Bramstorp och Westman, männen bakom "kohandeln"som räddade Sverige på 1930-talet!

Centerpartiet har varit en central politisk kraft i Sverige alltsedan dåvarande Bondeförbundet (och Jordbrukarnas Riksförbund) bildades på 1910-talet. Innan dess vägde böndernas röster tungt i partibildningarna sedan 1860-talet, då riksdagens ny båda kammare började väljas av män med inkomst och indirekt av landsting och kommuner.

Bondeförbundet tog plats i riksdagen kring 1920 och spelade redan från början en viktig politisk roll. Dess stora genombrott var sedan den överraskande "kohandeln" med socialdemokraterna 1933, som i praktiken räddade både Sveriges ekonomi och hejdade nazisternas framväxt.

Det är synd att uppgörelsen fått en lite nedvärderande namn, det borde rätteligen kallas typ "krisuppgörelsen som räddade Sverige".

Krisuppgörelsen innebar för Bondeförbundet att partiordföranden Olof Olsson i Kullenbergstorp, som var emot, detroniserades och 1934 efterträddes av Axel Pehrsson Bramstorp, som sedan blev statsminister i tre månader 1936 och sedan ingick i regeringen med Socialdemokraterna och Bondeförbundet 1936-39 och sedan i samlingsregeringen under världskriget.

Den andra starke mannen i Bondeförbundet, som varit justitieminister redan i regeringen Hjalmar Hammarsköld under först världskriget, och som sedan var det från 1936 igen, är mera okänd idag, nämligen Karl Gustav Westman från Linköping och sedan Uppsala.

K-G Westman betydde oerhört mycket för att det blev en krisuppgörelse med socialdemokraterna, och beskrev den så här i skolboken "Fäderneslandets historia" som han länge redigerade:

"Man enade sig om en "välfärdspolitik" som innebar, att man skulle söka rädda vårt folk från den stora arbetslöshet, som rådde, genom att skaffa jordbrukarna lönande pris för deras alster, och sätta igång arbetskrävande företag till förmån för industrins arbetare.!

Citatet hittar jag i folkhögskoleläraren och journalisten Veine Edmans förnämliga bok "Statsråd i krigstider" (Atremi förlag) som nyligen utkommit. Den är särskilt värdefull eftersom ledande Centerpartister inte har memoarer som sin starkaste sida.

Den skildrar K-G Westmans, och hans också framgångsrika bröders, gärningar som riksdagsledamöter och statsråd, jordbrukare och ledande i Sveriges Lantbruksförbund, samt diplomat på högsta nivå).

Boken redovisar oerhört intressant "borgerlighetens" framväxt och Bondeförbundet/Centerpartiets del av den samtidigt som man från början har en mittenposition. Den skildrar regeringars tillkomst och fall, nationalismens, och rasbiologins, framväxt och omfattande av många partier inklusive Bondeförbundet, tryckfrihetsinskränkningarna under andra världskriget och eftergifterna mot Tyskland, samt berättar också om Linköpings stor donator Henric Westman (ej släkt) och hans nära relation till de fem postmästarsönerna Westman.

Samt, vilket gör att boken borde ingå i både Centerpartiets och LRFs internutbildningar som en självklar historisk del, och gärna också i övriga partiers, en utförlig bakgrund till den stora krisuppgörelsen 1933 mellan socialdemokraterna och Bondeförbundet, men som en del liberaler/folkpartister också röstade för.

Boken är också högintressant eftersom det finns så starka paralleller till även dagens politik och blockuppgörelser, eller ej. Man känner igen så mycket!

Socialdemokraterna (med Per-Albin Hansson och Ernst Wigfors som drivande) ville bekämpa den stora arbetslösheten med hjälp av en expansiv ekonomisk politik - på tvärs mot sparsamheten och lönesänkningarna som nationalekonomer och politiker dittills ansett vara rätt krismedicin. De unga svenska nationalekonomerna, tillsammans med den brittiske ekonomen Keynes, var drivande för en expansivare politik.
En lånefinansierad expansiv politik hade de borgerliga, och inte minst "kullenbergstorparen" Olof Olsson från Skåne, svårt att tänka sig. Det såg mörkt ut för regeringen Hansson.

