med Svenska Freds i P1s nyhetsmorgon idag.

Läs även andra bloggares åsikter om försvar, jas gripen, politik, östergötland, centerpartiet

Bra att Sverige och Schweiz (!) satsar på JAS Gripen!

Två saker!

1. Jag skriver på Newsmill i debatten om huruvida JAS Gripen ska uppgraderas eller ej, om annat (mycket dyrare) stridsflygplan ska anskaffas istället eller om Sveriges stridsflygplan ska halka efter de i vår närhet.

2. Ett rykte säger att det lär vara presskonferens kl 16.30 i Schweiz om var de ska köpa sina 22 stycken nya stridsflygplan ifrån..., och att ordern kan hamna hos Saab i Linköping. (Det stämde!)

Jag tar inte ut något i förskott, men det vore mycket roligt och välförtjänt för Saab som gör ett bra och mycket prisvärt flygplan! Låt oss hoppas på tappen ur tunnan!

Läs även andra bloggares åsikter om jas gripen, stridsflygplan, saab, försvar, politik, centerpartiet

S sviker Libyens folk med skamligt svaga argument

Jag begriper inte Socialdemokraternas vinglande i försvars- och säkerhetspolitiken. Debattartikel på Newsmill.

Peter Hultkvist (S) menar att respekten för riksdagen och statsbudgeten kräver att solidariteten med Libyens civilbefolkning begränsas till vad som en gång har beslutats. Punkt. Att t ex på en ny förfrågan från FN eller Nato överväga att förlänga den svenska insatsen är otänkbart. Punkt. Alldeles oavsett om Libyens civilbefolkning är i behov av fortsatt skydd eller ej. Punkt. Riksdagens en gång fattade beslut gäller för evigt. Punkt. Och kan omöjligen inte ens förlängas.Jag begriper ingenting. Är inte politik just att kunna anpassa sig till förändringar i verkligheten. Om arbetslösheten ökar måste insatserna för sysselsättningen öka. Om lidandet fortsätter i Libyen måste riksdagen och partierna kunna diskutera att förlänga den svenska insatsen.

Centerpartiet och Socialdemokraterna har samarbetat när det gäller försvarsfrågor. Våra båda partier har gemensamt tagit ett stort ansvar när det gäller reformeringen av försvaret och vi står för samma inriktning när det gäller alliansfriheten. Partitaktik har lagts åt sidan till förmån för breda blocköverskridande uppgörelser om avgörande frågor, till gagn för Sverige.

Förra mandatperioden ägnade S till stor del åt att nostalgiskt tala för försvarsindustrin och för någon form av värnplikt parallellt med kraftiga flermiljardsnedskärningar av försvaret. Under våren har jag med stigande förvåning bevittnat märkliga turer från S. Att man plötsligt byter åsikt och stödjer en motion från Miljöpartiet med sin välkänt negativa hållning till svensk försvarsindustri och svenskt flygvapen är anmärkningsvärt. En luftförsvarsutredning just nu skapar oro för Gripens framtid och riskerar att försena en nödvändig uppgradering.

Än mer anmärkningsvärd är socialdemokraternas omsvängning i fråga om att skydda civilbefolkningen i Libyen mot Gaddaffis fruktansvärda terror med tunga vapen och krypskyttar. Först driver man intensivt på regeringen för att FN ska ingripa i Libyen, och sedan ställer man sig bakom den svenska stridsflyginsats som den Nato-ledda operationen förfrågar Sverige om.

Det visar sig att utvecklingen i Libyen inte går lika snabbt mot en stabilisering som vi hade hoppats. Istället utnyttjar Gadaffi sitt stora övertag i tunga vapen och fortsätter att attackera på olika håll i Libyen, där situationen för människorna just nu är förfärlig med fortsatt dödande och stort lidande genom terror mot civilbefolkningen, usel eller ingen sjukvård och brist på mat och vatten.

