RUT-rapport; 25 % av flyktingar har heltidsarbete efter 8 år.

Tillagt den 30 januari 2017. Läs mitt blogginlägg från okt 2016, viss korrigering.


Jag anser det mycket viktigt att samhällsdebatten utgår ifrån en så korrekt verklighet som möjligt. Därför har det bekymrat mig att beslutsfattare och medier de senaste åren, i bästa välmening, ofta förskönar migrationens vinster och förminskar graden av utmaningar/problem som vi står inför.

Ett flagrant exempel är Dagens Nyheters artikel för några år sedan om en tendentiös rapport av usel kvalitet om de stora vinster som Sandvikens kommun gjorde på migrationen, som inte vad jag vet korrigerats eller tagits bort från nätet. Det är mycket anmärkningsvärt men också rätt betecknande.

Ett annat exempel är uppgifterna om hur stor andel av flyktingarna som har universitets- och högskoleutbildning på svensk nivå, vilket ofta överdrivits, enligt min mening.

Jag tror liksom t ex min riksdagskollega i KD Aron Modig, i ett färskt välskrivet blogginlägg, att utmaningarna på migrationsområdet är större än de flesta inser.

Centerpartiet har som bekant många goda förslag för bättre integration och fler jobb men även om alla dessa genomfördes, vilket kan ta tid, återstår med säkerhet ytterligare mycket att göra.

Som exempel på hur stor utmaningen är att flyktingar ska komma i arbete används ständigt SCBs uppgifter om att det tar 7-8 år innan hälften av flyktingarna har fått arbete och ca 15 år innan 65 % har arbete.

Enligt SCBs AKU (arbetskraftsundersökning) var den totala andelen sysselsatta 2014 i åldern 20-64 år 80 procent. Bland kvinnorna var sysselsättningsgraden 78 procent och bland männen 82 procent.

Bland utrikes födda var sysselsättningsgraden 67 procent totalt, 62 procent bland kvinnorna och 72 procent bland männen. Enligt AKU var andelen heltidsanställda för befolkningen 15-74 år 77 procent 2014.. Bland dem som var födda i Asien var andelen 73 procent och bland dem som var födda i Afrika var andelen heltidsanställda 63 procent.

Min uppfattning är att dessa siffor närmast skönmålar den bistra verkligheten. Som arbete enligt SCB lär definitionen vara båda fasta och tillfälliga och deltidsarbeten och arbeten med 80 % lönebidrag som den tillfrågade har minst en timme den aktuella veckan.

Jag har därför bett riksdagens utredningstjänst (RUT) att ta fram uppgifter på hur utvecklingen är för
flyktingar och deras anhöriga som har heltidsarbete utan lönebidrag. Det är rimligen en relevant
uppgift att känna till för att på bästa sätt utifrån faktisk verklighet vidta åtgärder i rätt riktning.

Min ytliga analys ledde mig till tron att det nog tar kanske 12-15 år innan hälften har heltidsarbeten utan lönebidrag. Kanske var jag ändå för optimistisk.

RUT redovisar i sin rapport (som alla intresserade kan få genom att kontakta mig t ex på epost staffan.danielsson@riksdagen.se) effekten av lönebidragsarbeten, som man ju oftast har under flera år:

"Exempel på sådana insatser är instegsjobb och nystartsjobb. Ett mått som Arbetsförmedlingen använder för dessa insatser är andel personer som efter insatsens slut, har ett arbete utan stöd efter 90
dagar respektive 180 dagar. Arbetsförmedlingen visar att av dem som avslutat etableringsuppdraget
under 2014 hade fem procent ett arbete utan stöd efter 90 dagar och efter 180 dagar hade sex procent
ett arbete utan stöd. Efter avslutat instegsjobb 2014 hade sex procent av samtliga ett arbete utan stöd
90 dagar och sju procent hade ett arbete utan stöd 180 dagar. Efter avslutat nystartsjobb 2014 hade 33 procent av samtliga ett arbete utan stöd 90 dagar och 36 procent hade ett arbete utan stöd 180 dagar efter avslutat nystartsjobb."

Detta belyser kraftfullt vilken nackdel många utlandsfödda har av sämre språkkunskaper och låg utbildning. Instegsjobb riktar sig mot nyanlända till skillnad från nystartsjobb.

Vad gäller hur stor andel av flyktingar och anhöriga, och andra grupper, som har heltidsarbete utan lönebidrag är det förvånande, tycker jag, att SCBs AKU och RAMS inte ger några svar på det.

RUT, genom den vassa Anna Enström Järleborg,  har dock i samråd med SCB lyckats gräva fram 
mycket intressanta uppgifter i SCBs registerbaserade aktivitetsstatistik (RAKS), som bäst svarar på 
mina ställda frågor. 

I RAKS kategoriseras befolkningen efter huvudanknytning till arbetsmarknaden. De kategorier som används är; helårsanställd, nyanställd, avgången, delårsanställd, företagare, kombinatörer samt dem utan arbete. Det går även att få fram personernas inkomstkällor, t.ex. förvärvsarbete, aktivitetsstöd, sjuk- och aktivitetsersättning eller ålderspension.

Här är RUT-rapportens summering: 

"Om helårsanställda och företagare analyseras visar det sig att andelen helårsanställda inkl. företagare bland den totala befolkningen i Sverige 20-64 år ligger på 69 procent.

Andelen helårsanställda inkl. företagare bland flyktingar inkl. flyktinganhöriga uppgick till 25 procent efter 8 år i Sverige och andelen efter 15 år var 34 procent."

"Även bland flyktingar inkl. flyktinganhöriga är andelen helårsanställda inkl. företagare bland männen högre än bland kvinnorna. Bland männen är 32 procent helårsanställda inkl. företagare efter 8 år och 40 procent efter 15 år. För kvinnor är andelen helårsanställda inkl. företagare 18 procent efter 8 år och 28 procent efter 15 år."

I dessa uppgifter ingår därtill de som arbetar heltid och har stöd av lönebidrag, så siffrorna är betydligt lägre om intresse finns för andelen med heltidsarbete utan några statsbidrag. Att inte SCB kan redovisa detta finner jag mycket anmärkningsvärt.

Jag menar att detta tydligt visar på graden av de utmaningar/problem som Sverige redan möter och står inför. En given slutsats är också att de som säger nej till t ex lägre ingångslöner för de med dåliga språkkunskaper och långt till gymnasiekompetens (vilket Centerpartiet och i andra varianter också övriga allianspartier föreslår) måste prestera andra trovärdiga förslag som kan göra skillnad. Det räcker INTE att hänvisa till "more of the same" som utan större framgång prövats de senaste decennierna och som är det enda recept som regeringen och LO talar om.

Sydsvenskan har, också tillsammans med SCB, nyligen tagit fram statistik på hur långsamt som flyktingar kommer i arbete i Malmö. Av de som kom för tio år sedan hade endast 36 % arbete 2014 (sannolikt används då "en timme i veckan"- definitionen och arbeten med lönebidrag räknas in).
Efter 5 år hade 91 % av kvinnorna inte något arbete.

Dessa uppgifter bestyrker väl vad RUT-rapporten grävt fram.

Tillagt 2 mars.
Bloggen Fnordspotting (märkligt namn) gör en skarp analys, tycker jag, mellan Ylva Johanssons hurtiga mantra att "alla flyktingar ska ha jobb efter 2 år" och den bistra verkligheten.
Jag informerade arbetsmarknadsministern i en interpellationsdebatt igår och framhöll att läget är alarmerande, att det absolut inte räcker med "More of the same" vilket är det enda som regeringen föreslår utan att det behövs en "New Deal" a la typ Centerpartiets många goda och radikala förslag. Även om dessa skulle genomföras i sin helhet torde stora utmaningar kvarstå.
Ylva Johansson kommenterade inte de nya siffrorna alls, hänvisade till utbildning, matchning och
lärlingsjobb, typ och attackerade Centerpartiet och mig för att hota den svenska modellen.

RUT- rapporten efterfrågas livligt och det skrivs rätt mycket på sociala medier och jag har aldrig haft så många besök på denna blogg,  medan media inte uppmärksammat den. Än, vi får se. Jag tycker de nya siffrorna är alarmerande. Efter 15 år i Sverige har 34 % av flyktingarna "helårsjobb", vilket tydligen innefattar även deltidsjobb och alla jobb som stöds med höga statsbidrag/lönebidrag.

Thomas Gur skriver i Arbetsmarknadsnytt!

Ann-Charlotte Marteus skriver ledare i Expressen.

Johan Westerholm med den spetsiga och läsvärda bloggen Ledarsidorna.se har laddat upp rapporten här.

Mariestadstidningen, och andra borgerliga tidningar, använder RUT-rapporten som en grund för en sansad och intressant ledare med Centerpartiet i fokus.

Tillagt: PM Nilsson i Sveriges största affärstidning - Dagens Industri - tar efter en månad äntligen upp den alarmerande RUT-rapport som jag beställde om flyktingars så långa väg till arbete. Han föreslår en kriskommission för arbetsmarknad och skola med anledning av att verkligheten är långt sämre än det framställts.