Hur skedde omsvängningen? K-G Westman, justitieminister, var en mycket viktig aktör, och han förde dagboksanteckningar.

Efter att de danska socialdemokraterna och bondepartiet venstre i början av 1933 blivit överens om en gemensam krispolitik, sa jordbruksminister Per Edvin Sköld i en riksdagsdebatt att "socialdemokraterna nödgats revidera sin (negativa) ståndpunkt till jordbrukshjälpen". Man insåg att det krävdes generella stöd till jordbruket, likaväl som det krävdes insatser mot arbetslösheten.

På detta reagerade omedelbart "kullenbergstorparens" kronprins Axel Pehrsson i Bramstorp i positiva ordalag. Detta ledde den 7 april till ett möte mellan Sköld och Wigfors samt Bramstorp och två bondeförbundsledamöter till, dock inte partiordföranden.

K-G Westman var först negativ men tänkte snart om vilket kanske avgjorde frågan för bondeförbundet. Den femte maj bjöds Olof Olsson till statsminister Hansson för att diskutera en krisuppgörelse, som inte tog med sig Bramstorp utan justitieminister Westman.

K-G Westman uppges att vid en middag hos statsminister Hansson sagt till honom att "Vi är karlar nog att klara det här"!

Bondeförbundet utsåg så partiordförande Olsson, K-G Westman samt Bramstorp att förhandla vidare med regeringen. Bramstorp fanns med i ledningen för de ekonomiska och fackliga lantbruksorganisationer som nu växte sig starka.
Bramstorp hade i jordbruksutskottet föreslagit att jordbruksfrågorna skulle behandlas i en särskild arbetsgrupp, vilket regeringen gått med på. Här deltog också toppmännen från högern och de frisinnade, Domö och von Stockenström. Gruppen blev snart överens om ett helt batteri av prisregleringar och skydd för det inhemska jordbruket.

Nu gällde det regeringens arbetslöshetspolitik, där det var svårare.

Den 16 maj var partiledarna kallade till statsministern. Förhandlingarna gick i stå. Efter samtal med en av de frisinnade, som ville gör upp, tog sig K-G Westman rätten att som utsedd förhandlare söka upp statsministern. För att bryta dödläget erbjöd han sig att göra ett utkast i nyckelfrågan, lönenivån vid reservarbeten.

Den 23 maj presenterade Per Albin inför utskottet regeringens förslag om både jordbruket och arbetslösheten, och reservarbetena i hög grad byggd på Westmans pm.

Därefter utarbetar Westman ännu ett förslag med nyckelmeningen: "lönen bör ej överstiga den lägsta grovarbetarlön för vilken arbete i orten kan i avsevärd omfattning beredas".

Efter ett möte mellan Westman och Per Albin Hansson och Gustav Möller m fl kom man överens. Det absolut flertalet i Bondeförbundets riksdagsgrupp tillstyrkte krisuppgörelsen. Partiordföranden och några till röstade emot. Från det djupt splittrade frisinnade partiet anslöt sig en stor minoritet. Även högerledamoten och förre bondeförbundaren Nils Wohlin anslöt sig.

Statsvetaren Olle Nyman pekar på den avgörande betydelse som K-G Westmans uppslutning fick för att för den i hamn.

Ni som har ett samhällsintresse för politik och historia, och för Östergötland, köp Veine Edmans förnämliga bok för bara 175 kronor!

http://m.atremi.se/bok/statsrad-i-krigstider

Läs också centerprofilen och f. riksdagsledamoten Håkan Larssons kunniga rescension:
http://kryssahakan.se/centerhistoria/gedigen-bok-om-omstritt-statsrad/

Läs även förre ambassadören, och centerpartisten, Anders Ljunggrens utförliga rescension!
https://ljunggrenskriver-tankarisamtiden.com/2020/05/25/en-biografi-om-kg-westman-som-ar-val-vard-att-lasa-och-diskutera/

https://www.pricerunner.dk/pl/802-2001906091/Boeger/Statsraad-i-krigstider-KG-Westman-Broederna-Vaennen-och-vaelgoeraren-Sammenlign-Priser

Svenska Kyrkan på DN Debatt om "respektfylld dialog" och om "medmänsklighet".