Det bryr sig dock inte Peter Hultkvist, ny talesperson i försvarsfrågor för socialdemokraterna, om. Lagt kort ligger, säger Peter Hultkvist. S-kartan gäller, alldeles oavsett hur verkligheten förändras. Har riksdagen beslutat om en tremånaders insats med svenska JAS Gripen då är detta sedan ristat i sten, alldeles oavsett hur situationen i Libyen utvecklas.

Peter Hultkvist menar att respekten för riksdagen och statsbudgeten kräver att solidariteten med Libyens civilbefolkning begränsas till vad som en gång har beslutats. Punkt. Att t ex på en ny förfrågan från FN eller Nato överväga att förlänga den svenska insatsen är otänkbart. Punkt. Alldeles oavsett om Libyens civilbefolkning är i behov av fortsatt skydd eller ej. Punkt. Riksdagens en gång fattade beslut gäller för evigt. Punkt. Och kan omöjligen inte ens förlängas.

Jag begriper ingenting. Är inte politik just att kunna anpassa sig till förändringar i verkligheten. Om arbetslösheten ökar måste insatserna för sysselsättningen öka. Om lidandet fortsätter i Libyen måste riksdagen och partierna kunna diskutera att förlänga den svenska insatsen.

Jag tycker att detta är alldeles självklart. Utöver att ha beredskap för att förlänga den svenska flyginsatsen om förfrågan kommer, borde därtill mandatet för insatsen utökas till att omfatta även markmål som har koppling till attacker mot civilbefolkningen.

Socialdemokraterna påstods en gång vara ett statsbärande parti. Tiden i opposition verkar ha frätt bort vad som kunde varit kvar av detta. Det finns ingen ursäkt för att med hänvisning till statsfinanser, och till att riksdagsbeslut omöjligen kan förlängas när verkligheten förändras, svika det ansvar för Libyens folk som FN tagit och där Sverige just nu bidrar med svenska stridsflygplan.

Staffan Danielsson

Riksdagsledamot i försvarsutskottet (C)


Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gripen, fn, politik, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet

Juholt och S sviker Libyens civilbefolkning

TT-Telegram den 29 april 2011, 13.35

Centerpartiets försvarsexpert Staffan Danielsson anser att som läget utvecklats i Libyen är det självklart att Sverige ska diskutera en förlängning av det svenska mandatet. Han vill också utvidga det till att gälla mål på marken. Han påminner om att Socialdemokraterna tidigare kritiserade regeringen och låg på för att Sverige skulle driva fram en FN-resolution och ställa upp med stridsflyg.

- Läget i Libyen har inte klarnat och operationen är på intet vis avklarad, säger Danielsson.

- Därför är det självklart att Sverige borde förlänga insatsen och bredda den till att omfatta markmål, som stridsvagnar och stalinorglar, för att kunna skydda civilbefolkningen, säger han.

Danielsson hänvisar till en redovisning vid Folk och Försvar i torsdags av Anders Silwer, generalmajor och flygvapeninspektör, om att svenska plan hade upptäckt och fotograferat stalinorglar i Misrata, som attackerade bostadsområden. Planen fick då tillkalla brittiska plan som kunde attackerade målet.

Han är förvånad att Juholt vill avsluta insatsen.

- Det ger fel signal. Situationen är precis lika allvarlig. Kommer det en ny begäran från FN vore det märkligt att dra sig ur, säger han.

Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gripen, juholt, socialdemokraterna, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet, politik

het riksdagsdebatt om MP-S-samarbetet om JAS Gripen

Gårdagens riksdagsdebatt blev rätt het. Om att Socialdemokraterna i samband med att Håkan Juholt lämnade försvarsutskottet plötsligt svängde 180 grader och anslöt sig till en enskild motion från Miljöpartiet som med för JAS Gripen mycket negativa förtecken vill utreda Sveriges luftförsvar.