Tillagt 10 april;
Dagens industris PM Nilsson skriver på ledarplats om flyktingars utbildning och arbete. Regeringen, och många, vill gärna försköna men verkligheten måste ju fram. Intressant att den RUT-rapport jag beställde, och informerade Ylva Johansson om i en interpellationsdebatt, omgående ledde till ett regeringsuppdrag till SCB på samma tema. Sent men bra av arbetsmarknadsministern;

Minskad arbetslöshet viktigare frihetsfråga än fri invandring

Jag debatterade fri invandring på ett intressant möte med Stockholmscenterns integrationsnätverk i veckan. Meddebattör var Johanna Jönsson, ordförande i Stureplanscentern och moderator Bengt Almstedt.

En dialog av så väldigt många i centerrörelsen sedan december.

Det var en mycket givande debatt, och till mångas, och kanske vår egen, förvåning stod vi nog överraskande nära varandra. Johannas debattinledning blev till en Newsmillartikel.

Idag återfinns också min inledning på Newsmill under rubriken "Minskad arbetslöshet viktigare frihetsfråga än fri invandring".

Vi är alltså överens om vision att arbeta för en värld med fri rörlighet och öppna gränser. Min bedömning är att det inte kommer att kunna ske under överskådlig tid, även om vi stegvis ska sträva i den riktningen och av all kraft arbeta för det internationellt tillsammans med andra länder.

Inför valet 2014 är den stora frihets- och rättvisefrågan som Centerpartiet ska driva att få fler i arbete och förbättra integrationen genom bl a Centerpartiets goda förslag om reformer på arbetsmarknadsområdet. När detta visar resultat och arbetslösheten sjunkit till rimliga nivåer kan migrationsregelverken ses över, i den ordningen!

 Här länk till tidigare inlägg i dessa viktiga frågor.

Bra av TCO om A-kassan!

Jag har drivit på i många år för en rättvisare A-kassa, som liksom sjukförsäkringen och folkpension är allmän och omfattar alla som söker arbete.

Centerpartiet kämpar i denna fråga för solidaritet och rättvisa, medan LO och S och V av fackligt egoistiska skäl (bra medlemsargument) vill att A-kassan ska vara frivillig och lämna de svagaste utanför.

Socialförsäkringens viktiga arbete pågår nu för fullt, och tyvärr gör S och V fortfarande allt för att bromsa en rättvisereform i arbetslöshetsförsäkringen.Måtte de inte lyckas.

TCO har nu kommit med ett glädjande utspel om en verkligt allmän A-kassa som faktiskt ska omfatta nästan alla! Därtill vill de ha en enhetlig medlemsavgift, vilket även jag vill. Det är inte rimligt att akademikern ska betala 80 kr per månad i a-kasseavgift medan kommunalarbetaren och de i Alfakassan betalar uppåt 400 kr per månad. Och tro inte att den höga avgiften gör att kommunalarbetarna blir akademiker...'

Naturligtvis tar TCO som facklig organisation i rejält i sina krav, framförallt vad gäller takbeloppet. Det är ju sedan början av seklet 18.700 kr och TCO kräver nu 27.000 kr. Redan en höjning till 21-22.000 kr är ju rätt rejäl.

Jag vill ju också liksom Centerpartiet och även mp se en gemensam arbetslivsförsäkring omfattande sjukförsäkring och a-kassa.

Jag hoppas att alliansen och MP i socialförskäringsutredningen kan hitta varandra för en rättvis reformering av systemet, för att tro att socialdemokraterna släpper sitt gruppegoistiska synsätt är väl att hoppas för mycket.

Jag kan naturligtvis ha synpunkter på hur A-kassan ska göras allmän, och TCOs förslag har ju fortsatt facket i centrum. Men sak samma, TCO rör sig åt rätt håll och det förtjänar beröm!
 

Allmän A-kassa åt alla! S motverkar solidaritet, M utan glöd!

Jag hade tillsammans med min tyvärr framlidne kollega Jörgen Johansson denna debattartikel i dec 2008 på DN debatt. Den gäller i lika hög grad idag!

DN kommenterade artikeln i en utmärkt ledare. Man har också bra reportage och ledare i denna vecka; här och här och något lite (Reinfeldt..) här.

Jag har motionerat om detta i både riksdagen och Centerpartiet, och skrivit på bloggen; här och här.

Socialdemokraterna och facket är de som i denna fråga trots mycket fagert tal är de som bromsar solidaritet och rättvisa genom en allmän arbetslöshetsförsäkring likt sjukförsäkringen och folkpensionen.

Centerpartiet kämpar i denna fråga för rättvisa och grundtrygghet vid arbetslöshet som ska omfatta alla som har uppfyllt "arbetsvillkoren". För egen del anser jag att strävan måste vara att alla som söker arbete och är inskrivna på arbetsförmedlingen borde omfattas av ett grundskydd i en allmän a-kassa i nivå med t ex socialbidraget men utan dess krav på integritetesgrannlaga genomgångar av hela den personliga ekonomin.

Eftersom A-kassan till allra största delen finaniseras av allmänna skattemedel är det för mig stötande att de som lyckats kvalificera sig in i den erhåller en betydande ersättning utan inkomstprövning, även om deras gjorda inbetalningar till A-kassan endast handlar om ett antal tusenlappar.

Den som t ex jobbat men något för lite ställs helt utanför de mycket stora statliga inflödena till a-kassan, i nuläget kanske 70 procent av utbetalningarna, om S får som de vill kommer staten att stå för 90-95 procent...

Detta är inte rimligt, enligt min uppfattning.

Centerpartiet och miljöpartiet står varandra rätt nära i dessa viktiga frågor, och jag hoppas att denna axel kan spela en roll för en rättvisare och bättre samlad arbetslivsförsäkring omfattande både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Jag arbetar för att Centerpartiet ska driva frågorna ovan samt nedan:

* en allmän A-kassa införs, gärna som en del i en samlad arbetslivsförsäkring.

* Nuvarande arbetsvillkor behöver ses över, allra helst så att alla omfattas som söker arbete.

* A-kassan borde likt sjukförsäkringen kunna administreras av staten.

* Grundbeloppet i en allmän A-kassa borde ligga i nivå med socialbidraget, men alltså utan en integritetskänslig genomgång av den personliga ekonomin.

* taket i A-kassan bör höjas en del, t ex till nivån 22.000 kr.

* Medlemsavgifterna till a-kassorna varierar idag mellan ca 100 kr och 400 kr per månad. Oftast är det akademiker och höglönebranscher som betalar lägst och låglönebranscher som betalar högst. Ambitionen var att detta ska påverka val av yrke, vilket inte fungerar. Därför bör medlemsavgiften i en allmän a-kassa vara enhetlig.

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassan, arbetslöshet, a-kassa, allmän a-kassa, politik, riksdagen, centerpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, folkpartiet

Centerpartiets framtida vägval! Mina 8 recept!

På 1970-talet var Centerpartiet det stora borgerliga partiet med 25 procent av rösterna, och med en socialliberal politik för hela Sverige där grundtrygghet och rättvisa var ledstjärnor.

Tyvärr fastnade Centerpartiet i kärnkraften. Hur rätt vi än hade i vår skepticism så gjorde Centerpartiets fixering vid frågan att man krympte till ett enfrågeparti.

Centerpartiet bottnade vid 5,1 procent i valet 1998. Maud Olofsson tog över och återknöt till framgångsreceptet från 1970-talet. Detta ledde till att Allians för Sverige formades som nu har vunnit två val, samt att Centerpartiet lämnade fixeringen vid kärnkraften till förmån för en mer resultatinriktad och framsynt energipolitik.

Som bränsle i en nödvändig framtidsdialog inom Centerpartiet, en del av den svenska borgerligheten, lyfter jag fram följande 7-punktsrecept:

1. Centerpartiet bör hålla fast vid sin politiska plattform; med ett starkt socialliberalt grundpatos, med miljö- och resursfrågorna i fokus tillsammans med en offensiv näringspolitik, med kamp för tillväxt i hela Sverige och med stor tyngd vid öppenhets- och integritetsfrågorna
.
2. Centerpartiet har liksom tidigare en samlad politik för alla samhällsområden och den får inte reduceras till enbart våra ministrars fögderier. Så har i betydande utsträckning skett och det är en farlig utveckling.

3. Partiledarens enorma arbetsbörda som både partiledare och minister gör det viktigt att aktivt söka bredda ledarskapet. Därför bör vi välja en vice partiledare med tyngd och befogenheter, som kan avlasta en erfaren eller eventuellt ny partiledare och tydligt föra fram Centerpartiets politik utifrån vår riksdagsplattform och våra stämmobeslut.