På DN debatt skriver 6 organisationer med Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet och Röda korset i spetsen att:

"• Vi står fast vid våra grundläggande principer om alla människors lika värde och medmänsklighet. Vi ser varje dag många som verkar för ett öppet samhälle där alla ska bemötas utifrån alla människors lika värde. Vi ser ett enormt engagemang för att tillsammans bygga det samhälle vi vill ha, där medmänsklighet och humanitära värderingar är ledstjärnor. Vi vill visa bilden av det mångfacetterade Sverige där delaktighet och tillit spelar avgörande roll.

• Ett öppet Sverige där alla får plats. Vi tar ställning mot de hatiska och fördomsfulla uttryck som rasism, extremism och intolerans står för. Vi gör det målmedvetet över hela landet genom hundratusentals medlemmar, aktiva och frivilliga. Vi vill fokusera på innanförskap i stället för utanförskap. På hur vi stärker den sociala sammanhållningen och de goda krafterna som får människor att växa, känna sig respekterade, behövda och tagna i anspråk ut­ifrån sina förutsättningar. Vi vill bidra till tillit i stället för polarisering samt skapa förutsättningar för att öka demokratisk delaktighet och reell inkludering.

• Den respektfulla dialogen behövs mer än någonsin.Det behövs en sansad debatt där åsikter bryts mot varandra i demokratisk ordning, utan polariserande populistiska övertoner."

Samtidigt som man alltså efterlyser en "respektfylld dialog" så fördömer man indirekt de som man påstår inte står upp för "alla människors lika värde och medmänsklighet". Dvs de som inte tycker som Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet eller Röda Korset i den svenska migrationspolitiken.

Detta är en oerhörd anklagelse. Jag själv har t ex sedan 5-6 år hävdat att Sverige måste anpassa sin migrationspolitik i EU-riktning. Jag är en varm humanist som självfallet anser människor lika mycket värda och som värderar medmänsklighet oerhört högt. 

Men i en värld med begränsade resurser och enormt mycket lidande och fattigdom måste en prioritering ske av hur resurser ska användas för medmänsklighet och humanism, här i Sverige och i närområdet där nästan alla flyktingar finns och ofta lider svårt. 

Att då Svenska Kyrkan med flera sätter sig till doms över vad som är en "medmänsklig" migrationspolitik och vad som inte är det, och alltså verkligen inte visar andra den respekt som man själv påstår sig efterlysa, kan egentligen bäst beskrivas med artikelförfattarnas egna ord; "Polariserande populistiska övertoner". 

Jag trodde faktiskt mycket bättre om både Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet och Röda Korset!

Jenny Sonesson skriver i Göteborgs-Posten på samma tema, som jag ju instämmer i.

"Ärkebiskopen och de övriga avsändarna garanterar i sin text att de värnar alla människors lika värde och medmänsklighet. Att utmåla sina egna uppfattningar som de enda möjliga för humanister innebär emellertid att det motsatta framstår som inhumant. Det är en sofistikerad härskarteknik som kan skapa olust hos meningsmotståndare och få dem att skämmas för sina åsikter. De flesta vill socialt uppfattas som hyggliga personer som vill sina medmänniskor väl."

Anna Dahlberg, Expressen, skriver återigen mycket poängfyllt, jag tänker ju i samma banor som hon.

"I veckan presenterade Novus en undersökning som försöker gå till botten med väljarnas inställning i asylpolitiken. Kanske är förklaringen att många är okunniga? Till Novus förvåning svarade den största gruppen rätt på kunskapsfrågan om antalet asylsökande förra året. Även efter att det korrekta svaret hade presenterats för samtliga ansåg 56 procent att Sverige borde ta emot färre asylsökande än i dag. Bara 12 procent ville ha en mer generös asylpolitik. Siffrorna är nästan identiska med resultatet i en DN/Ipsos-mätning nyligen."

Alice Teodorescu, Göteberogs-Posten, skriver också med goda poänger.

JO följer rättskandalen om åldersbedömningar, men agerar inte, än

Justitieombudsmannen (JO) ska granska att Sveriges myndigheter sköter sig och arbetar rättssäkert.

