"Stridsflyg klarar vindkraft olika
TT-Telegram den 14 december 2010, 01.30
Beslutet att stoppa vindkraftverk i en fyra mils radie runt tio militära flygfält i Sverige är ett udda tilltag. Det framgår av en rapport från riksdagens utredningstjänst, rapporterar Östgöta Correspondenten. Vare sig Danmark eller Nederländerna upplever någon större konflikt mellan stridsflyg och vindkraft. Danska försvarsmakten ska tillfrågas om vindkraft byggs närmare än 12 kilometer och i Nederländerna går gränsen vid sex kilometer runt flygplatsen och 15 kilometer i riktning för start och landning."
Näringsminister Maud Olofsson har uppdragit åt FOI (försvarets forskningsinstitut) att till september nästa år göra en rejäl rapport om hur försvaret och den förnybara energin samexisterar i andra länder. I Sverige har ju som bekant försvarsmakten över en natt vänt 180 grader och kräver nu ingen mer vindkraft inom en radie av 4 mil eller något mindre från tio militära flygfält.
Jag har låtit Riksdagens Utredningstjänst (RUT) göra en första granskning över hur försvar och vindkraft samsas i andra länder, och Östgöta Corren redovisar resultatet i dagens tidning enligt ovan.
De länder som redovisas är Danmark, Nederländerna, Storbritannien och USA. Tyvärr har inte RUTs motsvarigheter i Tyskland eller Spanien ännu rapporterat några besked.
Det finns dock intressanta samstämmigheter i rapporterna från de 4 andra länderna. I länderna närmast Sverige, båda med starka egna flygvapen, förekommer ingen laddad debatt om döda "stoppzoner" (försvarets benämning)mot vindkraft på stora avstånd runt de militära flygplatserna. De avstånd som anges där flygsäkerheten ska börja granskas närmare runt flygplatserna är långt mindre än vad den svenska försvarsmakten nu kräver. Sannolikt kan vindkraftverk byggas även inom dessa zoner, vi får se vad FOI kommer fram till.
I Storbritannien och USA har debatten varit livligare i frågan, men till skillnad från i Sverige förefaller Försvarsintressena att agera mer flexibelt. Ambitionen från både försvarsmakt och samhälle att finna vägar till samexistens förefaller starka, och man lägger stor vikt vid att utveckla tekniken ( t ex vad gäller radaranläggningar) så att alltför stora begränsningar för vindkraften ska kunna undvikas. Några generellare km-angivelser är svårt att utläsa och för militära radaranläggningar nämns betydande skýddsavstånd, men ambitionen är att snäva in dessa genom modern teknik.
Jag tycker alltså att jag har fått belägg för min uppmaning till försvarsmakten att vara mer ödmjuk i förhållande till vindkraften, och även till att regeringen bör ta initiativ till en dialog mellan de båda riksintressena så att både kan samexistera i goda vindlägen närmare flygplatserna än vad försvaret nu vill diktera. Maud Olofssons uppdrag till FOI är en bra början.
Jag lägger in några citat från RUT-rapporten nedan, och den som vill ha hela rapporten kan eposta mig på staffan.danielsson@riksdagen.se
Danmark: "I Danmark finns, liksom i Sverige, ett regelverk som begränsar möjligheterna att etablera vindkraftverk vid militära anläggningar. Vid byggandet av vind¬kraftverk är det i Danmark kommunerna som beviljar tillstånd. För denna prövning har Miljöministeriet utfärdat en vägledning (och alltså inte en lag). Vägledningen innebär att kommunerna ska uppmärksamma att vindkraft¬verk¬en kan påverka försvarsmakten. Kommunerna bör enligt vägledningen alltid höra försvarsmakten om vindkraftverk planeras inom ett avstånd av 12 km från start och landningsbanan. Av vägledningen framgår det:
Opstilling af vindmøller kan desuden være i modstrid med forsvarets interesser, hvad angår flyvestationer, skydeområder, radiokædeforbindelser og radarstationer m.v. Kommunalbestyrelsen bør derfor så tidligt som muligt inddrage Forsvarsministeriet ved planlægning for vindmølleområder inden for en radius på 12 km fra et af forsvarets anlæg.
Enligt uppgift från det danska försvars¬depar¬¬temen¬tet brukar försvarets behov bli tillgodosedda och konflikter är ovanliga. Samma regelverk gäller för försvarets övningsområden inom ett avstånd av 5 km från områdets yttre gräns. Försvarsministeriet ansvarar för samrådet i tillståndsprocessen med bistånd från Forsvarets Bygnings- & Etablissementstjeneste .
Enligt danska utredningstjänsten förekommer inte någon aktuell debatt om en konflikt mellan det danska flygvapnets intressen och byggandet av vindkraftverk. Varken utredningstjänstens eller bibliotekets sökningar kan heller finna exempel på en sådan debatt."
Holland: "Enligt MoD (det nederländska försvarsdepartementet) är gränsen där vindkraftverk inte tillåts för inner horizontal and conical surface 6 km (runt flygfältet) och för funnel ( i längsriktningen) 15 km. För radarstationer är gränsen längre och hinder (t.ex. vindkraftverk) är inte tillåtna såvida inte en utredning visar att störningen är acceptabel. En radarzon uppgår till 28 km, vilket utvärderingar visar är ungefär det avstånd man kan se ett vindkraftverk på (här är formuleringen dock svårtolkad – se not för originaltexten).
Gränserna för både militära flygplatser och radaranläggningar är för närvarande under utredning, liksom den övriga processen som MoD använder när man bedömer planerade vindkraftverks¬byggen. MoD uppger att man håller på att fastställa nya kriterier för att bedöma störningar. Dessa kriterier ska baseras på vad en radar faktiskt kan uppfatta, istället för att baseras på hur mycket av radarsignalerna som går förlorade. En uppgradering av radarsystemen studeras också. MoD och det nederländska Miljödepartementet har fått i uppgift att förbättra möjligheten för radar och vindkraftverk att samexistera. MoD uppger också att man har goda relationer till industrin och att dessa trycker på för att MoD ska anamma en mindre konservativ hållning när det gäller bedömningarna om lämplighet i lokalisering.
Det har vidare enligt den nederländska utredningstjänsten inte förekommit någon egentlig debatt kring vindkraftens störande av radarsystem och flygtrafik – varken civil eller militär. Förklaringen anser man vara intressenternas nära samarbete med varandra .
I en rapport från det nederländska försvarsdepartementet Defence Sustainability Memorandum 2009, 2009-2010, omskrivs relationen till vindkraftsindustrin. Av rapporten framgår att försvaret förbundit sig att begränsa det utrymme man tar i anspråk:
In the National Wind Energy Development Management Agreement (abbreviated to the acronym BLOW in Dutch), the Defence organisation committed itself to “keep[ing] the direct and indirect demand for space for the activities of the Defence organisation as small as possible and to facilitate the generation of 20 mW of electrical power on Ministry of Defence property by 2010.” Indirect demand for space is largely determined by low-flight paths, firing zones and exercise areas in the North Sea, and obstacle-limitation zones around military radar installations."
Storbritannien: " I Storbritannien, precis som i Sverige, finns en intressekonflikt mellan å ena sidan vilja att bygga ut vindkraften för att kunna generera förnybar energi å andra sidan vindkraftens inverkan på flygtrafik, radarsystem och andra verksamheter.
Storbritannien var det första land som systematisk började undersöka vindkraftverks inverkan på radarsystem och hur detta påverkar flyg- och annan verksamhet. 1994 genomförde det brittiska försvarsdepartementet (Ministry of Defence, MoD) de första testerna vilka dock var förhållandevis småskaliga. Den huvudsakliga slutsatsen från dessa undersökningar var att:
Wind turbines cause interference to primary surveillance radars. The responses appear as valid targets on the radar display. Responses cannot be inhibited using normal MTI based techniques since they are generated by a moving structure.