Jag fick inga svar på mina frågor om hur detta gick till, och vilken inverkan på beslutet som försvarsutskottets nye ordförande Peter Hultkvist kan ha haft.

Debatten kan läsas här, scrolla ner en bit i riksdagsprotokollet. Votering följer i eftermiddag..

En särskild parlamentarisk utredning om Sveriges luftförsvar har inte tidigare gjorts, varken av röda eller gröna eller blåa regeringar.

Håkan Juholt stödde inte Miljöpartiets krav på en luftförsvarsutredning för att kraftigt minska Sveriges stridsflyg.

Deras enskilda motion i frågan är entydigt negativ till JAS Gripens fortsatta utveckling. Nu väljer Vänsterpartiet och Socialdemokraterna att stödja en motion i det syftet och får därtill stöd från Sverigedemokraterna.

I riksdagsdebatten blev det fullständigt uppenbart att den oheliga alliansen spretade våldsamt, s ansåg att den luftförsvarsutredning som ska vara klar 2013 endast ska behandla frågan om vilket luftförsvars Sverige ska ha efter 2040...medan Miljöpartiet menade att Jas Gripens framtid liksom frågan om vilka helikoptrar försvaret ska ha (alla upphandlingsbeslut visserligen redan tagna...)ska behandlas av utredningen.

Vänsterpartiet (Björlund) menade att det borde vara en stor trygghet för flygindustrin att år 2013/2014 få klara besked om hur man ska planera för tiden efter 2040...

Peter Rådberg och Anna-Lena Sörensson hävdade att bl a Centerpartiet starkt förespråkat en luftförsvarsutredning.

Jag hänvisade till den debatt på folk och försvar den 9 mars där frågan debatterades, länk till videoinspelningen här.

Jag sade att jag inte uteslöt att det tid efter annan kan finnas behov av att utreda t ex försvaret eller någon tung del av detta. Men deklarerade samtidigt att jag hade fullt förtroende för regeringens beredning av frågan om JAS Gripens uppgradering på andra sätt än genom en stor parlamentarisk utredning.

Att inte utesluta att det någon gång kan behövas en försvars- eller luftförsvarsutredning innebär inte att man därmed per automatik bejakar varje förslag från ett flygvapen- och försvarskritiskt Miljöparti om utredningar.

Min skarpsinte kollega i försvarsutskottet Hans Wallmark argumenterade väl. Allan Widman gjorde det i vanlig ordning också, även om hans situation var lite tveeggad som både principiellt intresserad av en luftförsvarsutredning samtidigt som han och alliansen motsätter sig en i nuläget. De helt motstridiga beskeden från de 4 samverkande partierna i oppositionen gjorde det säkert lättare att säga nej, liksom det faktum att 4-partibeslutet bygger på en mycket luftförsvarsnegativ miljöpartimotion och begränsas enbart till tiden efter 2040...

Läs även andra bloggares åsikter om jas gripen, gripen, saab, försvaret, politik, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet, miljöpartiet, håkan juholt

nytt samarbete om försvaret - Mp, V, S och SD

En riksdagsmajoritet i försvarsutskottet har idag beslutat att bifalla en Miljöpartimotion och uppdra åt regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning om framtidens luftförsvar. Socialdemokraterna har tills nu inte stött detta krav men byter nu fot. Även Sverigedemokraterna ansluter sig.
- Jag är oroad över vad signalerna från de rödgröna och Sverigedemokraterna kan innebära för Sveriges utveckling av JAS Gripen, säger Staffan Danielsson, riksdagsledamot för Centerpartiet i försvarsutskottet.
- Enligt Socialdemokraterna m fl partier ska ett nytt helhetsgrepp tas på Sveriges framtida luftförsvar, avvägningen av luftstridskrafter bör göras mot andra behov i försvarsmakten och andra alternativ till luftstridskrafter bör beaktas. Att Miljöpartiet och Vänsterpartiet gläds åt att börja montera ner Sveriges luftförsvar är inte förvånande, men att Socialdemokraterna också ansluter sig inger stor förvåning.
- Den begärda utredningen ska på ett eller två år bena ut framtidens luftförsvar. Detta kan riskera att utvecklingen av dagens stridsflygplan avstannar i avvaktan på framtida riktlinjer i ett längre perspektiv, särskilt som skrivningarna är så negativa.
- Det är också mycket anmärkningsvärt att Socialdemokraterna med stöd av SD begär att regeringen uppdras att förhandla med riksdagens partier inklusive Sverigedemokraterna om hur utredningsdirektiven ska utformas, säger Staffan Danielsson.