Så här skriver JO själv om sin uppgift:

"Riksdagens ombudsmän (JO) granskar att myndigheterna behandlar medborgarna i enlighet med lagen."

Jag JO-anmälde Rättsmedicinal- och Migrationsverket för deras åldersbedömningar efter journalisten Negra Efendics SvD-artiklar.

Negra E har gjort ett imponerande grävjobb gentemot motsträviga myndigheter under ett antal månader. Här det färskaste anmärkningsvärda avslöjandet och hennes serie av prisvärda artiklar.

Jag tycker det är alldeles uppenbart att myndigheterna är ute på djupa vatten i sin användning av den oprövade knäledsmetoden, som internationell expertis, och numera även de själva, ändrar resultatet på i en stor andel av resultat som prövats en gång till.

Chefs-JO passar och hänvisar till socialstyrelsen och migrationsdomstolen...Så ingen åtgärd, men ”följer utvecklingen”.

Det är krut i JO! NOT!

Ät det verkligen så här passivt som justitieombudsmannen ska ta sitt stora ansvar som "Riksdagens ombudsmän"?

Förresten, passivt? När JO inte gör något uttalande eller vidtar någon åtgärd är det ju en aktiv uppbackning av att myndigheten inte gjort några fel.

JO gör dock en viktig sista kommentar. Chefsjustitieombudsmannen har uppmärksammat debatten (ja, tacka för det när jag har anmält..) om myndigheternas åldersbedömningar och avser att fortsätta att "följa utvecklingen".

Detta sista tar jag ändå som en framgång. Med tanke på JOs hittillsvarande passivitet måste nog myndigheternas misskötsel i åldersbedömningarna bli än mer uppenbar än den redan är innan JO griper in, uppenbarligen.

Oddsen för detta är ändå inte så dåliga, genom Negra Efendics skickliga grävande, som fortsätter!

Carina Hägg och Johan Westerholm, S alltför nära M. Brödraskapet.

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Carina Hägg, från Värnamo, petades från valbar plats på riksdagslistan 2014, på grund av att hon varnade för konservativa muslimers (kopplade nära Muslimska Brödraskapet) växande inflytande inom socialdemokratin. 

Så rätt hon hade, inte minst Tro och Solidaritet (f.d Broderskap) med Ulf Bjereld i spetsen hade och har denna typ av kontakter.

Carina Hägg är rakryggad, hennes parti inte lika mycket, vilket inger oro.

Här artikel i Värnamo Nyheter.

Och här ger den socialdemokratiske fritänkaren Johan Westerholm med bloggen Ledarsidorna en initierad och oroande genomgång av socialdemokraternas nära kopplingar till konservativa muslimska företrädare.

Kyrkornas Julupprop glömmer de svagaste

Sveriges olika kyrkor samlade 2005 in ca 160.000 namnunderskrifter för en humanare flyktingpolitikpolitik i det s.k. Påskuppropet.

I november förra året startade man Juluppropet för att de som får asyl i Sverige snabbt ska kunna få hit sina anhöriga. Uppropet slutar sista januari, hittills har ca 33.000 personer undertecknat uppropet däribland 5 partiledare.

Jag tycker att Juluppropet bara är halvt och har inte undertecknat det, trots att jag är med i Svenska Kyrkan med över 6 miljoner medlemmar som ju är drivande i uppropet. Jag har mött kritik för detta i starka ord.

Migrationsdebatten de närmaste åren kommer att mycket handla om hur långt före Sverige kan ligga övriga EU-länder i sina asylregler, och hur Sverige bäst kan agera för att bistå flyktingar i flyktinglägren och som söker asyl i EU och Sverige. Eftersom resurserna är begränsade handlar det ofrånkomligen om avvägningar.

Därför har jag deltagit sedan 2012  i migrationsdebatten, och det enda jag har hävdat är att Sverige som litet land i EU ofrånkomligen måste anpassa sina asylregler i EU-riktning.

Och därför väljer jag att skriva detta blogginlägg, och en debattartikel i dagens GöteborgsPosten, för att utveckla hur jag anser att ett upprop, och Sveriges migrationspolitik, borde utformas för att se till flyktingars situation i sin helhet.