4. Det är utmärkt att Centerpartiet så starkt driver rättvisefrågor som ungas rätt till jobb, högre lägstapensioner och den grundtrygghet och solidaritet som en allmän A-kassa skulle innebära. Men vår röst måste ljuda mycket starkare och bredare. Vår gamla paroll om Grundtrygghet måste lyftas fram, vi måste ryta till om att människor inte får falla mellan ramarna. En allmän A-kassa koordinerad med sjukförsäkringen under en gemensam myndighet skulle ge en inkomsttrygghet utan det integritetsintrång som socialbidragsprövningen utgör, och skulle vara en befrielse för alla dem som idag orättmätigt knuffas ut ur systemen eller aldrig släpps in i dem.

5. Det finns ingen motsättning mellan Centerpartiets arbete för tillväxt i hela landet och att vi äntligen åter börjar tränga in i de större städerna, tvärtom. Orsaken till att vi gick tillbaka på landsbygden är inte svår att analysera Vår lojalitet med de kompromisser som träffats inom alliansen vad gäller landsbygdens utveckling gjorde att alliansen framstod som enad och moderaterna som lika goda pådrivare som Centerpartiet i frågorna.
Vi som sett det hela inifrån vet att det alltjämt är Centerpartiet som driver dessa frågor i regeringen, ofta i kamp med moderaterna och finansdepartementet. Exempel på detta kan vara skilda uppfattningar om behovet av mer resurser till järnvägsinvesteringar, och på moderat motstånd mot att likställa jordbrukets skatter med omvärldens.
Centerpartiet måste inom ramen för ett fortsatt framgångsrikt allianssamarbete våga bli mycket tydligare i vad vi vill genomdriva, vad vi får igenom men också var vi mött övermäktigt motstånd.

6. Centerpartiet måste också starkt fortsätta att driva de viktiga integritetsfrågorna. Vi fick ju kritik i frågan om signalspaning (FRA-lagen). Att ta regeringsansvar innebär dock att ha även de plågsamt svåra avvägningarna i knäet, t ex mellan att både hävda människors integritet men också landets säkerhet. Centerpartiet drev fram en rad viktiga åtgärder för att stärka integritetsskyddet med ledning av vårt öppenhetsprogram, i lyhördhet också med den engagerade kritik som framfördes. Att vi likt andra länder och en mycket bred majoritet i Sveriges riksdag - och säkert i befolkningen – tvingas acceptera signalspaning under sträng kontroll, det är tyvärr realiteter som dagens värld och hotbilder motiverar och som varje ansvarstagande regering måste förhålla sig till.

7. Integrationen för dem som invandrar eller flyr till Sverige har i stor utsträckning misslyckats, och här behövs krafttag. Självfallet ska Sverige ha en fortsatt öppen och generös politik på detta viktiga område. Det är rimligt att börja diskutera riktlinjer för hur många som Sverige årligen klarar av att ta emot och integrera. Idag sätter vi ett indirekt tak genom de regelverk vi har uppställt och den prövning som sker utifrån dem. Det är den naturliga grundprincipen, och det är ju uppenbart att med så oerhört många flyktingar i världen - tragik - klarar inte Sverige att ta emot alla som vill komma hit. Det är viktigt att sätta in stora biståndsinsatser i och kring konfliktområdena, och det är sannolikt att Sverige här kan göra mer.

8. Inför nästa försvarsbeslut år 2014 bör frågan om försvarets resurser noga analyseras. Min bedömning är att mycket talar för att försvarsbudgeten bör höjas. Det är också rimligt att Sverige likt andra länder som en naturlig del i en kommande omvärldsanalys också behandlar frågan om våra militära samarbeten. Centerpartiet öppnade vid sin senaste partistämma för att "finns en bred politisk samsyn är centerpartiet berett att delta i en bred politisk analys av hur Sveriges militära samarbeten fungerar och kan utvecklas med länderna i EU, Norden och Nato."
Centerpartiet känner en stor trygghet i det värde vi lägger vid Sveriges militära alliansfrihet. Men vi är samtidigt ett parti som vågar och vill analysera och diskutera utifrån hur verkligheten ser ut och utvecklas. Det har skett mycket stora förändringar i vår omvärld de senaste decennierna. Järnridån har fallit, många länder i Östra Europa är nu medlemmar i både EU och i Nato, och EUs försvars- och säkerhetspolitiska samarbete har utvecklats i hög grad. De nordiska länderna kommer att öka samarbetet på försvarsområdet, och var går gränserna för detta? Sverige har utsträckt sin deklarerade solidaritet om det värsta skulle hända till att utöver EU-länderna gälla även Norge och Island. Den tekniska utvecklingen på försvarsområdet gör länder alltmer beroende av ett nära och förtroendefullt samarbete med varandra.
Finland är liksom Sverige militärt alliansfritt, och har regelbundet utan någon dramatik analyserat verkligheten även vad gäller sina militära samarbeten, medan Sverige knappast gjort detta i modern tid.
Centerpartiets beslut ansluter också väl till det som en enig försvarsberedning konstaterade i december 2007; att Sveriges bi- och multilaterala militära samarbeten behöver analyseras och utvecklas.

Det är min övertygelse att Centerpartiets framtid är ljus. Vår politik utvecklar hela Sverige och är bra för både tätorter, städer och landsbygd.

Sverige behöver ett socialliberalt parti med Centerpartiets unika koppling till både stad och land, till både liberal utveckling och social rättvisa och till både ökad företagsamhet och ett starkt miljöengagemang.

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C)

Jag länkar till Robert Petersson, Linköpings C, tänkvärda synpunkter i eftervalsdebatten och hans ytterligare länkar där.

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, politik, analysgrupp, framtid, landsbygd, grundtrygghet

Grundtrygghet och skatteprinciper, garantiersättning och allmän a-kassa

Det gjordes en bred uppgörelse om inkomstskatterna i början av 1990-talet. Begreppet "den underbara natten" myntades av Rolf Wirtén (fp).

Sedan dess har marginalskatten snabbt höjts över 50 procent genom att den s.k "värnskatten" på 5 procent infördes och snabbt cementerades.

CUF gillar tanken på ett enklare skattesystem och även tanken på en "platt skatt". Dvs tjänar du 200.000 per år betalar du 33 procent i skatt, säg 66.000 kr. Och tjänar du 400.000 betalar du 132.000 kr (jag bortser från grundavdragets effekter).

Idag betalar du alltså 55 procent av en inkomstökning i skatt vid höga inkomster, inte 33 procent.

Skattesystemet blir enklare och mer internationellt anpassat, men höginkomsttagarna får en skattesänkning.

Centerpartiet står liksom de flesta partier liksom de gamla EU-länderna för att en progressiv skatteskala bör behållas vilket också är min grundinställning. Jag är dock öppen för att diskutera olika alternativ för hur skattesystemet ska utvecklas framöver, gärna i en bred överenskommelse, och där marginalskatterna, fastighetsskatten, kapitalbeskattningen m.m. kan ingå.

Den f.d folkpartisten Camilla Lindberg samt ultraliberalen (?) Jan Rejdnell skriver på SvD Brännpunkt om detta, och Magnus Andersson, CUF, kommenterar.

Jag länkar till detta eftersom debatten är angelägen, artikeln är välskriven och framförallt för det principiellt intressanta de skriver om en grundtrygghet (garantiersättning) för alla.

Detta är ju en av Centerpartiets hörnpelare, vikten av grundtrygghet. Miljöpartiet har fört fram tanken om medborgarlön, vilket är i samma riktning.

Socialbidraget fungerar ju faktiskt som en grundtrygghet, en rättighet när man är illa ute. Den förutsätter dock en ingående prövning av ens ekonomiska resurser, som måste vara på upphällningen, och därmed ett djupt intrång i den enskildes integritet.

Kopplat till detta finns också frågan om allmän a-kassa eller ej. Centerpartiet och alliansen förespråkar ju detta, medan de rödgröna - som annars gärna talar vitt och brett om solidaritet och att "alla ska med" - här gör allt för att förhindra det och behålla en frivillighet, vilket gör att den som drabbas av arbetslöshet i sista hand hänvisas till socialbidrag.

Införandet av en allmän a-kassa är ett steg i rikning mot ett grundskydd som en svensk medborgare äger rätt till utan den integritetsintrång som socialbidragsprövningen innebär. Kanske en garantiersättning kan vara en väg för att införa en grundtrygghet för alla även innan man uttömt alla sina ekonomiska resurser?

Läs även andra bloggares åsikter om platt skatt, grundtrygghet, brännpunkt, centerpartiet, folkpartiet, socialdemokraterna, a-kassan, arbetslöshetsförsäkring, politik

Ska Facken kunna åsiktsdiskriminera?

Några röda fackförbund avser uppenbarligen att (utesluta eller) förvägra människor som är aktiva Sverigedemokrater att vara med i facket.

Detta är utomordentligt anmärkningsvärt. Vi är överens om att Sverigedemokraternas politik är invandringsfientlig och populistisk och ska motarbetas. Men deras krav är inte olagliga och i Sverige råder yttrandefrihet.

Nästa steg för berörda förbund skulle kunna bli åsiktsregistrering och att utestänga människor som tycker fel och dessutom ger uttryck för det.