Resultatet innebar att MoD beslutade att departementet skulle rådfrågas om alla vindkraftverk som planerades byggas inom ett avstånd på 60 procent av militära radaranläggningars räckvidd. Detta tolkades i praktiken som avstånd på 74 kilometer. Under november och december 2004 gjordes nya tester för att utreda vindkraftverks inverkan på olika radarsystem. I slutrapporten, som presenterades i augusti 2005, rekommenderades att MoD skulle granska alla planerade vindkraftverksparker inom siktlinjen för luftförsvarsradaranläggningar oavsett avstånd. Förslaget genomfördes och i och med detta försvann den tidigare gränsen om 74 kilometer. Fortsatta tester under våren 2005 gav också insikter i hur problemet kunde hanteras på andra sätt än att se till att förbjuda vindkraftverk i närheten av radaranläggningar.
USA: "I juni 2010 var problematiken kring vindkraftverkens inverkan på militära radarsystem föremål för en hearing i kongressens representanthus med företrädare för bland annat försvarsdepartementet, flygvapnet och intresseorganisationer. De inbjudna uppmanades att redogöra för vilka specifika åtgärder som vidtas för att förbättra granskningsprocessen och för att finna tekniska och finansiella lösningar på problemet. I ett anförande av den biträdande vice försvarsministern på området framhölls behovet av att reformera tillståndsprocessen för att lösa potentiella konflikter på ett tidigt stadium; i detta syfte har försvarsdepartementet under året tagit initiativ till att inrätta ett nationellt samordningsorgan för lokaliseringsfrågor på energiområdet (Energy Siting Clearinghouse). Vidare betonades att departementet och andra nyckelaktörer måste samordna sina forskningssatsningar för att ge högre prioritet åt utvecklingen av tekniska lösningar på problemet eftersom detta är ett kritiskt försvarsintresse givet att man inte kan påverka lokaliseringen av kraftverk i andra länder. Slutligen framhölls att departementet och berörda myndigheter bör se över den planerade uppgraderingen av äldre radarsystem för att bedöma om den är tillräckligt offensiv och i vilken utsträckning den nya radartekniken kan reducera problemen. I det förslag till försvarsbudget för 2011 som antagits av representanthuset konstateras att:
As the construction of wind farms across the nation has increased, new challenges associated with the obstruction of military training routes and radar are emerging. To address these issues and better balance our energy security and military readiness, the bill provides tools to the Department to identify potential conflicts and remedy them in a timely manner."
"I september 2006 publicerades försvarsdepartementets rapport där det fastslogs att vindkraftverken kan försämra radarns förmåga och avsedda funktion, huvudsakligen på grund av att de dels fysiskt skuggar radarn och dels stör radarsignalerna. Slutsatsen i rapporten var i stora drag att satsningar måste göras för att utveckla tekniska lösningar på problemen, men att de lösningar som tills vidare stod till buds var begränsade till att anpassa vindkraftverkens utformning och lokalisering efter försvarsintressena.
I januari 2008 presenterade ett oberoende forskningsråd en ny rapport i ämnet på uppdrag av departementet för inrikes säkerhet (Department of Homeland Security). Forskarna bakom rapporten kritiserade slutsatserna i försvarsdepartementets tidigare rapport och menade att man i stället för att fokusera på lokaliseringsfrågan borde satsa mer kraftfullt på att få fram tekniska lösningar, förslagsvis samfinansierade av regeringen och energibolagen."
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, vindkraftverk, RUT, stridsflygplan, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, riksdagen
Visar inlägg med etikett vindkraft. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vindkraft. Visa alla inlägg
tisdag, december 14, 2010
onsdag, december 08, 2010
Samstämd riksdagsdebatt - Olofsson låter FOI utreda vindkraft och försvar
Igår tisdag besvarade näringsminister Maud Olofsson en lång rad interpellationer om försvarets nya negativa vindkraftlinje från socialdemokrater och en vänsterpartist. Två C-ledamöter deltog också i debatten. Se länk här, från inlägg 10.
Näringsministern arbetade för en dialog mellan riksintressena i denna fråga, och hon informerade om att regeringen givit FOI i uppdrag att analysera hur denna fråga - flygets säkerhet contra vindkraft - behandlas i andra länder i vårt grannskap.
Jag välkomnade självfallet detta, och redovisade hur talespersoner från försvaret tidigare kommenterat detta, nämligen genom att hävda att det inte spelar någon roll eftersom försvaret endast utgår ifrån förutsättningarna i Sverige.
Jag har själv för någon månad sedan givit riksdagens utredningstjänst (RUT) i uppdrag att gräva en del i detta och får snart en första rapport som jag kommer att redovisa bl a här.
Läs även andra bloggares åsikter om försvarsmakten, försvar, vindkraft, förnybar energi, östergötland, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, riksdagen, regeringen, maud olofsson
Näringsministern arbetade för en dialog mellan riksintressena i denna fråga, och hon informerade om att regeringen givit FOI i uppdrag att analysera hur denna fråga - flygets säkerhet contra vindkraft - behandlas i andra länder i vårt grannskap.
Jag välkomnade självfallet detta, och redovisade hur talespersoner från försvaret tidigare kommenterat detta, nämligen genom att hävda att det inte spelar någon roll eftersom försvaret endast utgår ifrån förutsättningarna i Sverige.
Jag har själv för någon månad sedan givit riksdagens utredningstjänst (RUT) i uppdrag att gräva en del i detta och får snart en första rapport som jag kommer att redovisa bl a här.
Läs även andra bloggares åsikter om försvarsmakten, försvar, vindkraft, förnybar energi, östergötland, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, riksdagen, regeringen, maud olofsson
söndag, december 05, 2010
Mer realism från försvaret om vindkraft - men mer behövs!
Återigen har Generalmajor Gunnar Karlsson, kommenterat vindkraftsturbulensen - orsakad av försvaret självt - på försvarsmaktens hemsida.
Efter de gåtfullt uppresta barrikaderma den 1 april - som enligt min uppfattning skadat försvarets folkförankring - tonar man nu ner sina mest radikala positioner. Det är bra.
Min bedömning har hela tiden varit att någon omfattande rivning av mer än möjligen något enstaka verk inte rimligen är tänkbar, och så blir det sannolikt inte heller.
Det som huvudmatchen gäller är om det i t ex de goda vindlägena på västra östgötaslätten ska få uppföras de 40-50 verk ytterligare som har kommit olika långt i planering, och om nya verk därutöver ska ges möjlighet. Här kommer försvaret nu att hävda att man backat och visat god vilja genom att - motvilligt - acceptera alla de verk man faktiskt har bejakat, men att några ytterligare är otänkbart inom de med militär precision och 4-milspassare utlagda "stoppområdena". Som alltså uppgår till ca tio (10) procent av Sveriges yta, att jämföra med de ca 2 procent som anges vara goda vindlägen.
Jag ifrågasätter alltfort "stoppområdestänkandet", som förefaller alledeles för fyrkantigt. Istället för att som nu undanta halva Östergötland borde försvaret kunna acceptera att tårtbiten från Linköping och väster ut mot Vättern - i utmärkt vindläge - utnyttjas för förnybar vindenergi, samtidigt som en dialog kan upptas kring restriktionerna i övriga väderstreck runt Linköping.
Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, försvaret, vindkraftverk, försvarsmakten, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, östergötland, linköping
Efter de gåtfullt uppresta barrikaderma den 1 april - som enligt min uppfattning skadat försvarets folkförankring - tonar man nu ner sina mest radikala positioner. Det är bra.