Nej, jag skriver inte under kyrkornas julupprop. Är jag då ond och förtappad?

DN, Aftonbladet och ledarna för V, FI, C, L och KD samt Maria Ferm, MP, och många andra, skriver på.

Tack vare att EU, inklusive Sverige, nu stoppar asylsökande och ekonomiska migranter vid gränsen mot t ex Turkiet kommer allt färre migranter till EU och till Sverige. 

Då, menar juluppropet, kan Sverige återgå till betydligt mer generösa asylregler än övriga EU-länder. Är det godhet eller handlar det också om lite hyckleri? 

Jag har svårt att få ihop ett ja till att EU stänger gränsen för migranter och flyktingar vid t ex Turkiet med att alla asylsökande som ändå lyckas ta sig till Sverige ska omgående kunna få hit sina familjer. 

Eftersom övriga EU-länder är mer restriktiva innebär detta en mycket kraftig signal till flyktingar som lyckas ta sig till EU att välja Sverige. 

Världens 65 miljoner flyktingar lever under erbarmliga förhållanden i krigens närområden och ofta i flyktingläger som FN har svårt att förse ens med mat och mediciner. Debatten i Sverige handlar i huvudsak om den lilla minoritet som har kraft och resurser att ta sig till EU och Sverige. 

Vi ömmar naturligtvis för dem som är här och som vi möter och ska naturligtvis göra allt för att de ska integreras bra och få arbete och bostäder osv. Alla Sveriges och civilsamhället insatser är berömvärda.

Tyvärr lyckas Sverige trots stora insatser dåligt med detta, antalet långtidsarbetslösa och antalet utanförskapsområden växer samtidigt som de initiala kostnaderna är mycket stora, t ex har ett ensamkommande flyktingbarn kostat ca 1 miljon per år fram till ca 20 år.

År 2015 valde hela 40 % av alla ensamkommande uppgivna barn till EU att ta sig till Sverige med 2 % av EUs befolkning. Det innebär tiotals miljarder i kostnader per år under många år, samtidigt som de som kom fram till slutet av november 2015 också har rätt att efter asylbeslut ta hit sina familjer.

Juluppropet koncentrerar sig helt på detta, att de flyktingar som lyckas ta sig till Sverige åter ska få ta hit sina familjer. Det säger inte ett ord om den överväldigande majoritet som är kvar i närområdena och i flyktinglägren, och där de allra svagaste utan några resurser alla finns.

SIDA anslog nyligen 40 miljoner kronor till människorna i Aleppo. Det motsvarar årskostnaden för 40 flyktingbarn som kommit till Sverige. Ändå ställde Sveriges radio den kritiska frågan om detta kommer att drabba biståndet till andra länder och ändamål i världen.

Den frågan är mer relevant kring hur Sverige prioriterar sitt stöd mellan människor på flykt i närområdet respektive de som lyckats ta sig till EU och Sverige. Sverige är ju en humanitär stormakt inte bara genom att ha tagit emot relativt sett flest flyktingar av alla EU-länder utan också genom att ge 1 % av sin BNI till utvecklings- och humanitärt bistånd.

När 163.000 asylsökande kom till Sverige så skars Sveriges bistånd till andra länder ner med över 8 miljarder kr både 2015 och 2016. OECDs biståndskommitté beräknar att närmare hälften av Sveriges bistånd år 2015 stannade kvar i Sverige, mest av alla länder. Men visst, Sverige ligger ändå högt upp i bistånd och flyktinghjälp.

Regeringen har sagt att pengar ur biståndsbudgeten till flyktingmottagning i Sverige max får bli 30 %, ca 13 miljarder kr.

Detta visar att det oundvikligen är en avvägning mellan hur Sverige ska hjälpa flyktingar, genom att de flyr till Sverige eller genom stora biståndsinsatser i närområdena.

Genom att juluppropet fokuserar endast på det lilla fåtal som tar sig till Sverige glömmer man den överväldigande delen som är kvar i flyktinglägren, de som är allra svagast men som vi inte kan se i ögonen eftersom de är en bit bort.

Ett upprop som är så ensidigt och som inte ser till de flyktingar som är de svagaste kan jag inte skriva under.