Vart skulle detta ta vägen? Kommer aktiva CUF:are att utestängas också, efter sin desperata fight för att förbättra ungdomars ställning på arbetsmarknaden?

Facken vill annars ansluta alla som arbetar, även de som tänker och röstar borgerligt. Men de ska tåla att bli utskällda och förhånade av sina egna fack, de ska betala till sossarnas valkampanjer och de ska nästan aldrig ges några förtroendeuppdrag...

Vänsterbloggaren (Anders) Svensson kommenterar på ett bra sätt (hans farfar som var kommunist blev också utestängd..), och även Eric Erfors i Expressen.

Facken träffar kollektivavtal som gäller alla och förhandlar om uppsägningar och villkor för sina medlemmar. De driver a-kassor som finansieras med en helt dominerande del statliga pengar.

Jag tycker att argumentationen för att utesluta människor vilar på en bräcklig och principiellt mycket tveksam grund, och kommer att föra denna fråga vidare.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, uteslutning, vårdfacket, transport, sverigedemokraterna, LO

LO (S) och LAS (S och M och V) och Elias Giertz (C)!

Elias Giertz - ung CUFare - skriver väl på sin blogg om socialdemokraternas ihåliga politik för ungdomars arbete och likabehandling. Några nya praktikplatser som belägg för ungdomsvänlighet samtidigt som man fördubblar arbetsgivareavgiftern för ungdomar, det varken imponerar eller övertygar, tvärtom. 2006 i en stark högkonjunktur fanns alldeles för många i arbetsmarknadsåtgärder, ändå var ungdomsarbetslösheten mycket hög, S högstämda valaffisch är mycket ihålig.

Fredrik Segemyhr - höll jag helt orättvist på att skriva - , nej Segerfeldt ska det vara, har på sin blogg utmärkt beskrivit den orimliga motsägelsen mellan LOs önskan att alla ska ansluta sig till facket och vara välkomna dit, samtidigt som LO är en megafon för (S) och idiotförklarar alla medlemmar som har borgerliga sympatier. Dessa ska alltså betala för LOs stöd till S valrörelser och till LOs affischer som stämplar andra uppfattningar än S som dumma eller ändå värre. Och självfallet ska dessa borgerliga LO-medlemmar också vara med i LO-förbundens olika A-kassor som till 90 procent består av skattemedel om de rödgröna vinner valet.
Nej, fram för fackförbund som inte är gifta med något politiskt parti, för en allmän solidarisk arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla och för en verkligt fristående Alfakassa utan kopplingar till de röda - eller andra - fackförbund. Se några tidigare inlägg på min blogg om detta.

Den ledande s-bloggaren och S-ombudsmannen Peter Andersson försöker försvara nuvarande orimliga ordning med det fortsatta giftermålet mellan S och LO, men hör själv - hoppas jag - hur illa det låter. Lika väl som kollektivanslutningen av LOs medlemmar till det socialdemokratiska partiet togs bort så kommer dagens märkliga dubbelspel att försvinna, det är min entydiga prognos. Intill dess är det ju inte lätt att rekommendera LO-medlemmar med borgerliga sýmpatier att vare sig vara med i facket eller dess A-kassor.

Vad gäller Lagen om anställningsskydd som bevisligen inte fungerar bra för i vart fall mindre företag, och som ger en betydande inlåsningseffekt att människor inte byter jobb utan blir kvar även om det skulle gagna både dem själva och företaget att gå vidare mot nya utmaningar, så är det ett faktum att här står S och V tillsammans sida vid sida med det Nya Arbetarepartiet (M)...

Läs även andra bloggares åsikter om lo, las, socialdemokraterna, moderaterna, centerpartiet, politik, a-kassa, allmän a-kassa, arbetslöshetsförsäkring

“LO och Socialdemokraterna är hycklare” - om A-kassan

Jag replikerar Sven-Erik Österberg (S) på politikerbloggen;

"REPLIK. I kampen för en allmän solidarisk a-kassa står Centerpartiet och alliansen i främsta ledet, medan LO och socialdemokraterna slåss för att förhindra denna rättvisereform och därmed sviker de verkligt svaga. Det skriver riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) i en replik till Sven-Erik Österbergs debattartikel på Politikerbloggen. Danielsson anser att Österberg agerar ynkligt."

Sven-Erik Österberg attackerar på Politikerbloggen alliansens rättvisekrav på en allmän A-kassa,och ömmar för de som inte vill vara med men som då ändå måste vara med och betala en avgift.

I logikens namn borde han tycka lika illa om att alla måste vara med att betala till den allmänna sjukförsäkringen, eller till den allmänna folkpensionen...De som inte vill vara med om dessa generella rygghetssystem borde ju kunna stå utanför och slippa att betala till dem..., och självfallet då inte heller erhålla någon ersättning vid sjukdom eller ålderdom...

Men det extremt liberala tankesättet gäller bara enligt S och Österberg för arbetslöshetsförsäkringen,märkligt nog.

Och som väl alla vet,av en enda orsak. De som inte kvalificerar in eller inte vill eller inte haft råd att betala a-kasseavgift till helst de röda facken, för dem ska det svida så mycket i skinnet att stå utanför a-kassan att de allra flesta med morot och piska ska ska kunna rekryteras till facket och till deras a-kassor.

Det senaste decenniet har mellan 700.000 och 1 miljon människor på arbetsmarknaden stått utanför a-kassan. När de blir arbetslösa erhåller de ingenting av de 20 miljarder som staten årligen pumpar in i a-kassorna och om deras respektive har en inkomst erhåller de heller ingenting som socialbidrag.

Soch LO slåss desperat för att detta förhållande ska bestå, och sviker därmed alla dessa - varav tiotusentals ungdomar - som ofta är de verkligt svaga. Det är faktiskt ynkligt,och det är märkligt att LO och S decennium efter decennium kan fortsätta att slåss för fortsatt orättvisa åt de verkligt svaga utan att krossas av sitt eget hyckleri. Hyckleriet att högstämt fortsätta att tala om Solidaritet och Rättvisa samtidigt som man desperat slåss för att till varje pris behålla orättvisorna.

Jag för en aktiv kamp mot LO och socialdemokraternas svek mot de svaga i arbetslöshetsförsäkringen, och replikerar därför Sven-Erik Österberg på politikerbloggen.

Däremot ger jag honom mera rätt i en annan fråga; nämligen om medlemsavgiften till en allmän A-kassa ska var enhetlig eller starkt differentierad beroende på den faktiska arbetslösheten hos olika yrkeskategorier.

Och därmed ifrågasätter jag också den stora skillnad som finns i dagens a-kasseavgifter, där en akademiker kan betala 90 kr per månad och en lågavlönad ca 450 kr.

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassan, arbetslöshetsförsäkring, allmän a-kassa, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna

Littorin uttalar sig om allmän A-kassa!

Jag erkänner, rubriken är lite lurig...!

Men nu är du här på min blogg och kan se hur jag har kommenterat Littorinaffären med mera..!

Den 29 juni på kvällen avslutades årets interpellationsdebatter i riksdagen med en rad IP:er till dåvarande arbetsmarknadsministern. De två sista hade ställts av mig och handlade dels om en allmän A-kassa, dels om en verkligt fristående Alfakassa. (scrolla längst ner i protokollet).

Sven-Otto Littorin var för en Allmän A-kassa, även om vi kanske hade lite olika inriktning. Och han tyckte att det var OK att de röda facken hade ett stort inflytande i den påstått "fristående" Alfakassan, vilket jag inte tycker.

Centerpartiets partisekreterare Anders Flanking skriver nu på Newsmill om att taket i A-kassan bör höjas. Bra, det är också min uppfattning, det har legat still sedan början av innevarande sekel!

Jag har ytterligare uppfattningar som Centerpartiet driver eller, hoppas jag, kommer att driva:

* En allmän A-kassa som alla arbetssökande har rätt till, likt sjukförsäkring och pension.

* Ett höjt golv i A-kassan.

* En enhetlig medlemsavgift i A-kassan. Dagens differentiering må ha sina fördelar för kassornas funktionssätt, men det är inte rimligt att en del betalar över 400 kr i månaden och andra under 100.

* En verkligt fristående Alfakassa!

Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) upprörs med rätta över hur ungdomar utestängs från arbetsmarknaden, och hur illa de röda facken ibland uppträder. Dessa fackförbunds svek mot alla dem som inte vunnit inträde i A-kassan - t ex ungdomar - och som av facken hänvisas till behovsprövade eventuella socialbidrag är upprörande. CUF hoppas jag driver även dessa rättvisereformer som jag ovan pekat på! Upp till fortsatt kamp, CUF!!

Jag gör en liten fräckis här, eller ett litet test..!

Jag länkar till några ledande bloggar med en sympatisk debattattityd för att se om de vid lämpligt tillfälle kanske kan ta upp frågan om en Allmän Solidarisk Arbetslöshetsförsäkring och A-kassa, vilket jag kämpar för att verkligen har belyst på min blogg och i riksdagen och i debattartiklar, t ex DN;
Peter Andersson, Dick Erixon, opassande (som nog kan hitta någon lämplig integritetsaspekt även i detta, hoppas jag, och som talar för ett obligatorium..!), Kent Persson, Svensson, Erik Laakso

Läs även andra bloggares åsikter om sven otto littorin, littorin, politik, a-kassa, allmän a-kassa, cuf, centerpartiiet

A-kassebatalj i riksdagen!