.............................................

Jag utesluter självfallet inte att det tid efter tid kan behövas en stor försvarsutredning, eller en utredning om framtidens luftförsvar. Att däremot nu tillsätta en sådan, samtidigt som regeringen bereder frågan om hur Sveriges nuvarande stridsflygplan JAS Gripen ska utvecklas, riskerar att fördröja den processen.
Det är också anmärkningsvärt hur snabbt nye ordföranden i Försvarsutskottet Peter Hultkvist ändrar den linje som Håkan Juholt drev, att det nu inte behövs en stor luftförsvarsutredning. Likaså är det uppseendeväckande att Socialdemokraterna nu tar assistans av både Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna i just Försvarspolitiken.

Läs även andra bloggares åsikter om gripen, försvar, politik, socialdemokraterna, centerpartiet, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna

Ska försvaret eller politiker bestämma flygmotor i JAS Gripen?

På Newsmill pågår två intressanta debatter om försvaret; dels om personalförsörjningen och dels om framtidens svenska stridsflygplan.

Jag har idag ett inlägg först betitlat "Försvaret vet bäst" och nu "Politiker bör helst inte lägga sig i Försvarets materelval". Jag gillar nog den andra bättre men båda sätter - hoppas jag - igång tankeverksamhet.

Bakgrunden är t ex vara de senaste årens diskussioner om helikoptersituationen i försvarsmakten, om inköpen av nytt pansarfordon, om inköp av lätta torpeder, U-båtar och nu senast; vilken sorts flygmotor ska sitta i framtidens JAS Gripar.

Visst kan dessa inköp ha politiska kopplingar, riksdagen beslutar ju på regeringen förslag vilka vapensystem som försvaret behöver anskaffa. Och ibland krävs viktiga vägval när affärerna omfattar mångmiljon- eller miljardbelopp och när valet kan stå mellan direktupphandling eller konkurrensupphandling.

Den svenska modellen för att styra landet är ju världsunik, eftersom vi inte har ministerier med politisk ansvar ända ut i myndigheterna utan förment självständiga myndigheter som efter givna ramar själva ska fatta sina egna beslut.

Samtidigt är myndigheten i ett nära beroendeförhållande till sitt departement, eftersom detta föder myndigheten med pengar och styr verksamheten med ramar och förordningar.

Jag har faktiskt lagt flera motioner om att en svensk anpassning till internationell praxis åtminstone borde utredas, vilket nog skulle ge större effektivitet och ett tydligare ansvar. Idag hamnar frågor ibland mellan regering och departement och båda kan hänvisa till varandra.

Nåväl, visst har jag haft synpunkter på både det ena vad gäller materielinköpen vilket har har kommunicerat på olika sätt. Jag har tyckt att det var trist att Hägglunds inte fick eller fick vara med på den stora pansarfordonsordern trots många år av samutveckling tillsammans med staten, och jag har gjort analysen att Saab Underwater systems likaledes borde fått ordern på lätta torpeder genom direktupphandling istället för de förseningar som nu kan hota företaget genom att det hela dragit ut på tiden, nu senaste genom att en konkurrensupphandling ska göras.