Min bedömning har hela tiden varit att någon omfattande rivning av mer än möjligen något enstaka verk inte rimligen är tänkbar, och så blir det sannolikt inte heller.
Det som huvudmatchen gäller är om det i t ex de goda vindlägena på västra östgötaslätten ska få uppföras de 40-50 verk ytterligare som har kommit olika långt i planering, och om nya verk därutöver ska ges möjlighet. Här kommer försvaret nu att hävda att man backat och visat god vilja genom att - motvilligt - acceptera alla de verk man faktiskt har bejakat, men att några ytterligare är otänkbart inom de med militär precision och 4-milspassare utlagda "stoppområdena". Som alltså uppgår till ca tio (10) procent av Sveriges yta, att jämföra med de ca 2 procent som anges vara goda vindlägen.
Jag ifrågasätter alltfort "stoppområdestänkandet", som förefaller alledeles för fyrkantigt. Istället för att som nu undanta halva Östergötland borde försvaret kunna acceptera att tårtbiten från Linköping och väster ut mot Vättern - i utmärkt vindläge - utnyttjas för förnybar vindenergi, samtidigt som en dialog kan upptas kring restriktionerna i övriga väderstreck runt Linköping.
Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, försvaret, vindkraftverk, försvarsmakten, politik, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, östergötland, linköping
lördag, november 27, 2010
Interpellationsdebatt med ministern om försvar och vindkraft
igår i riksdagen debatterade jag försvar och vindkraft med försvarsminíster Sten Tolgfors. Några kollegor från östgötabänken anslöt också. (Kan ses också i webTV fast länken fungerar inte för mig vid koll).
Poängen var att lyfta försvarsmaktens helomvändning och märkligt fyrkantiga agerande i riksdagen, och det gjordes nog med all önskvärd tydlighet.
Förhoppningen är att försvarsmakten själv på högsta nivå inser att det tvära kast och de krav som man plötsligt ställer - trots att man accepterat alla (tror jag) de vindkraftverk som uppförts - inte är rimliga att hävda.
Att en statlig myndighet överhuvud taget aktualiserar rivning - med i så fall sannolika skadestånd för skattebetalarna på miljardbelopp - torde väl vara att gå över gränsen för hur en myndighet kan agera. (Och man verkar efter olika besked nu retirera på den punkten, vilket är bra)
Jag vädjade till försvarsmakten att besinna sig och använda sin väldiga vetorätt enlig miljöbalken med förnuft och omdöme. Och jag uppmanade regeringen och försvarsministern att ta upp en dialog med berörda myndigheter och intressen för att hitta en rimlig avägning mellan både flygsäkerhet och försvar, och förnybar energi och vind.
Försvarsministern svarade inte på det, och han och regeringen måste ju väga sina ord på guldvåg eftersom de ju inte får utöva ministerstyre, därtill är regeringen i denna fråga också högsta domstolsinstans vid överklaganden.
Han betonade att försvarsmakten visat konstruktivitet genom att något minska den den 1 april plötsligt uppfunna 40-kmgränsen med några procent till "bara" tio procent av Sveriges yta, ett område större än Danmark....
Medan jag lyfte fram att idag finns inga "stoppområden" och vindkraft och flyg samexisterar utan några bekymmer. Och att den stora förändringen är Försvarets plötsliga 4 milskrav med allmänna resonemang som inte alls funnits tidigare som motiv.
Jag hör ibland teorier att försvarets omsvängning beror på att de som på allt sätt vill motarbeta vindkraften har fått försvarets öra. Jag dementerar detta med kraft, och säger som det är att försvarsmaktens och dess anställda givetvis endast beaktar och ska hävda försvarets intressen.
Att sedan någon hög officer också är en brinnande och hängiven vindkraftsmotståndare med debattartiklar i riks- och lokalpress, det är en annan sak och den rätten har vi i vår demokrati. Och var och en får avgöra var gränserna går för när det privata engagemanget kan störa det professionella.
Min kollega Annika Qarlsson kommenterar ockdå debatten.
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, vindkraft, vindkraftsverk, försvarsmakten, politik, riksdagen, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna
Poängen var att lyfta försvarsmaktens helomvändning och märkligt fyrkantiga agerande i riksdagen, och det gjordes nog med all önskvärd tydlighet.
Förhoppningen är att försvarsmakten själv på högsta nivå inser att det tvära kast och de krav som man plötsligt ställer - trots att man accepterat alla (tror jag) de vindkraftverk som uppförts - inte är rimliga att hävda.
Att en statlig myndighet överhuvud taget aktualiserar rivning - med i så fall sannolika skadestånd för skattebetalarna på miljardbelopp - torde väl vara att gå över gränsen för hur en myndighet kan agera. (Och man verkar efter olika besked nu retirera på den punkten, vilket är bra)
Jag vädjade till försvarsmakten att besinna sig och använda sin väldiga vetorätt enlig miljöbalken med förnuft och omdöme. Och jag uppmanade regeringen och försvarsministern att ta upp en dialog med berörda myndigheter och intressen för att hitta en rimlig avägning mellan både flygsäkerhet och försvar, och förnybar energi och vind.
Försvarsministern svarade inte på det, och han och regeringen måste ju väga sina ord på guldvåg eftersom de ju inte får utöva ministerstyre, därtill är regeringen i denna fråga också högsta domstolsinstans vid överklaganden.
Han betonade att försvarsmakten visat konstruktivitet genom att något minska den den 1 april plötsligt uppfunna 40-kmgränsen med några procent till "bara" tio procent av Sveriges yta, ett område större än Danmark....
Medan jag lyfte fram att idag finns inga "stoppområden" och vindkraft och flyg samexisterar utan några bekymmer. Och att den stora förändringen är Försvarets plötsliga 4 milskrav med allmänna resonemang som inte alls funnits tidigare som motiv.
Jag hör ibland teorier att försvarets omsvängning beror på att de som på allt sätt vill motarbeta vindkraften har fått försvarets öra. Jag dementerar detta med kraft, och säger som det är att försvarsmaktens och dess anställda givetvis endast beaktar och ska hävda försvarets intressen.
Att sedan någon hög officer också är en brinnande och hängiven vindkraftsmotståndare med debattartiklar i riks- och lokalpress, det är en annan sak och den rätten har vi i vår demokrati. Och var och en får avgöra var gränserna går för när det privata engagemanget kan störa det professionella.
Min kollega Annika Qarlsson kommenterar ockdå debatten.
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, vindkraft, vindkraftsverk, försvarsmakten, politik, riksdagen, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna
torsdag, november 18, 2010
Försvaret retirerar i vindkraftsfrågan!
Generalmajor Gunnar Karlsson kommenterar nu på försvarets hemsida försvarets syn på flygfält och vindkraft.
Nog tycker jag att en begynnande realism kan börja skönjas. Här ett citat:
"I de fall som Försvarsmakten har överklagat har processen brustit, vilket har lett till att Försvarsmaktens intressen inte har kunnat beaktas. Försvarsmakten har alltså överklagat för att få till stånd en korrekt process. Försvarsmakten råder inte över resultatet av en sådan process."
En fundering. Vindkraftverken har erhållit bygglov vilka har vunnit laga kraft. De har uppförts. Kan alltså laga kraft vunna tillstånd "överklagas". Förmodligen, eftersom försvaret och dess jurister anser sig kunna göra detta. Vi lever dock i en rättsstat där laga kraft vunna bygglov rimligen ska gälla.
Nåväl, jag klistrar in det än mer intressanta i Generalmajorens kommentar:
"De vindkraftverk som har byggts på grundval av en bristfälligt tillämpad process och som därför är föremål för överklagande kan på grund av sin placering leda till begränsningar för Försvarsmaktens verksamhet. Begränsningarna i dessa specifika fall kan emellertid accepteras utan avgörande nackdelar för Försvarsmakten. Detta beror på att det rör sig om ett i sammanhanget begränsat antal anläggningar på ett avgränsat antal platser. Försvarsmaktens intresse ligger alltså inte i att dessa vindkraftverk rivs, utan i att den föreskrivna processen respekteras.