Gårdagen var den sista dagen detta riksmöte för interpellationsdebatter. Maud Olofsson debatterade i 4 timmar, Göran Hägglund i 3 och Sven-Otto Littorin som vanligt längst i nära 5 timmar.

Mina två interpellationer till arbetsmarknadsministern besvarades allra sist, mellan 19 och 20.

De flesta debattörer under dagen var engagerade socialdemokrater, som Sven-Erik Österberg, Veronica Palm, Bosse Ringholm, Patrik Björk och Eva-Lena Jansson.

Men det fanns också en engagerad centerpartist, och jag gick upp i flera av debatterna kring ungdomsarbetslöshet förutom i mina egna om en allmän A-kassa som likt sjukförsäkring och folkpension omfattar alla som söker arbete, samt om en från de röda (och andra) fackförbund fristående Alfakassa.

Här är en länk till debatterna; mina två interpellationer är allra längst ner (scrolla på) och debatten om ungdomsarbetslöshet 3-4 debatter innan.

Jag klistrar för enkelhets skull in mitt första inlägg om Alfakassan nedan. Det är den A-kassa man hänvisas till om man inte vill vara med i t ex de röda fackens a-kassor. Den påstås vara "Oberoende" trots att det är konkurrenterna - alla andra a-kassor - som av regeringen Persson gjordes till huvudman för den "fristående " Alfakassan.

Jag menar att det varken är rätt mot Alfakassan eller fackens A-kassor att dessa givits detta ansvar. Deras incitament är ju snarare att det är bra om konkurrenten Alfakassan har dyr avgift och långa köer än tvärtom. Och hoppsan, så är också fallet!

Jag ifrågasatte också rimligheten i att spannet i medlemsavgift i olika a-kassor kan skifta mellan 90 kr i månaden för SACO (tror jag) och hela 440 kr i månaden för många låginkomsttagare i Alfakassan. Visst styr kopplingen mellan avgift och arbetslöshet till en högre effektivitet, men jag tycker faktiskt inte det är rimligt med så stora skillnader.

Jag vill ha det som i sjukförsäkringen; en allmän a-kassa med enhetliga avgifter som omfattar alla som söker arbete!!

Anf. 207 STAFFAN DANIELSSON (c):
"Herr talman! A-kassan borde självfallet vara allmän och omfatta alla som står till arbetsmarknadens förfogande. Den debatten har vi just haft.
En annan orimlighet vad gäller arbetslöshetsförsäkringen är arbetslöshetskassornas sammankoppling med politiserade fackförbund. Ett antal fackförbund är fortfarande starkt politiserade genom en tydlig koppling till och som stora bidragsgivare till Socialdemokraterna. Dessa förbund driver sedan länge en massiv politisk s-propaganda i sina medlemstidningar, på sina möten och genom sina ombudsmän och förtroendevalda.
På central nivå sitter ledande fackföreningsledare i Socialdemokraternas högsta organ. Förtroendevalda och ombudsmän i dessa fackförbund är regelmässigt sympatisörer nästan enbart till socialistiska partier, medan den som ger uttryck för borgerliga sympatier endast undantagsvis erhåller ett uppdrag. Det här är enligt min uppfattning en orimlig ordning.
Särskilt stötande är det att dessa fackförbund administrerar arbetslöshetsersättningen också till de medlemmar som man dagligen skäller ut. Huvuddelen av de pengarna kommer från allmänna skattemedel. För att nödtorftigt visa på en viss valfrihet har Alfakassan tillskapats i slutet av 1990-talet av den dåvarande s-regeringen Persson. Alfakassan sägs vara fristående från fackförbunden eller ”statlig”. Pyttsan! Den är varken fristående eller statlig. Det är Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, som är huvudman för Alfakassan och tillsätter styrelse. Nyligen har ordförandeskapet i SO växlat från IF Metall till Handelsanställdas förbund.
Motivationen hos andra a-kassor att erbjuda en konkurrenskraftig fristående a-kassa till sina egna a-kassor är rimligen låg, herr arbetsmarknadsminister. Ju bättre man lyckas med detta, desto fler av de egna medlemmarna kan givetvis befaras gå över till Alfakassan. Incitamenten slår i fel riktning, arbetsmarknadsministern. Det är därför inte rätt mot vare sig Alfakassan eller alla de a-kassor som i dag är huvudmän för a-kassan att detta starka samband finns.
Hur skört står den fristående Alfakassan? Hur fungerar de felaktiga incitamenten? Hur väl lyckas ordföranden i Handelsanställdas förbund i sitt uppdrag att förvalta den oberoende Alfakassan? Det beror på vilket målet är. Är målet att Alfakassan ska ha en av de högsta medlemsavgifterna och mycket längre kötider än de flesta andra a-kassor har man lyckats mycket väl. Jag tycker att ett alternativ som bör prövas är att Alfakassan ägs och drivs av staten genom till exempel Arbetsförmedlingen eller annan huvudman.
Arbetsmarknadsministern verkar vara tillfreds med dagens ordning, att Alfakassan kostar 440 kronor per månad medan många a-kassor kostar mindre än hälften. Akademikernas kostar till exempel 90 kronor per månad. Likaså verkar både arbetsmarknadsministern och Patrik Björck vara tillfreds med att bocken i viss mån sätts till trädgårdsmästare genom att de fackförbund som har egna a-kassor också får i uppdrag att sköta Alfakassan bättre än dessa. Jag förstår inte riktigt varför en borgerlig, duktig och skicklig arbetsmarknadsminister inte vill se en verkligt fristående a-kassa som alternativ till de politiserade fackförbundens."

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassan, alfakassan, lo, tco, saco, arbetslöshetsförsäkring, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet

CUF, skämt, orättvisa, ungdom, s, s-fack

Här en länk till de flera interpellationsdebatterna om trygghetssytemen igår, scrolla långt ner.

och nedan min replik till försvar för CUFs rättvisekamp på arbetsmarknadsområdet. Heja på, CUF, och ta också upp nödvändigheten av en allmän a-kassa och en från facket fristående Alfakassa!



Anf. 120 STAFFAN DANIELSSON (c):
Fru talman! Jo, Ronny Olander, det är bra med kollektivavtal. Jag tycker att det är bra med starka fack, politiskt oberoende fack. Men de ska vara starka av egen kraft, inte genom att människor hålls nere och förvägras medlemskap i arbetslöshetsförsäkringen om de inte har haft jobb eller om de inte har kommit in. Jan Edling, LO, har i en intressant bok redovisat samma uppfattning.
Centerpartiets ungdomsförbund tar i sin desperation över orättvisorna för ungdomar på arbetsmarknaden och i arbetslivsförsäkringen i ordentligt. De upptäcker att Socialdemokraterna och fackförbunden slåss mot de svaga och ofta mot ungdomarna, till exempel i de här frågorna och till exempel vad gäller lagen om anställningsskydd, som inte får ruckas en millimeter.
Jag förstår centerungdomarnas desperation. Visst kunde de kanske ha uttryckt sig mer diplomatiskt, men de upprörs över ungdomars diskriminering på arbetsmarknaden. Den upprördheten finns tyvärr inte hos Socialdemokraterna eller Ronny Olander. Ni försvarar i stället orättvisorna och jobbar för att de ska vara kvar. Jag tycker att det är beklämmande.
Tydligen har Arbetslöshetskassornas samorganisation annonserat att Alfa-kassan är oberoende. Det var Göran Persson-regeringen som införde en fristående och oberoende a-kassa, Alfa-kassan. Huvudman för den är märkligt nog Arbetslöshetskassornas samorganisation. Ordförandeskapet har nyligen växlat från Metalls representant till Kommunals. Oberoende – jo, pyttsan!
(Applåder)

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassa, ungdomar, cuf, centerpartiet, politik, socialdemokraterna, lo, tco

Miljöpartiet och SNF driver svensk livsmedelsproduktion ur landet!

Pressmeddelande onsdagen den 9 juni

Miljöpartiet och SNF driver svensk livsmedelsproduktion ur landet!

Vid en interpellationsdebatt i riksdagen anklagar Staffan Danielsson (C) Miljöpartiet och Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) för att genom sina krav driva svensk livsmedelsproduktion ur landet.

De ägnar sig åt det stora livsmedelshyckleriet, säger Staffan Danielsson. De kräver än hårdare svenska djuromsorgsregler och än högre särskatter på handelsgödsel och transporter. Detta skulle förstärka nedläggningen av svensk livsmedelsproduktion samtidigt som importen av mat från länder med lägre miljö- och djuromsorgskrav skulle öka ytterligare.
Regeringen är däremot på rätt väg, säger Staffan Danielsson och berömde jordbruksministern för enklare regelverk och sänkta kostnader för jordbruket. Jordbruksministerns initiativ för Matlandet Sverige och för ökad konkurrenskraft i livsmedelsproduktionen är helt nödvändiga åtgärder om den dramatiska produktionsminskningen ska kunna brytas.