Ändå står jag bakom och bejakar grundupplägget vid inköp av försvarsmateriel som riksdagen beslutat om; att det är försvarets materielverk i dialog med försvarsmakten som genomför denna. Hur kontakterna mellan dessa och regeringen går till vid större avgöranden är jag inte expert på, men det är klart att statsbudgetens rambeslut är grunden, och att finansdepartementet håller ordning på att detta följs.

Alternativet att de politiska partierna regelmässigt ska engagera sig i valet av t ex flygmotor till JAS Gripen eller i valet att hyra begagnade eller köpa in nya helikoptrar, och i så fall vilken typ, det är jag i grunden tveksam till. Ett ställningstagande i sådana frågor kräver en god överblick över alla relevanta fakta, ofta i hög grad tekniska, och lämpar sig inte bra för hårda politiska strider. Men visst, när det handlar om mycket stora pengar och affärer mellan stater så hamnar frågan på regeringsnivå och kanske hos riksdagen, visst.

Läs även andra bloggares åsikter om försvarsmakten, försvaret, jas gripen, volvo aero, flygmotor, stridsflygplan, folkpartiet, centerpartiet, politik, regeringen, riksdagen

Visst kan en försvarsindustristrategi behövas!

Försvarsindustrin och materielupphandling diskuterades igår i Sälen.

Professor Gunnar Eliasson, KTH, redovisade beräkningar - säkert mycket komplicerade -där han uppskattade vilken "spill-over" t ex Gripenprojektet ger i form av civila avknoppningar och ökad industrikompetens i Sverige. Effekten är flerdubbel större än själva projektkostnaden.

Därför tjänar Sverige på att genomföra många sådana projekt, torde väl professorns slutsats vara.

Visst betyder försvarsindustrin mycket, och visst betyder en teknisk spjutsspetsindustri mycket för forskning, utveckling och industriutveckling. Därför är det bra med en livskraftig försvarsindustri i Sverige som konkurrerar framgångsrikt både i Sverige och på exportmarknaderna. Däremot tillåter ju inte EUs konkurrensregler att Staten riktar upphandling endast till industrier baserade i Sverige, hur mycket spill-over de än ger. Undantaget, som förvisso fortfarande utnyttjas i hög grad i många EU-länder, är om landets säkerhet kräver detta.

Sverige arbetar hårt för att EUs 27 länder ska upphandla sin respektive försvarsmateriel i en fri konkurrens, och vissa framsteg har kunnat drivas fram under det svenska ordförandeskapet. Detta är dock en process som tar lång tid, och under den resan är det viktigt att Sverige inte ensidigt går före övriga länder.

Den försvarsindustri som finns i Sverige är starkt exportinriktad, kanske 80-90 procent exporteras. De svenska beställningarna har relativt sett kraftigt minskat, och de svenska upphandlingarna ska enligt den strategi som både regering och opposition faktiskt är överens om ske i konkurrens och så prisvärt som möjligt.

Upphandling ska först ske av befintlig och gärna beprövad materiel, och behöver ny materiel utvecklas ska detta i första hand ske i samverkan med andra.

Allan Widman (Fp) redovisade väl regeringens inriktning på området, medan Anders Karlsson (s) var ute på rätt djupa vatten när han nästan verkade vilja planmässigt reglera industrins verksamhet i förhandlingar med staten..., och sedan byta till sig importerade vapen mot de som produceras i Sverige...

Han efterlyste en försvarsindustristrategi som skulle planlägga detta.

Någon sådan statlig strategi vill säkert inte försvarsminsitern ha, och inte heller jag.

Däremot har ju en enig riksdag vid flera tillfällen efterlyst en försvarsindustristrategi som t ex sammanfattar och drar upp riktlinjer för hur staten på bästa sätt kan ge industrin i denna sektor bra grundläggande förutsättningar genom forsknings- och utvecklingssatsningar från både stat och industri. En sådan strategi är det naturligt att ta fram, i likhet med flera länder i vårt grannskap.