Visst borde alla flyktingar som vill ges asyl i Sverige och visst borde de som kommer hit omgående få ta hit sina familjer.

Men Sverige kan inte ge asyl till alla som skulle vilja söka skydd i Sverige, när det är 65 miljoner på flykt och när andra länder, och EU, sluter sina gränser. Tyvärr.

Därför har jag i flera år hävdat att Sverige som litet land i EU måste anpassa sina asylregler i EU-riktning. Jag har kritiserats för denna rätt självklara hållning, men kritiken har minskat sedan regeringen och alliansen gått lika långt eller längre.

Därför är det tyvärr inte självklart med omedelbar rätt till familjeåterförening för t ex de ensamkommande ungdomar som får asyl här, så länge som övriga EU-länder ställer krav som skjuter detta flera år framåt, eller mer.

Resultatet skulle oundvikligen bli att en stor del av de som söker asyl i något EU-land åter kommer att vilja göra det i Sverige.

Det är möjligt att vi klarar av detta så länge som EU, med Sveriges stöd, stänger sina gränser för asylsökande och ekonomiska migranter. Skulle flyktingströmmen åter växa kommer situationen dock snabbt att bli ohållbar.

Det världens länder, FN, EU och Sverige borde prioritera är att skapa fred och bekämpa terror, att kraftigt öka resurserna till flyktingar i närområdet och i flyktingläger och att ge flyktingar och flyktingfamiljer asyl som kvotflyktingar från flyktinglägren.

Detta, gärna tillsammans med att Europas och världens länder också bör ta emot fler flyktingar som kommer av egen kraft, är det Upprop jag skulle vilja underteckna.

Att som Sverige rätt ensidigt fokusera på att uppmuntra till flykt över hav och stängda gränser genom att lova snabb återförening till dem som har kraft, mod och resurser till detta är säkert vällovligt och humanistiskt. Men det bidrar också till att många familjer splittras och att många lider svårt och även dör under vägen.

Frågan är komplicerad och vi som också är varma humanister men som anser att frågan måste ses i ett helhetsperspektiv kan också ha starka poänger.

Jag har all respekt för den goda viljan hos Juluppropet och de som undertecknar det men jag är kritisk till dess ensidighet och när vi som inte undertecknar det ibland hängs ut som mindre goda eller ”onda”, typ.

Staffan Danielsson

Enskild riksdagsledamot, (C)

Bra besked av justitieministern om ålderskontroll i riksdagen

Jag har sedan min artikel på DN debatt i april 2012 drivit på för vikten av att Sverige vid asylprövning och i t ex brottsmål inte bara aningslöst godtar den enskildes uppgifter om sin ålder utan  av rättssäkerhetsskäl kontrollerar den.

Jag ställde nyligen en interpellation till justitieminister Morgan Johansson som vi diskuterade i kammaren idag.

Tillagt 17 dec: Här är debatten på web-TV, vi var mycket överens. Här skriver en expert på SvD Debatt. Här skriver en barnläkare i Expressen. 

Tillagt 1 jan 2017. Under 4 år har Migrationsverket utan kritik från politiker godtagit uppgiven ålder från asylsökande. HD förbjuder rättsväsendet att göra medicinsk ålderskontroll, åklagaren måste acceptera den misstänktes egen uppgift om sin ålder, orimligt, sanslöst, absurt. Då, till slut, börjar politikerna, samfällt, byta åsikt, "visst går det att göra medicinska ålderskontroller, det har vi alltid varit för"..Jag antar att även barnläkarna och advokaterna, som orsakat rättsskandalen, nu oxå anser sig hela tiden ha varit för...Jag kan nu lägga ytterligare en framgång till handlingarna, och hoppas att jag framöver inte behöver skriva så mycket i denna fråga, eller inte alls!

Först, vad gäller vikten av att domstolar kan kontrollera ålder när en brottsling med oklar ålder uppger en tveksamt låg ålder. Idag har tingsrätt och hovrätt fastställt att domstolar ska lita på den enskildes uppgift om sin ålder även om inga identitetshandlingar styrker det, vilket är en fullständigt sanslös, absurd och rättsvidrig rättspraxis. Någon medicinsk åldersbedömning får inte göras eftersom brottslingens integritet och rätt att ljuga om sin ålder går före kontroll och straff.