Ovanstående kommer jag att säga vid en interpellationsdebatt med jordbruksminister Eskil Erlandsson senare idag.

Under eftermiddagen har socialförsäkringsminister Christina Husmark-Pehrssobesvarat en rad interpellationer från socialdemokrater om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna.

Jag har gått upp i tre av dessa och ställt en enda fråga till Veroniva Palm m fl:

Ni kritiserar i mycket högljudda ordalag att en del av de som omförsäkras i sjukförsäkringen kan få en sänkt månadsersättning med upp till 1.000 kr i månaden, dvs från 15.000 eller 20.000 eller mer i månaden till 14.000 eller 19.000 kr.

Hur ska dessa klara sina månadsräkningar, undrar ni.

Men alla dessa är ju kvar inom de inkomstrelaterade trygghetssystemen.

De verkligt svaga är de flera hundra tusen människor, varav många unga, som stängs utanför sjuk- och arbetslöshetsersättning och hänvisas till ev inkomstprövade socialbidrag. Det är de som inte haft sitt första jobb och kunnat kvala in i försäkringarna.

Borde inte alla som söker arbete inrymmas i en allmän arbetslöshetsförsäkring, har jag frågat.

Men nej, det är ju socialdemokraterna som i alla tider aktivt har kämpat för att dessa ska hänvuisas till socialbidrag, för att öka anslutningen till facket...

Orimligt och förfärligt, men sant.

Läs även andra bloggares åsikter om livsmedelsproduktion, lantbruk, jordbruk, lrf, ekologisk odling, miljöpartiet, centerpartiet, politik, riksdagen

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassan, arbetslöshet, socialbidrag, arbetslöshetsförsäkring, lo, tco, socialdemokraterna, sjukförsäkring

A-kassorna diskriminerar unga - Agera! CUF! Och Centerpartiet!

Jag har i flera inlägg här visat på de absurda orättvisorna i den så kallade arbetslöshetsförsäkringen. 20 statliga miljarder pumpas årligen in i den, de rödrödgröna vill plussa på med ytterligare 6 samtidigt som de egna medlemsavgifterna sänks till närmast symboliska 80 kr per månad.

För denna insats, under 1.000 kr per år, ska alltså den som någon gång haft ett arbete på minst halvtid under 6 månader tillförsäkras en inkomstrelaterad inkomst på 80 procent upp till 27.000 kr, dvs nära 21.600 kr per månad eller 259.000 kr per år.. Denna inkomstgaranti vid arbetslöshet blir i praktiken "evig" om man tar anvisade insatser via arbetsförmedlingen.

Den ungdom som lyckats ha ett heltidsjobb i sex månader med 18.700 kr i månadslön får idag ca 15.000 kr per månad och vid lång arbetslöshet inte under ca 12.200 kr per månad. Dvs mellan 146.000 och 180.000 kr per år.

Medan den ungdom som inte haft detta jobb helt utestängs från dessa skattemiljarder. Istället hänvisas dessa unga under 26 år till den s.k jobb- och utvecklingsgarantin och en utvecklingsersättning netto på 135 kr/dag, motsvarande 2.700 per månad eller ca 33.000 kr per år.

Dessa skillnader är absurda, och kom ihåg att det är samma skattepengar som används till båda ersättningstyperna.

Om de unga arbetslösa i desperation går med i en den "fristående" Alfakassan har man lyckats konstruera ytterligare en orimlig diskriminering för de som inte haft något jobb. De får betala 410 kr per månad i a-kasseavgift, medan den som är arbetslös och tidigare kvalat in i a-kassan bara behöver betala 145 kr per månad.

Ja, det låter vansinnigt, men så är det.

Den arbetslösa ungdomen som inte haft jobb får alltså betala 410 kr i medlemsavgift till Alfakassan medan den som haft ett jobb under minst ett halvt år och är arbetslös får en nedsatt avgift till 145 kr per månad....

För denna mycket lägre avgift erhåller den som haft ett jobb ca 15.000 i månadsersättning, medan den som inte haft ett första jobb inte erhåller någonting alls...!!

Sanslöst, javisst, men så är det och så vill det solidariska facket och partiet att det ska vara...

Om någon som har kommit in i sjuk - och a-kasseförsäkringssystemet och ska omprövas till fortsatt sjukförsäkring eller åter gå in i den a-kassa man kanske lämnade under sjukdomen, då har regeringen beslutat att det inte behövs 6 månaders kvalifikationstid utan det räcker med 3 månader.

Som sagt, är man inne i systemet får man del av inkomstrelaterad tryghhet och andra förmåner, medan de unga som står utanför får varken eller.

Centerpartiets ungdomsförbund driver en kampanj mot den orättvisa arbetsmarknadspolitiken, som man i sin desperation kallar för ett skämt.
Jag förstår dem.

Men vad kallar de den sanslöst orättvisa arbetslöshetsförsäkringen? Ett dubbelskämt?

Och hur hårt driver CUF en rättvis fördelning av skattemiljarderna till denna, så att den blir allmän och även innefattar de unga som inte kunnat eller fått kvala in till den?

Upp till kamp, CUF, för rättvisa åt de unga även vid arbetslöshet!!

Upp till kamp emot de unga arbetslösas sanslöst orättvisa kval. Och där de krafter som i blind arrogans kämpar emot är fackförbund och röda partier.

Tala om solidaritet är dessa bra på, särskilt om människor som är inne i systemen. Men för de unga och andra som inte kunnat eller velat ansluta sig till facket och deras A-kassor finns inget förbarmande. De ska leva på 135 kr per dag eller kanske i nåder på 230 kr per dag.

Jag förstår att CUF tar i! Gör det också vad gäller de orimliga orättvisorna vid arbetslöshet mellan olika unga.

Läs även andra bloggares åsikter om cuf, centerpartiet, arbetslöshetsförsäkring, a-kassan, ungdomsarbetslöshet, politik, lo, tco, socialdemokraterna

FACKLIG OCH POLITISK SOLIDARITET ÄR FÖR MÅNGA ETT SKÄMT...TRAGISKT OCH TRIST.

Jag har som sagt skrivit en viktig interpellation till arbetsmarknadsminister Littorin.

Både när jag skrev den och nu efteråt har jag fått synpunkter på att så illa som jag beskriver verkligheten är det ju inte. Alla får ju visst ett grundbelopp i A-kassan om man är arbetslös, inskriven på arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete.

Nej, så är det inte och har jag fel i det följande så se till att överbevisa mig om det, t ex du facklige solidaritetsvän som läser detta..!

Jag tog ett enda fall ur det verkliga livet som jag är väl förtrogen med. En 26-årig kvinna, två barn och sambo, som inte haft sitt första arbete, varit hemma med två barn med föäldraförsäkringens grundbelopp på runt 5-6.000 före skatt (?). Hon söker sedan nio månader jobb, men har vare sig fått det eller något vik eller praktikplats eller någon fortbildning/utbildning. Hon får inte ett enda RÖTT (till er som försvarar denna orimliga ordning) öre från samhället, vare sig i a-kassa eller socialbidrag (hennes sambo tjänar precis så att familjen inte erhåller något försörjningsstöd men tro mig, deras marginaler är obefintliga, vårt skattesystem bygger ju på att båda föräldrarna kan bidra till familjens gemensamma försörjning).

Hade hon haft sitt första jobb och med några tusenlappar betalat sig in i A-kassan hade hon ju haft ca 14-15.000 före skatt och skulle arbetslösheten bestå skulle hon aldrig komma under grundbeloppet (65 procent) på runt 10-11.000 kr per månad.

Nu står hon utanför vilket röda fack och solidaritetshycklande socialdemokrater sedan decennier och snart sekel slagits och slåss för att till varje pris hon - och andra av de verkligt svaga - ska fortsätta att göra. Facklig solidariet finns inte med dem som är utanför A-kassan och söker jobb, annat än allas vår ambition att "full sysselsättning alltid ska råda"...

Så länge dessa upprörande orättvisor råder - att endast de som kvalat in i A-kassan får del av dagens årliga ca 20 skattemiljarder till den (och s vill öka till 26 miljarder..) - måste tyvärr den röda fackliga och politiska solidariteten med de verkligt svaga BETRAKTAS SOM ETT ENDA SKÄMT.

De röda kämpar och slåss alltså sedan decennier och snart sekel för att de arbetslösa utanför a-kassan ska fortsätta att aldrig få någon ersättning alls eller en mycket låg aktivitetsersättning på 4.600 eller max 6.400 kr i månaden (230 kr/arbetsdag respektive 320 kr/arbetsdag).

Så kämpa på CUF, för att avslöja hycklerierna och sveken mot de unga på arbetsmarknaden!