Det är angeläget att processen för bygglov och/eller miljötillstånd bedrivs på ett sådant sätt att det inte ska uppstå situationer då Försvarsmakten anser sig föranledd att överklaga. Försvarsmakten är beredd att medverka till att utveckla processen i den riktningen."
Jag vill nog tolka det som nu sägs som att Försvaret främst vill få till stånd en bättre bygglovsprocess inför framtiden med sina märkliga krav och turer, man vill inte längre riva några verk!?!
I så fall, bra. Vi vill ju alla ha en korrekt och transparent bygglovsprocess, självklart.
Om detta är vad Försvaret vill uppnå, hade det inte gått att göra på annat sätt än att lägga in alla dessa överklaganden? Hade inte t ex en skrivelse till landets kommuner och länsstyrelser fungerat lika bra?
Om jag har tolkat försvaret rätt kan debatten nu återgå till ruta ett, ska ytterligare vindkraftverk kunna byggas t ex på västra östgötaslätten. 75 vindkraftverk står där i en "tårtbit", ytterligare ca 50 placeras i nära anslutning till befintliga, varav många erhållit bygglov och/eller har kommit långt i planerings- och tillståndsprocessen.
Jag hoppas, som jag har skrivit, att försvaret kan öppna för detta och ta upp en dialog om förutsättningarna för verk i övriga områden runt Linköping, där "stoppzonen" omfattar halva Östergötland.
Jag har också erfarit att Försvarets samlade "stoppområden" motsvarar en yta större än hela Danmark....Och motivet verkar vara att det ska Sverige verkligen kunna unna sig, eftersom det är så mycket större till ytan än Danmark.
Jag välkomnar, slutligen, Generalmajor Karlssons uttalande, och hoppas att jag lyckats att tolka det korrekt.
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvarsmakten, vindkraft, vindkraftsverk, flygfält, politik, centerpartiet
Nog tycker jag att en begynnande realism kan börja skönjas. Här ett citat:
"I de fall som Försvarsmakten har överklagat har processen brustit, vilket har lett till att Försvarsmaktens intressen inte har kunnat beaktas. Försvarsmakten har alltså överklagat för att få till stånd en korrekt process. Försvarsmakten råder inte över resultatet av en sådan process."
En fundering. Vindkraftverken har erhållit bygglov vilka har vunnit laga kraft. De har uppförts. Kan alltså laga kraft vunna tillstånd "överklagas". Förmodligen, eftersom försvaret och dess jurister anser sig kunna göra detta. Vi lever dock i en rättsstat där laga kraft vunna bygglov rimligen ska gälla.
Nåväl, jag klistrar in det än mer intressanta i Generalmajorens kommentar:
"De vindkraftverk som har byggts på grundval av en bristfälligt tillämpad process och som därför är föremål för överklagande kan på grund av sin placering leda till begränsningar för Försvarsmaktens verksamhet. Begränsningarna i dessa specifika fall kan emellertid accepteras utan avgörande nackdelar för Försvarsmakten. Detta beror på att det rör sig om ett i sammanhanget begränsat antal anläggningar på ett avgränsat antal platser. Försvarsmaktens intresse ligger alltså inte i att dessa vindkraftverk rivs, utan i att den föreskrivna processen respekteras.
Det är angeläget att processen för bygglov och/eller miljötillstånd bedrivs på ett sådant sätt att det inte ska uppstå situationer då Försvarsmakten anser sig föranledd att överklaga. Försvarsmakten är beredd att medverka till att utveckla processen i den riktningen."
Jag vill nog tolka det som nu sägs som att Försvaret främst vill få till stånd en bättre bygglovsprocess inför framtiden med sina märkliga krav och turer, man vill inte längre riva några verk!?!
I så fall, bra. Vi vill ju alla ha en korrekt och transparent bygglovsprocess, självklart.
Om detta är vad Försvaret vill uppnå, hade det inte gått att göra på annat sätt än att lägga in alla dessa överklaganden? Hade inte t ex en skrivelse till landets kommuner och länsstyrelser fungerat lika bra?
Om jag har tolkat försvaret rätt kan debatten nu återgå till ruta ett, ska ytterligare vindkraftverk kunna byggas t ex på västra östgötaslätten. 75 vindkraftverk står där i en "tårtbit", ytterligare ca 50 placeras i nära anslutning till befintliga, varav många erhållit bygglov och/eller har kommit långt i planerings- och tillståndsprocessen.
Jag hoppas, som jag har skrivit, att försvaret kan öppna för detta och ta upp en dialog om förutsättningarna för verk i övriga områden runt Linköping, där "stoppzonen" omfattar halva Östergötland.
Jag har också erfarit att Försvarets samlade "stoppområden" motsvarar en yta större än hela Danmark....Och motivet verkar vara att det ska Sverige verkligen kunna unna sig, eftersom det är så mycket större till ytan än Danmark.
Jag välkomnar, slutligen, Generalmajor Karlssons uttalande, och hoppas att jag lyckats att tolka det korrekt.
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvarsmakten, vindkraft, vindkraftsverk, flygfält, politik, centerpartiet
tisdag, november 16, 2010
ÖB: Ta befälet över försvaret! (flyg och vind)
Jag och Centerpartiet vill ha en effektiv och fungerande försvarsmakt, väl förankrad i folkdjupet. Det ska förvalta sina skattepengar väl, och det är sannolikt att dessa behöver bli större än idag.
Jag vill se ett försvar som försvarar det Sverige som vi har och vill bygga inklusive höga hus och vindkraftverk, inte ett som vill förhindra att de byggs.
Nu slåss försvaret istället, anförda av sina chefsjurister, för att de flera hundra vindkraftverk som med försvarets gillande har uppförts långt från militära flygplatser men inom en med militär precision nu upprättad 4-milsradie, ska rivas. Orsaken är att försvaret uppenbarligen nu inkompetensförklarar alla sina tidigare OK till vindkraftverken, och plötsligt har sett ljuset, kraftverken hotar Sveriges försvar.
En rivning av 5 vindkraftverk kostar kanske 1 miljard i skadestånd, en rivning av 100 kostar ca 20 miljarder kr. Det ska inte försvarsbudgeten betala, argumenterar försvarsjuristerna, det är länstyrelse och kommuner som har gjort fel. Sak samma, det är skattebetalarna som ska betala för försvarets lekstuga och rivningshysteri.
Ja, vad ska man annars kalla det, att först OK:a flera 100 verk och de byggs medan flygverksamheten pågår som tidigare, för att sedan plötsligt slå full fart back, kosta vad det kosta vill. I pengar och i raserat förtroende för försvarsmakten.
Jag riktar här en direkt vädjan till ÖB. Ta befälet, anpassa försvarets verksamhet till det Sverige som vi väljer att bygga, kräv inte någon rivning av vindkraftverk och öppna för en dialog med den förnybara energin och med företrädare för de folkvalda om hur restriktionerna för vindkraftverken ska utformas med beaktande av både försvarets och vindkraftens intressen!
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvarsmakten, vindkraft, vindkraftverk, politik, centerpartiet, ÖB, regeringen
Jag vill se ett försvar som försvarar det Sverige som vi har och vill bygga inklusive höga hus och vindkraftverk, inte ett som vill förhindra att de byggs.