Besluten är överklagade till Högsta Domstolen.

Tomas Tobé och Beatrice Ask delar min uppfattning i en färsk debattartikel på SvD Debatt.

Det är glädjande att justitieministern i sitt interpellationssvar tydligt säger att regeringen är beredd att föreslå lagändringar om Högsta Domstolen skulle anse att dagens lagar inte gör en ålderskontroll möjlig.

Jag visar i mina inlägg i IP-debatten att migrationsverkets upprörande underlåtenhet att av rättssäkerhetsskäl kontrollera asylsökandes ålder i tveksamma fall har gjort att tusentals ensamkommande som uppgivit sig vara barn under 18 istället har fått asyl som barn, personnummer som barn och placerats på boenden för barn mm.

Under 2014 skrev migrationsverket endast upp 1 av 20 som över 18 (5 %), medan hittills i år var tredje bedömts vara över 18 år. (2.500 av 7.000 beslut, dvs 35 %).

Jag anser migrationsverket inte fullgjort sina uppgifter som myndighet vilket är en rättsskandal. Det är endast tack vare regeringens ingripande genom att ålägga verket att bedöma ålder, som vuxna män inte längre ges asyl som barn i någon stor utsträckning. Det ska justitieminister Morgan Johansson ha cred för.

I debatten var justitieministern och jag mycket överens. Han lyfte fram socialstyrelsens ansvar, när man gav riktlinjer för åldersbestämning och menade att det lyfte en del ansvar från migrationsverket. Jag är oklar på hur migrationsverket är bunden av det socialstyrelsen säger, men ska kolla. Han kritiserade också regeringen för passivitet.

Jag står fast vid att det som skett är en rättsskandal och att ansvaret ligger på myndigheter och regering samt på organisationer för barnläkare och advokater.

Morgan Johansson frågade vad jag själv gjorde i denna fråga från 2012 och framåt och jag redovisade artikeln på DN debatt i april 2012 samt otaliga inlägg på min blogg och i sociala medier mm.

Alliansregeringens bästa försvar för att inget gjordes är kanske att ställa Morgan Johansson samma fråga; vad gjorde socialdemokraterna och Morgan Johansson själva? I den märkliga åsiktskorridor som rådde då var ju alla åtgärder för att säkerställa rimliga regelverk närmast främlingsfientliga, om de skärpte någonting. Och s och Morgan Johansson hade nog då snarast kritiserat regeringen om den gjort någonting...

Jag kritiserade också granskande journalistik och media för att inte ha ägna denna rättsskandal något som helst intresse, med några få undantag på senare tid, t ex dagens eko, studio ett, Anna Dahlberg, Alice Teodorescu m fl.

Kyrkornas julupprop - ett slag i luften?

Sveriges kyrkor vill återgå till den tidigare asylpolitiken, liksom Vänsterpartiet, i en namninsamling kallad juluppropet. Vänsterpartiets ekonomiska politik för att klara  Sveriges ekonomi om flyktingströmmen till Sverige åter ökar har jag inget förtroende för (Höjda skatter och mer statliga företag och mer bidrag..).
Carolin Hanna Dahlman i Kristianstadsbladet kritiserar kyrkornas julkampanj som "ansvarslös gudfruktighet". Har hon någon poäng eller är hon fel ute?!

Den här texten lade jag ut på min facebooksida och på några debattforum där. Den har givit livliga debatter.

Jag förtydligar min egen inställning i några kommentarer:

Kyrkorna vill det bästa för de asylsökande som haft kraft och resurser för att ta sig till Sverige. Det jag problematiserar är om detta kan medföra att Sveriges resurser för att hjälpa den överväldigande majoriteten och de allra svagaste flyktingarna i närområdet minskar kraftigt. Jag försöker se till helheten, men jag har ju förståelse för att vårt engagemang lätt blir starkast för de som kommer hit och som vi ser i ögonen.

Jag tycker att juluppropet har en stor brist i att fokusera endast på de flyktingar som har kraft och resurser för att ta sig till EU och Sverige medan den överväldigande majoritet som lider i närområdet och i flyktinglägren inte nämns.