Än en gång, den som haft ett första jobb på några månader (tidigare 6, är det tre nu?) och varit inskriven i a-kassa i ett halvt eller ett år) får vid långtidsarbetslöshet minst 120.000-140.000 kr per år medan den som inte kvalat in får ingenting eller tidvisa aktivitetsersättningar på 4.600 till 6.400 kr i månaden.

Detta försvarar aktivt Wanja och Mona och alla andra röda. Och av en enda anledning, som vi vet. Alla som arbetar ska ju helst vara med i facket, och då är 26 årliga miljarder per år inget dåligt medlems(tvångs)argument...

Men den fristående Alfakassan då? I min andra interpellation till arbetsmarknadsminister Littorin visar jag på att den verkligen inte är fristående (ordförandeskapet har nyligen växlat från Metall till Kommunal...) och att bockarna till trädgårdsmästare verkligen varit framgångsrika i att låta Alfakassan ha bland de högsta medlemsavgifterna och de längsta kötiderna.

Tar jag inte i med ordet bockar? Jo, kanske, men är det inte en märklig konstruktion (av Göran Perssons regering 1998) att den "fristående och oberoende" Alfakassan styrs av dem (arbetslöshetskassornas samorganisation) som alla vill att människorna istället skall ansluta sig till de egna A-kassorna???

Men Staffan, hör jag hur någon Wanja/Mona "låt alike" eller någon principiell liberal säger. "Det är ju inte många som drabbas av det du lyfter fram".

Ja, övertyga mig om det då. Och det räcker egentligen med att en enda råkar ut för de orättvisor jag lyfter fram för att systemet borde reformeras.

Min verklighetsbild är denna, och jag har haft hjälp av RUT, riksdagens utredningstjänst:

I januari var 718.530 personer registrerade som arbetssökande på Sveriges arbetsförmedlingar. Av dessa fanns 453.234 i olika åtgärdsprogram. 10-tusentals eller kanske över 100.000 av dessa hade säkert 4.600 eller 6.400 per månad.

Antalet arbetslösa var 265.296. Av dessa hade 143.318 (54 PROCENT) inte erhållit någon utbetalning från arbetslöshetsförsäkringen. Några av dessa har säkert en förmögenhet att tulla av men för huvuddelen återstår inte annat än att leva på make eller sambos eller föräldrars inkomst, eller på behovsprövat försörjningsstöd (socialbidrag).

Detta är Solidaritet modell röda fackförbund eller partier idag år 2010. Den finns alltså inte för alla dessa utanför arbetslöshetsförsäkringens 20 årliga skattemiljarder.

Det är Centerpartiet och Folkpartiet och Alliansen som slåss för rättvisa åt de verkligt svaga på arbetsmarknaden genom att arbeta för en allmän och solidarisk arbetsmarknadsförsäkring, i likhet med den allmänna sjukförsäkringen och den allmänna folkpensionen.

Trots denna verklighet har den politiska debatten i Sverige det senaste året främst handlat om hur de som är inne i socialförsäkringssystemet vid omförsäkring ibland kan få ersättningar lägre än sjukpenningnivån. De röda facken och partierna gråter blod och upprörs över detta, och media har det ständigt som sina huvudnyheter. OK att detta självfallet ska diskuteras, men låt oss för guds skull också diskutera de verkligt stora orättvisor som hela detta långa blogginlägg har speglat!!
..........................................

Nåväl, till er som fortfarande är med! Jag gör och kommer att göra precis allt för att denna fråga ska bli central i årets valrörelse och vid ev behov därefter, som ni förstår. Jag har ännu inte lyckats intressera media för att på löpsedlar och i reportage från verkligheten beskriva de fruktansvärda orättvisorna mot de verkligt svaga.

Jag hoppas därför på en bloggbävning av FRA-klass (!) för att få igång opinonsbildningen. Håller Du med så blogga, och länka gärna!!

(Och håller du inte med vill jag gärna få argument för varför jag är fel ute).


Läs även andra bloggares åsikter om LO, TCO, hyckleri, a-kassa, arbetslöshetsförsäkring, politik, regeringen, riksdagen, centerpartiet, folkpartiet, moderaterna, kristdemokraterna, socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet

Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, saco

LO-Wanja-Mona är hycklare! Allmän A-kassa en rättvisereform!

Jag har skrivit två viktiga interpellationer till statsrådet Sven-Otto Littorin som jag fram till valet kommer att göra allt för att få en rejäl diskussion kring. Den första om en allmän och solidarisk Arbetslöshetsförsäkring.

Norrköpings tidningar och Östgöta Corren ger utrymme för den på nyhetsplats idag.

Folkpartiet och Jan Björklund tycker precis likadant som jag och Centerpartiet, och är också som vanligt framgångsrika i att sätta ned foten och få rubriker!

Det är orimligt och upprörande att de människor som vill ha arbete men som inte lyckats erhålla ett första jobb därmed också utestängs från ersättning från Arbetslöshetsförsäkringen som till huvuddelen (20 miljarder kr) finansieras av skattemedel.

Denna skrämmande orättvisa verklighet, där allas skattepengar pumpas in i ett så kallat försäkringssystem där flera hundra tusen arbetssökande inte kvalar in, måste brytas.

Lika väl som vi i Sverige har en allmän sjukförsäkring och en allmän folkpension så borde vi naturligtvis ha en allmän arbetslöshetsförsäkring, i vilken alla som söker arbete inryms! Det är en politisk skandal att de fackliga organisationer som ska tillvarata de arbetandes och arbetssökandes intressen istället tillsammans med socialdemokraterna gjort allt för att förhindra denna reform, i decennium efter decennium och snart kanske i sekel efter sekel.

Wanje Lundby Wedin - LO - debatterade denna fråga i gårdagens studio 1 med Jan Björklund. LO och socialdemokraterna är hycklare och skrymtare, de ondgör sig i salvelsefulla ordalag över de 50.000 personer som nu omförsäkrats inom de inkomstrelaterade trygghetssystem när de ibland fått en viss minskning av ersättningen under sjukpenningsnivån. Men de ägnar inte de 143.000 arbetslösa, varav många ungdomar, en tanke, de som inte får en krona från a-kassan utan hänvisas till socialbidrag eller låga temporära aktivitetsstöd fjärran från de omförsäkrades nivåer.

Centerpartiet, Folkpartiet och alliansen slåss i denna fråga för solidaritet med och rättvisa åt de verkligt svaga medan sossarna och de röda facken (och även andra fack..) endast slåss för sig själva, dvs goda medlemsargument för facken. Det är faktiskt ynkligt, och i denna rättvisefråga är faktiskt arbetarrörelsen ett skämt, som i snart 100 år gör allt för att säkerställa att de som inte tillåts komma in i arbetslöshetsförsäkringen ska hållas kvar utanför och hänvisas till behovsprövade socialbidrag.

Min andra motion ska jag snart skriva mer om; den handlar om arbetslöshetskassornas sammankoppling med politiserade fackförbund, en också mycket tveksam ordning.

Göran Persson tvingades därför för skams skull tillskapa en "fristående" eller s.k. statlig a-kassa, Alfakassan. Den har bland de högsta medlemsavgifterna och de längsta kötiderna.

Men är den fristående. Nej, pyttsan!

Man har satt bocken till trädgårdsmästare och låter arbetslöshetskassornas samorganisation bli huvudman. Ordförandeskapet har nyligen växlat från Metalls representant till Kommunals....fristående så det förslår..

Och som sagt, Alfakassan är dyr och har lång kö, och GD för inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen råder därför arbetslösa istället att gå med i de billigare fackliga a-kassorna...

Mission completed, tycker säkert Metall och Kommunal..

Min andra motion kräver därför att Alfakassan blir fristående från fackförbunden och att medlemsavgift och kötider/service ska vara bland de bästa, inte de sämsta!

DN, SvD, AB, Expressen (äldre), Hallands Nyheter.

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassan, arbetslöshetsförsäkringen, allmän a-kassa, lo, centerpartiet, folkpartiet, socialdemokraterna, metall, kommunal, politik

Sjukförsäkring och A-kassa - S hyckleri

Man får alltid lite perspektiv på Sverige när man är utomlands. I USA rasar sjukförsäkringsdebatten oupphörligt, republikanerna anser sig ha "folket med sig" i att inte låta de 30-40 miljonerna som står utanför få ett grundskydd. Det blir för dyrt och kostar för mycket skattepengar.
Och det räcker inte med nära 60 procent i majoritet för demokraterna för att genomföra reformen, också annorlunda.

I Sverige har vi allmän sjukförsäkring och allmän folkpension vilket jag gillar starkt. Och socialdemokraterna lever rövare om någon som kommit in i sjukförsäkringen skulle "omförsäkras" till A-kassa med risk för på lång sikt något sämre villkor.

Men för alla dem som inte kommer in i A-kassa eller sjukförsäkring överhuvudtaget, som inte får sitt första jobb på något halvår, och det är många, för dem finns ingen nåd. För dem återstår osäkra aktivitetsstöd och socialbidrag, varså god.

Hyckleri.