Nu slåss försvaret istället, anförda av sina chefsjurister, för att de flera hundra vindkraftverk som med försvarets gillande har uppförts långt från militära flygplatser men inom en med militär precision nu upprättad 4-milsradie, ska rivas. Orsaken är att försvaret uppenbarligen nu inkompetensförklarar alla sina tidigare OK till vindkraftverken, och plötsligt har sett ljuset, kraftverken hotar Sveriges försvar.
En rivning av 5 vindkraftverk kostar kanske 1 miljard i skadestånd, en rivning av 100 kostar ca 20 miljarder kr. Det ska inte försvarsbudgeten betala, argumenterar försvarsjuristerna, det är länstyrelse och kommuner som har gjort fel. Sak samma, det är skattebetalarna som ska betala för försvarets lekstuga och rivningshysteri.
Ja, vad ska man annars kalla det, att först OK:a flera 100 verk och de byggs medan flygverksamheten pågår som tidigare, för att sedan plötsligt slå full fart back, kosta vad det kosta vill. I pengar och i raserat förtroende för försvarsmakten.
Jag riktar här en direkt vädjan till ÖB. Ta befälet, anpassa försvarets verksamhet till det Sverige som vi väljer att bygga, kräv inte någon rivning av vindkraftverk och öppna för en dialog med den förnybara energin och med företrädare för de folkvalda om hur restriktionerna för vindkraftverken ska utformas med beaktande av både försvarets och vindkraftens intressen!
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvarsmakten, vindkraft, vindkraftverk, politik, centerpartiet, ÖB, regeringen
måndag, november 15, 2010
försvaret: Riv vindkraftverk för flera miljarder kr..
Försvaret har fram till 1 april i år godkänt 75 vindkraftverk inom 4 mils radie från Linköping, och massor av verk långt utanför andra militära flygfält. Nu inkompetensförklarar man sitt tidigare agerande, har självsvåldigt fastställt en "vetenskaplig" 4-milsgräns uppritad med passare där inga nya vindkraftverk får byggas och där tydligen alla som finns ska rivas, kosta vad det kosta vill. Säg att rivning av 5 lagligen uppförda vindkraftverk kostar 200 mkr per styck i skadestånd för staten och att 100 st ska rivas,så skulle notan bli ca 20 miljarder...
Nog kan försvaret, eller staten, göra bättre nytta för de pengarna.
Därför interpellerar jag idag försvarsministern om hans syn på frågan, väl i medvetande om att den svenska oberoende myndighetsmodellen begränsar hans möjligheter att överpröva en myndighets agerande. Men frågan behöver lyftas till debatt, försvaret behöver tänka om (igen!) och en regering kan behöva stöd i en offentlig debatt för att ta upp en dialog och söka lösa upp de låsningar som nu finns.
Interpellation till försvarsminister Sten Tolgfors om försvarets omsvängning i synen på vindkraft upp till 4 mil från militära flygplatser
Centerpartiet och jag är varma vänner av en kvalificerad svensk försvarsmakt, med goda förutsättningar att hävda våra intressen.
Försvarets intressen måste givetvis väga tungt i samhällsplanering av olika slag, vilket också är inskrivet i Miljöbalken. Om olika riksintressen står mot varandra har försvarsintresset förtur av närmast vetokaraktär.
Detta mycket starka mandat ger också försvarsmakten som myndighet ett särskilt ansvar för att ha väl på fötterna och att utnyttja denna särställning på ett omdömesgillt och ansvarsfullt sätt utan tvära kast..
Jag vill ifrågasätta och diskutera om så är fallet i den nu aktuella konflikten mellan två riksintressen, där Östergötland torde vara det län som berörs allra mest. Framförallt västra Östergötland har goda förutsättningar för att ta vara på den väldiga naturresurs som den förnybara vindkraften utgör, och på något decennium har ett hundratal vindkraftverk uppförts. Jämfört med t ex kolkraft, oljekraft och kärnkraft är vindkraftens miljöpåverkan mycket liten och det råder en bred politisk enighet om att den ska byggas ut mycket kraftigt.
Försvarsmakten har varit remissinstans vid uppförandet av kraftverken, och har accepterat dem. Skolflygplan, helikoptrar, stridsflygplan och civila flygplan har i många år startat och landat på Malmen och vid Saab i vetskap om att det finns både mobiltelemaster, vindkraftverk och höga byggnader i länet. Uppenbarligen har flygets säkerhetskrav gått att kombinera med att vindkraftens byggs ut.
Plötsligt och utan förvarning hörs den 1 april i år ett oväntat muller från försvarsmaktens inre boningar. Man har upptäckt att 75 vindkraftverk finns inom 4 mils radie från Linköping, och beklagar starkt detta faktum. En del bör möjligen rivas och i varje fall ska inga nya få byggas. Inga nya vindkraftverk ska alltså få uppföras från Vadstena och till Norrköping, från Kisa och till Finspång.
Detta kommer naturligtvis som en blixt från en klar himmel för de som kommit långt i planeringen av de ytterligare 40-50-talet vindkraftverk i anslutning till de redan befintliga verken som är på gång. Allt arbete tvingas avstanna medan försvarsmakten tänker.
Detta ger inte något övertygande intryck. Vad som gick väl att förena med flygverksamhet igår och idag är inte längre möjligt imorgon här i länet. Uppenbarligen går också flygverksamhet att kombinera med högre byggnader i andra länder, t ex Danmark och Tyskland, som på mindre ytor har flera gånger fler vindkraftverk än Sverige.
Givetvis ska flygsäkerheten för både militär – och civilflyget vid Linköpings flygplatser gå i första rummet. Givetvis vill vi i Linköping – flygstaden – slå vakt om goda förutsättningar för flyget. Skulle de nya byggnaderna ge upphov till problem för flygplanen vid t ex start och landning är det givetvis rimligt att diskutera ökade säkerhetsavstånd i dessa områden. Större krav kan rimligen också ställas på flygplanens tekniska system och deras långsiktiga utveckling.
Men det visar sig nu att försvarsmakten inte nöjer sig med detta. Man håller även efter att ha funderat fast vid den plötsligt tillyxade 4-milsgränsen. . En död zon ska inrättas mot vindkraftverk och höga byggnader som omfattar mer än halva Östergötland. Därtill uppges försvaret också vilja riva upp laga kraft vunna bygglov i många fall där planeringen kommit långt eller verken redan är byggda, vilket kanske kommer att kunna kosta miljardbelopp i skadestånd och ersättningar.
Tillsammans med liknande begränsningar vid andra militära flygfält i landet får försvarsmaktens omsvängning effekter på den svenska energipolitiken. Riksintresse står mot riksintresse.
Även om regeringen är sista instans när frågan om vindkraftverks tillåtlighet ska avgöras är det uppenbart att försvarsmaktens intressen och bedömningar väger mycket tungt i t ex Miljöbalken. Regeringen kan och ska självklart inte heller gripa in i en myndighets ställningstaganden.
Är försvarsministern beredd att ta initiativ för att analysera och diskutera konflikten mellan olika intressen kring Sveriges flygplatser för att jämna vägen till en samsyn, där både försvarets och flygets säkerhet tillgodoses men där också den förnybara energin kan utvecklas.
Staffan Danielsson
Rikdsagsledamot (C)
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvarsmakten, flygfält, vindkraft, vindkraftsverk, östergötland, linköping, politik, centerpartiet
Nog kan försvaret, eller staten, göra bättre nytta för de pengarna.
Därför interpellerar jag idag försvarsministern om hans syn på frågan, väl i medvetande om att den svenska oberoende myndighetsmodellen begränsar hans möjligheter att överpröva en myndighets agerande. Men frågan behöver lyftas till debatt, försvaret behöver tänka om (igen!) och en regering kan behöva stöd i en offentlig debatt för att ta upp en dialog och söka lösa upp de låsningar som nu finns.