Omsorgen om medlemstillströmingen till det s-kontrollerade facket går före tryggheten för dem som inte kommer in på arbetsmarknaden. Solidaritet, jo pyttsan!

Allmän A-kassa, nej tack, absolut inte, säger arbetarrörelsen.

Skamligt, säger jag.

Och alliansen! Fast moderaterna tyvärr verkar fega ur även på den här punkten.

Läs även andra bloggares åsikter om sjukförsäkring, a-kassa, politik, centerpartiet, riksdagen, socialdemokraterna

Höj A-kassan och sänk skatten för pensionärer!

(En vintermånad med – 10 grader i snitt före och efter årssiftet. Rekordtjockt ozonskick ryktas det. Säkert tillfälligheter.)

Ett gott och rättvist – solidariskt – samhälle på frihetens och demokratins grund måste bygga på de liberala värderingarna och på marknadsekonomins fundament.
Även om det finns en bred samsyn om detta i Sverige och i stora delar av världen idag, så finns det fortsatta tveksamheter på vänsterkanten som gärna återfaller i ett tänkande präglat av planekonomi, förstatliganden och världsrekordhöga skatter som höjden av rättvisa och solidaritet.

Raden av återställare som de rödgröna egentligen är ute efter är förskräckande, egentligen vill de säkert ta bort alla jobbskatteavdragen och alltså höja inkomstskatten med 1.500 kr och mer för människor i vanliga inkomstlägen. Ta bort HUS-avdraget för hushållsnära tjänster vill man, återinföra förmögenhetsskatten som driver kapital ur Sverige vill man för att bara ta två ytterligare exempel.

Inför 2010 och valet är det viktigt för centerpartiet – och för alliansen – att nå ut inte bara med sin starka prioritering av jobb och företagande, marknadsekonomi och konkurrenskraft i Sverige, utan också med den rättvisa och solidaritet och trygghet som samhällets skyddsnät ska garantera medborgarna, och som verkligen centerpartiet och alliansen står för.

Reformeringen av a-kassa och sjukförsäkring var helt nödvändig, det var inte rimligt med 140 st nya förtidspensionärer per dygn (totalt över 550.000) i brinnande högkonjunktur 2006, det var inte rimligt med 200.000 långtidssjukskrivna då (100.000 nu) osv. Det var inte bra att efter ett års sjukskrivning med 80 procents ersättning förtidspensionera människor med 64 procents ersättning, regelmässigt för resten av livet. Det är bra med en bortre gräns för sjukskrivningar, då omprövning av situationen görs mot arbetsmarknaden, förtidspension eller fortsatt sjukskrivning.

Under nästa mandatperiod är det min uppfattning att centerpartiet (bl a!) ska arbeta för:

• Att a-kassan görs allmän och tillgänglig för alla som arbetar eller söker arbete (Idag utestängs alla de som inte kommit in på arbetsmarknaden, jag återkommer till denna upprörande orättvisa signerad s och v inom kort).
• Att a-kassetaket höjs. Det är 18.700 kr per månad sedan många år, och det vore rimligt att höja till över 20.000 kr.
• Att skatten i flera steg sänks för pensionärerna.
• Att ungdomars inträde på arbetsmarknaden underlättas genom lägre ingångslöner och förenkling/förändring av LAS.
• Att försörjningsstödet (”socialbidraget”) inte bara ger rätt att inneha TV utan också ha tillgång till dator och Internet. Utan detta stängs man delvis utanför samhället i olika avseenden.

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassa, skatt, pensionärer, politik, riksdagen, centerpartiet, allmän a-kassa, ungdomsarbetslöshet,

Arbetslösheten - vänder snabbare åt rätt håll!

Arbetsförmedlingens nya prognos:
"Prognosen visar att den värsta nedgången på arbetsmarknaden har passerats. Nedgången av sysselsättningen bromsar in kraftigt under år 2010 och upphör under andra halvåret 2010. Arbetslösheten år 2010 beräknas bli 9,4 procent och förväntas 2011 sjunka till 9,1 procent."

Detta är självfallet mycket positivt. Det handlar faktiskt, mitt i eländet, om en dramatisk förbättring! För bara några månader eller halvår sedan låg väl fortfarande prognossiffrorna för 2011 över 11 procent.
sjukdomar,
Regeringen har hanterat finanskrisen och lågkonjunkturen väl, när konjunkturen nu vänder uppåt står Sverige starkt.

Valet 2010 kommer att stå mellan den borgerliga alliansens bild av detta och oppositionens påstående att arbetslösheten är regeringens fel...Jag är optimist.

Det blir också viktigt med de två bilderna av sjukförsäkringen; en helt nödvändig inbromsning och minskning av det enorma tillflödet till förtidspension och sjukförsäkring under s-tiden (alliansen - statsbudgetkostnaden för sjukförsäkringen europarekordhöga 31 miljarder under S, nu nere i 17 miljarder) mot de rödgröna vars politik vill återexpendera rekosrdkostnaderna för sjukförsäkring, förtidspension och A-kassa.

Hade inte Alliansen fått så många från utanförskap till arbete innan lågkonjunkturen slog till hade läget varit ohållbart för Sverige.

Inriktningen i regeringens politik är alltså helt riktig, sedan är det bra att man noga följer utvecklingen och kan korrigera om enskildheter tolkas för snävt eller är för snävt utformade.

För egen del fann jag läkarnas DN-debattartikel om konkreta fall där cancersjuka skulle utförsäkras mycket tankeväckande, och drev på för att regering eller riksdag skulle agera. Detta skedde också med berömvärd snabbhet, bra!

Det är fortfarande tragiskt, tycker jag, att det inte finns en allmän A-kassa, orättvisorna och olikabehandlingen mellan människor beroende på om man kommit in i "systemet" eller ej är faktiskt upprörande. Likaså behöver Alfakassans förmenta oberoende granskas och usla service granskas. Jag återkommer om detta!

Läs även andra bloggares åsikter om arbetslöshet, sjukförsäkring, a-kassa, konjunktur, politik, centerpartiet

En allmän A-kassa! - även för Magnus

I Sverige har vi allmän folkpension och allmän sjukförsäkring. Vi borde också ha en allmän A-kassa, men här har socialdemokraterna i omsorg om facket låtit skattepengarna till A-kassan i alla år bara gå till dem som gått in i facket eller - på senare år - alfakassan.

I dagsläget förvägras t ex ungdomar som inte fått sitt första jobb att få rimlig del av A-kassan, liksom dem som inte insett, velat eller haft råd att betala den egenavgift som krävs.

Jag gillar begreppet "allmän" a-kassa eftersom den omfattar just alla, vilket ger kostnadseffektivitet och en fungerande försäkringslösning för allas våra skattepengar.

Jag och min riksdagskollega Jörgen Johansson skrev om detta på DN debatt i december, och satte igång en utveckling som känns mycket bra.

Här är vår argumentation enligt ingressen:

”Ändra ståndpunkt om a-kassan, Anders Borg!”
Publicerat 2008-12-20 00:50

Centerprofiler kräver att alliansregeringen gör a-kassan obligatorisk: Alla människor måste omfattas av tryggheten när jobbet sviktar. Alliansregeringen har utlovat en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, liksom man har i Norge. Men finansminister Anders Borg har uttryckt tveksamhet i frågan. Faktum är ju att statens insats och roll är helt avgörande för nuvarande modell, där a-kassan bara till en mindre del betalas av dem som väljer att ansluta sig. Därför måste utformningen av a-kassan förändras så att alla människor omfattas av tryggheten när jobbet sviktar. Inte minst den lågkonjunktur som Sverige och världen nu är i gör det nödvändigt att alla vid arbetslöshet får del av de stora resurser som staten pumpar in i a-kassorna. Det skriver de centerpartistiska riksdagsledamöterna Staffan Danielsson och Jörgen Johansson"

Sedan dess har centerpartiet på sin stämma lagt fast att vi vill ha en allmän A-kassa, och nu följer faktiskt moderaterna och Anders Borg - utgår jag ifrån! - efter!

Alldeles utmärkt!

Tyvärr snedtänder CUFs ordförande Magnus Andersson lite och väljer att teatraliskt lämna A-kassan i protest mot att den i viss mån är inkomstrelaterad. Hade den varit lika för alla hade han varit kvar.

Så länge så stora skattepengar pumpas in i A-kassan tycker jag att den ska omfatta alla, och även om den inte är lika för alla så är ändå spännvidden mellan golvet och taket ändå i hög grad utjämnande.

Jag kan hålla med om att både folkpension, sjukförsäkring och snart A-kassa innebär ett obligatorium, som kan ses som "oliberalt". Samtidigt vill även liberalismen att det ska finnas rimliga sociala skyddsnät i samhället, och då är dessa tre försäkringssystem väl motiverade.

Skulle Magnus även vilja lämna folkpensionen och sjukförsäkringen om det gick?

Jag är med glädje med i alla tre!

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassa, allmän a--kassa, obligatorisk a-kassa, politik, centerpartiet, regeringen, alliansen, moderaterna, socialdemokraterna