Interpellation till försvarsminister Sten Tolgfors om försvarets omsvängning i synen på vindkraft upp till 4 mil från militära flygplatser
Centerpartiet och jag är varma vänner av en kvalificerad svensk försvarsmakt, med goda förutsättningar att hävda våra intressen.
Försvarets intressen måste givetvis väga tungt i samhällsplanering av olika slag, vilket också är inskrivet i Miljöbalken. Om olika riksintressen står mot varandra har försvarsintresset förtur av närmast vetokaraktär.
Detta mycket starka mandat ger också försvarsmakten som myndighet ett särskilt ansvar för att ha väl på fötterna och att utnyttja denna särställning på ett omdömesgillt och ansvarsfullt sätt utan tvära kast..
Jag vill ifrågasätta och diskutera om så är fallet i den nu aktuella konflikten mellan två riksintressen, där Östergötland torde vara det län som berörs allra mest. Framförallt västra Östergötland har goda förutsättningar för att ta vara på den väldiga naturresurs som den förnybara vindkraften utgör, och på något decennium har ett hundratal vindkraftverk uppförts. Jämfört med t ex kolkraft, oljekraft och kärnkraft är vindkraftens miljöpåverkan mycket liten och det råder en bred politisk enighet om att den ska byggas ut mycket kraftigt.
Försvarsmakten har varit remissinstans vid uppförandet av kraftverken, och har accepterat dem. Skolflygplan, helikoptrar, stridsflygplan och civila flygplan har i många år startat och landat på Malmen och vid Saab i vetskap om att det finns både mobiltelemaster, vindkraftverk och höga byggnader i länet. Uppenbarligen har flygets säkerhetskrav gått att kombinera med att vindkraftens byggs ut.
Plötsligt och utan förvarning hörs den 1 april i år ett oväntat muller från försvarsmaktens inre boningar. Man har upptäckt att 75 vindkraftverk finns inom 4 mils radie från Linköping, och beklagar starkt detta faktum. En del bör möjligen rivas och i varje fall ska inga nya få byggas. Inga nya vindkraftverk ska alltså få uppföras från Vadstena och till Norrköping, från Kisa och till Finspång.
Detta kommer naturligtvis som en blixt från en klar himmel för de som kommit långt i planeringen av de ytterligare 40-50-talet vindkraftverk i anslutning till de redan befintliga verken som är på gång. Allt arbete tvingas avstanna medan försvarsmakten tänker.
Detta ger inte något övertygande intryck. Vad som gick väl att förena med flygverksamhet igår och idag är inte längre möjligt imorgon här i länet. Uppenbarligen går också flygverksamhet att kombinera med högre byggnader i andra länder, t ex Danmark och Tyskland, som på mindre ytor har flera gånger fler vindkraftverk än Sverige.
Givetvis ska flygsäkerheten för både militär – och civilflyget vid Linköpings flygplatser gå i första rummet. Givetvis vill vi i Linköping – flygstaden – slå vakt om goda förutsättningar för flyget. Skulle de nya byggnaderna ge upphov till problem för flygplanen vid t ex start och landning är det givetvis rimligt att diskutera ökade säkerhetsavstånd i dessa områden. Större krav kan rimligen också ställas på flygplanens tekniska system och deras långsiktiga utveckling.
Men det visar sig nu att försvarsmakten inte nöjer sig med detta. Man håller även efter att ha funderat fast vid den plötsligt tillyxade 4-milsgränsen. . En död zon ska inrättas mot vindkraftverk och höga byggnader som omfattar mer än halva Östergötland. Därtill uppges försvaret också vilja riva upp laga kraft vunna bygglov i många fall där planeringen kommit långt eller verken redan är byggda, vilket kanske kommer att kunna kosta miljardbelopp i skadestånd och ersättningar.
Tillsammans med liknande begränsningar vid andra militära flygfält i landet får försvarsmaktens omsvängning effekter på den svenska energipolitiken. Riksintresse står mot riksintresse.
Även om regeringen är sista instans när frågan om vindkraftverks tillåtlighet ska avgöras är det uppenbart att försvarsmaktens intressen och bedömningar väger mycket tungt i t ex Miljöbalken. Regeringen kan och ska självklart inte heller gripa in i en myndighets ställningstaganden.
Är försvarsministern beredd att ta initiativ för att analysera och diskutera konflikten mellan olika intressen kring Sveriges flygplatser för att jämna vägen till en samsyn, där både försvarets och flygets säkerhet tillgodoses men där också den förnybara energin kan utvecklas.
Staffan Danielsson
Rikdsagsledamot (C)
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvarsmakten, flygfält, vindkraft, vindkraftsverk, östergötland, linköping, politik, centerpartiet
torsdag, november 11, 2010
vindkraftfråga till statsministern
Vid statsministerns frågestund idag i riksdagen ställde jag en fråga om försvarsmaktens agerande när man plötsligt byter åsikt totalt om utifall vindkraftverk kan få byggas inom 4 mil från militära flygplatser eller ej...
Under tio år har vindkraften äntligen börjat byggas ut och genom alliansens energiöverenskommelse ska en storsatsning nu inledas. På västra Östgötaslätten har 100 vindkraftverk byggts, varav 75 inom 40 km från Linköping. Försvarsmakten har accepterat allihopa. Ytterligare 40-50 till är på gång.
Då ger försvaret plötsligt helt nya besked. Inga nya verk ska längre få byggas inom den vetenskapligt uträknade radien 40 km från Linköping. Och befintliga verk ifrågasätts - med början i Skaraborg - och ska tydligen till en del monteras ner till stora kostnader. (Lite osäkert hur långt försvaret går här, men man vill dra tillbaka givna bygglov där verk har byggts i t ex Vara m fl kommuner).
Som motiv anges att flygsäkerheten för JAS Gripen och för helikoptrar och andra flygplan kräver jättestora "döda" vindkraftszoner runt tio militära flygfält i Sverige.
Hur detta går att förena med det faktum att försvaret accepterat 100-tals verk runt flygplatserna och att flygverksamheten pågår för fullt är oklart.
Självfallet ska både den civila och den militära flygsäkerheten sättas i främsta rummet, och visst har försvarets intressen en mycket stark ställning i t ex miljöbalken.
Men, och det var min fråga till statsministern, borde inte en viktig remissinstans med makt att närmast inlägga veto mot vindkraftverk ha ett ansvar för att agera utan tvära kast och med ansvarsfullhet och hänsynstagande även till andra riksintressen?
Statsministern svarade vänligt ungefär att vindkraftens utbyggnad är mycket viktig och att detta bör myndigheter och andra respektera (jag lägger in riksdagsprotokollet här imorgon).
Och som jag skrev i en debattartikel i Corren förra veckan, jag hoppas att försvarsmakten ska acceptera vindkraften inom den tårtbit från Linköping mot Vättern där vinden blåser som bäst. Jag hoppas också att regeringen initierar en dialog mellan berörda myndigheter och intressen för att hitta en rimlig samsyn där både försvarets och vindkraftens intressen kan tillgodoses.
Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, försvaret, försvarsmakten, vindkraftverk, politik, östergötland, linköping, flygfält, centerpartiet
Under tio år har vindkraften äntligen börjat byggas ut och genom alliansens energiöverenskommelse ska en storsatsning nu inledas. På västra Östgötaslätten har 100 vindkraftverk byggts, varav 75 inom 40 km från Linköping. Försvarsmakten har accepterat allihopa. Ytterligare 40-50 till är på gång.
Då ger försvaret plötsligt helt nya besked. Inga nya verk ska längre få byggas inom den vetenskapligt uträknade radien 40 km från Linköping. Och befintliga verk ifrågasätts - med början i Skaraborg - och ska tydligen till en del monteras ner till stora kostnader. (Lite osäkert hur långt försvaret går här, men man vill dra tillbaka givna bygglov där verk har byggts i t ex Vara m fl kommuner).
Som motiv anges att flygsäkerheten för JAS Gripen och för helikoptrar och andra flygplan kräver jättestora "döda" vindkraftszoner runt tio militära flygfält i Sverige.
Hur detta går att förena med det faktum att försvaret accepterat 100-tals verk runt flygplatserna och att flygverksamheten pågår för fullt är oklart.
Självfallet ska både den civila och den militära flygsäkerheten sättas i främsta rummet, och visst har försvarets intressen en mycket stark ställning i t ex miljöbalken.
Men, och det var min fråga till statsministern, borde inte en viktig remissinstans med makt att närmast inlägga veto mot vindkraftverk ha ett ansvar för att agera utan tvära kast och med ansvarsfullhet och hänsynstagande även till andra riksintressen?
Statsministern svarade vänligt ungefär att vindkraftens utbyggnad är mycket viktig och att detta bör myndigheter och andra respektera (jag lägger in riksdagsprotokollet här imorgon).
Och som jag skrev i en debattartikel i Corren förra veckan, jag hoppas att försvarsmakten ska acceptera vindkraften inom den tårtbit från Linköping mot Vättern där vinden blåser som bäst. Jag hoppas också att regeringen initierar en dialog mellan berörda myndigheter och intressen för att hitta en rimlig samsyn där både försvarets och vindkraftens intressen kan tillgodoses.
Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, försvaret, försvarsmakten, vindkraftverk, politik, östergötland, linköping, flygfält, centerpartiet
torsdag, juni 24, 2010
JAS 39 Gripens förmåga att beakta vindkraftverk
Fråga till försvarsminister Sten Tolgfors
JAS 39 Gripens förmåga att beakta vindkraftverk.
Jag är en varm vän av Sveriges Försvar och av det utmärkta stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Liksom även av försvarsmakten, även om dess beslutsgångar ibland är lite svåröverskådliga.
Sverige har beslutat om en kraftfull utbyggnad av vindkraften. Försvaret överväger nu att inom 40 kms radie från 10 militära flygplatser vara mycket restriktiv till vindkraftverk, av säkerhetsskäl så att JAS Gripen kan starta och landa i rote (två plan samtidigt). Trots att man vad jag vet tillstyrkt samtliga ca 90 vindkraftverk i västra Östergötland, alla inom 40 km från Linköping eller Karlsborg.
Men nu ska inga fler få uppföras, och några ev monteras ner. Det svänger fort i försvaret. Innan man nu tänkt färdigt överklagas pågående nya vindkraftsetableringar.
Självfallet ska säkerheten vid militära – liksom vid civila – flygplatser sättas främst. Min grunduppfattning är dock att detta ska göras utifrån den verklighet som ska försvaras; landsbygd, städer, byggnader och vindkraftverk mm. Om säkerheten vid start och landningar för Gripen behöver förbättras bör detta i första hand ske genom anpassade rutiner och genom att de tekniska systemen utvecklas. Behövs starkare restriktioner än idag vad gäller uppförandet av högre byggnader eller vindkraftverk bör detta i så fall ske där det är oundgängligen nödvändigt och inte genom att lägga ut jättelika skyddszoner runt befintliga flygfält.
Försvarets aviserade zoner har skapat frågor kring Gripens kvalitéer och har skapat stor oro bland alla vindkraftsentreprenörer som uppfört eller avser att uppföra vindkraftverk.
Avser försvarsministern att ta upp en dialog med försvarsmakten kring hur säkerheten för JAS Gripen vid start och landning fortsatt ska kunna tillgodoses utan att jättelika nya skyddszoner runt flygplatserna inrättas?
Staffan Danielsson (C)
Läs även andra bloggares åsikter om jas gripen, vindkraftverk, vindkraft, försvaret, försvarsmakten, centerpartiet, politik, förnybar energi
JAS 39 Gripens förmåga att beakta vindkraftverk.
Jag är en varm vän av Sveriges Försvar och av det utmärkta stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Liksom även av försvarsmakten, även om dess beslutsgångar ibland är lite svåröverskådliga.
Sverige har beslutat om en kraftfull utbyggnad av vindkraften. Försvaret överväger nu att inom 40 kms radie från 10 militära flygplatser vara mycket restriktiv till vindkraftverk, av säkerhetsskäl så att JAS Gripen kan starta och landa i rote (två plan samtidigt). Trots att man vad jag vet tillstyrkt samtliga ca 90 vindkraftverk i västra Östergötland, alla inom 40 km från Linköping eller Karlsborg.
Men nu ska inga fler få uppföras, och några ev monteras ner. Det svänger fort i försvaret. Innan man nu tänkt färdigt överklagas pågående nya vindkraftsetableringar.
Självfallet ska säkerheten vid militära – liksom vid civila – flygplatser sättas främst. Min grunduppfattning är dock att detta ska göras utifrån den verklighet som ska försvaras; landsbygd, städer, byggnader och vindkraftverk mm. Om säkerheten vid start och landningar för Gripen behöver förbättras bör detta i första hand ske genom anpassade rutiner och genom att de tekniska systemen utvecklas. Behövs starkare restriktioner än idag vad gäller uppförandet av högre byggnader eller vindkraftverk bör detta i så fall ske där det är oundgängligen nödvändigt och inte genom att lägga ut jättelika skyddszoner runt befintliga flygfält.
Försvarets aviserade zoner har skapat frågor kring Gripens kvalitéer och har skapat stor oro bland alla vindkraftsentreprenörer som uppfört eller avser att uppföra vindkraftverk.
Avser försvarsministern att ta upp en dialog med försvarsmakten kring hur säkerheten för JAS Gripen vid start och landning fortsatt ska kunna tillgodoses utan att jättelika nya skyddszoner runt flygplatserna inrättas?
Staffan Danielsson (C)
Läs även andra bloggares åsikter om jas gripen, vindkraftverk, vindkraft, försvaret, försvarsmakten, centerpartiet, politik, förnybar energi
måndag, juni 14, 2010
Försvarets ibland gåtfulla kommunikationsstrategier
Försvaret och försvarsmakten ska ju vara en integrerad del av samhället, med uppgift att trygga vår säkerhet mot illsinnade länder och mot terror.
Försvarsmakten ska vara och uppfattas som en positiv kraft som kan attrahera många frivilliga rekryter, och som med kompetens och engagemang skyddar det vi vill försvara; t ex städer, åkrar, vägar, hamnar och energianläggningar som t ex vatten- och vindkraftverk.
Man ska givetvis också hävda sina egna berättigade intressen av övningsfält och fullgod säkerhet t ex vid stridsflygning från de militära flygfälten.
Behöver säkerheten förbättras eller restriktioner införas kring flygfälten ska detta givetvis övervägas och diskuteras, tillsammans med dem som har detta ansvar i övrigt i samhället.
Genom medianyheter i helgen via Dagens Eko, TT med mera framkom bilden att Försvaret beslutat att inrätta en zon kring 10 militära flygfält med 4 mils radie, där vindkraftverk inte fick finnas. Informatörer vid försvaret bekräftade att det också handlade om nedmontering av befintliga vindkraftverk, samt att man vid sitt beslut inte tagit någon hänsyn till ev kostnader i miljardklassen utan enbart sett till säkerheten..
De nära 100-talet vindkraftverk som nu berörs i Östergötland Har alla godkänts av Försvaret, men nu vänder man alltså på klacken..
Jag och andra reagerade med förvåning och bestörtning, "det här kan inte vara sant".
Och det var det nog inte heller.
Efter en del förvirring på Högkvateret diskuterade jag frågan i Radio Östergötland i eftermiddag. Med Jonas Rollén (Brollén?)från Försvarsmakten.
Han hävdade nu att det fanns inget beslut om 40 kms zoner utan vindkraftverk. Bra!
Det fanns vidare inga tankar på att riva några vindkraftverk. Bra!
Rykten om att JAS Gripen kan krascha vid flygning kring vindkraftverk var också grundlöst. Bra!
Däremot kan utbyggnaden av vindkraft störa stridsflygplanet vid start och landning genom att dopplerradarn - som följer mål som rör sig och sållar bort allt som står stilla - kan identifiera vindkraftverkssnurror som "flygföremål". Tillbud är ett starkt ord, men radarstörningar har varit frekvent förekommande.
Dessutom kan vindkraftverk försvåra start och landning (tror jag syftet var) om man vill flyga lågt i vissa lägen.
Med anledning av den nu uppkomna oron avser Försvarsmakten att skynda på arbetet med sitt "arbetspapper" så att förslag om utökade vindkraftsrestriktioner kan komma i närtid.
Turbulensen några dagar i denna fråga har självfallet varit negativ för alla vindkraftens vänner och för alla de som satsat pengar i befintliga verk och planerar att uppföra nya. Den har också varit negativ för det utmärkta stridsflygplanet JAS Gripen och för Försvaret.
Skadeverkningar kan bestå framförallt genom en ökad osäkerhet om kommande vindkraftsetableringar.
Nu gäller det att Försvarsmakten i dialog med olika myndigheter kan identifiera de behov som kan finnas av att t ex i start- och landningsbanors förlängning vara försiktig med vindkraftsetableringar. Detta torde beaktas redan idag, och min förhoppning är givetvis att ev utökningar blir begränsade.
Dessutom bör självfallet stridsflygplans radar- och styrsystem utvecklas, och rutinerna kring hur man startar i rote, så att flygplanen kan användas beroende på hur omgivningarna ser ut.
Eftersom fullständigt orimliga skyddsytor har nämnts är det viktigt att försvarsmakten och berörda myndigheter snabbt kan klargöra att det - hoppas jag - rör sig om ev begränsade utökade restriktioner.
Den här frågan är så pass viktig att jag utgår ifrån att regeringen noga följer dess utveckling.
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvar, vindkraftverk, radar, politik, JAS Gripen, centerpartiet,
Försvarsmakten ska vara och uppfattas som en positiv kraft som kan attrahera många frivilliga rekryter, och som med kompetens och engagemang skyddar det vi vill försvara; t ex städer, åkrar, vägar, hamnar och energianläggningar som t ex vatten- och vindkraftverk.
Man ska givetvis också hävda sina egna berättigade intressen av övningsfält och fullgod säkerhet t ex vid stridsflygning från de militära flygfälten.
Behöver säkerheten förbättras eller restriktioner införas kring flygfälten ska detta givetvis övervägas och diskuteras, tillsammans med dem som har detta ansvar i övrigt i samhället.
Genom medianyheter i helgen via Dagens Eko, TT med mera framkom bilden att Försvaret beslutat att inrätta en zon kring 10 militära flygfält med 4 mils radie, där vindkraftverk inte fick finnas. Informatörer vid försvaret bekräftade att det också handlade om nedmontering av befintliga vindkraftverk, samt att man vid sitt beslut inte tagit någon hänsyn till ev kostnader i miljardklassen utan enbart sett till säkerheten..
De nära 100-talet vindkraftverk som nu berörs i Östergötland Har alla godkänts av Försvaret, men nu vänder man alltså på klacken..
Jag och andra reagerade med förvåning och bestörtning, "det här kan inte vara sant".
Och det var det nog inte heller.
Efter en del förvirring på Högkvateret diskuterade jag frågan i Radio Östergötland i eftermiddag. Med Jonas Rollén (Brollén?)från Försvarsmakten.
Han hävdade nu att det fanns inget beslut om 40 kms zoner utan vindkraftverk. Bra!
Det fanns vidare inga tankar på att riva några vindkraftverk. Bra!
Rykten om att JAS Gripen kan krascha vid flygning kring vindkraftverk var också grundlöst. Bra!
Däremot kan utbyggnaden av vindkraft störa stridsflygplanet vid start och landning genom att dopplerradarn - som följer mål som rör sig och sållar bort allt som står stilla - kan identifiera vindkraftverkssnurror som "flygföremål". Tillbud är ett starkt ord, men radarstörningar har varit frekvent förekommande.
Dessutom kan vindkraftverk försvåra start och landning (tror jag syftet var) om man vill flyga lågt i vissa lägen.
Med anledning av den nu uppkomna oron avser Försvarsmakten att skynda på arbetet med sitt "arbetspapper" så att förslag om utökade vindkraftsrestriktioner kan komma i närtid.
Turbulensen några dagar i denna fråga har självfallet varit negativ för alla vindkraftens vänner och för alla de som satsat pengar i befintliga verk och planerar att uppföra nya. Den har också varit negativ för det utmärkta stridsflygplanet JAS Gripen och för Försvaret.
Skadeverkningar kan bestå framförallt genom en ökad osäkerhet om kommande vindkraftsetableringar.
Nu gäller det att Försvarsmakten i dialog med olika myndigheter kan identifiera de behov som kan finnas av att t ex i start- och landningsbanors förlängning vara försiktig med vindkraftsetableringar. Detta torde beaktas redan idag, och min förhoppning är givetvis att ev utökningar blir begränsade.
Dessutom bör självfallet stridsflygplans radar- och styrsystem utvecklas, och rutinerna kring hur man startar i rote, så att flygplanen kan användas beroende på hur omgivningarna ser ut.
Eftersom fullständigt orimliga skyddsytor har nämnts är det viktigt att försvarsmakten och berörda myndigheter snabbt kan klargöra att det - hoppas jag - rör sig om ev begränsade utökade restriktioner.
Den här frågan är så pass viktig att jag utgår ifrån att regeringen noga följer dess utveckling.
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvar, vindkraftverk, radar, politik, JAS Gripen, centerpartiet,
söndag, juni 13, 2010
Har Försvarsmakten fått fnatt?
Staffan Danielsson, ledamot i försvarsutskottet, kommenterar Försvarets beslut att förbjuda vindkraftverk på 4 mils radie runt 10 flygplatser, bl.a i Linköping.
- Jag är en varm försvarsvän, men vad är detta. Har Försvaret fått fnatt?
- Hela Gotland och huvuddelen av Östergötland måste alltså rensas från vindkraftverk, om Försvaret får bestämma. I vart fall ska inga ytterligare få byggas.
- Jag är även en varm vän av JAS Gripen, men jag utgår faktiskt ifrån att planets kvalitéer bland annat innefattar start och landning från platser där vindkraftverk och höga byggnader kan skönjas.
- Jag hoppas att nyheterna om Försvarsmaktens plötsliga beslutskraft har missuppfattats, och att contraorder kan komma snarast, slutar Staffan Danielsson
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvarsmakten, vindkraftverk, jas gripen, centerpartiet, förnybar energi, staffan danielsson, politik
- Jag är en varm försvarsvän, men vad är detta. Har Försvaret fått fnatt?
- Hela Gotland och huvuddelen av Östergötland måste alltså rensas från vindkraftverk, om Försvaret får bestämma. I vart fall ska inga ytterligare få byggas.
- Jag är även en varm vän av JAS Gripen, men jag utgår faktiskt ifrån att planets kvalitéer bland annat innefattar start och landning från platser där vindkraftverk och höga byggnader kan skönjas.
- Jag hoppas att nyheterna om Försvarsmaktens plötsliga beslutskraft har missuppfattats, och att contraorder kan komma snarast, slutar Staffan Danielsson
Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, försvarsmakten, vindkraftverk, jas gripen, centerpartiet, förnybar energi, staffan danielsson, politik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