I vår globaliserade värld tolkar jag Bibelns budskap att den gäller både de flyktingar som lyckas ta sig till EU och Sverige, men också den överväldigande majoritet som är kvar i närområdet. Jag uppfattar att fokus i Sverige av mycket naturliga skäl ligger på de som lyckas ta sig till Sverige.  Om Sverige, som kyrkorna vill, återgår till regelverken från 2014 kommer åter en stor del av asylsökande till EU att välja Sverige. Klarar vi det på ett rimligt sätt, och hur kan det åter påverka våra resurser för humanitärt bistånd till FN och flyktinglägren?

Om Sverige som enda EU-land ger alla som får asyl omedelbar rätt till familjeåterförening i Sverige
så kommer detta att göra att en stor andel av asylsökande till EU åter kommer att ta sig till Sverige.

Klarar Sverige detta på ett rimligt sätt, och det har starkt stöd i folkopinionen, så är detta en bra väg. Klarar Sverige det dåligt och folkopinionen är svag, är vägen tyvärr sämre.

Jag har all respekt för att medborgare och organisationer och kyrkor osv driver på i ömmande och aktuella samhällsfrågor. Hur regering och riksdag sedan väljer att agera utifrån ett helhetsperspektiv är en balansgång. Skulle Kyrkornas linje bli svensk politik är jag starkt orolig för att resultatet skulle kunna bli ännu större svårigheter med bostäder och arbetslöshet och integration , och en stor risk för opinionsvängningar i negativ riktning.

Kyrkorna vill det bästa för de asylsökande som haft kraft och resurser för att ta sig till Sverige. Det jag problematiserar är om detta kan medföra att Sveriges resurser för att hjälpa den överväldigande majoriteten och de allra svagaste flyktingarna i närområdet minskar kraftigt. Jag försöker se till
helheten, men jag har ju förståelse för att vårt engagemang lätt blir starkast för de som kommer hit.

....................

Jag har fått väldig kritik från några engagerade i Svenska kyrkan. Jag är typ ond och borde lämna riksdagen.
Låt mig först säga att självfallet ska kyrkorna driva de frågor de vill, all respekt för det. Men gör de politiska ställningstaganden må de också tåla att kritiseras.

Sveriges resurser räcker inte till allt, inte till att både att ta emot flera 100.000 asylsökande per år samtidigt som vi ska betala 1 % av vår BNP i i utvecklings - och humanitärt biståndsinsatser t ex till de svagaste och mest utsatta flyktingarna i närområdet som ibland inte ens får mat och mediciner av FNs länder.

Om Sverige följer Kyrkornas linje att ha betydligt mer generösa asylregler än övriga EU-länder, och resultatet blir att alltfler asylsökande söker sig till Sverige, och vi klarar av
integration, att få i arbete och boende osv allt sämre samtidigt som vi kan betala allt mindre i
humanitärt bistånd och hjälpa allt färre på plats i närområdet, då kan resultatet bli sämre för både de
flyktingar som lyckas ta sig till Sverige och för den överväldigande majoritet som är kvar i
närområdet. I så fall kan vår vilja att främst hjälpa de som lyckas ta sig till EU och Sverige leda till sämre resurser för att hjälpa flyktingar samtidigt som spänningarna i Sverige kan stiga och opinionen svänga.

I ett sådant läge bär de som ville för mycket i Sverige ett tungt ansvar. Jag säger inte att de då är mindre goda än andra som insåg behovet av en mer balanserad politik, för vem är jag att döma vem som är ond eller god, det är det så många andra som gör.

Samhällsdebattören Josefin Utas är både medlem i Svenska Kyrkan och i Medborgerlig Samling (tidigare MP) och tar mycket allvarligt på kyrkornas kampanj.

Även medlemmen i Svenska Kyrkan Stefan Ohlsson ställer frågor till juluppropet och ber för de kyrkoledare som undertecknat det.

IP-debatt. Bostadsministern upprörd över byggstopp i Roxtuna/Tuna

Statens fastighetsverk motsatte sig inte byggnation av 2.400 bostäder i Roxtuna/Tuna nära Ekängen i Linköping. Detaljplanen antogs 2012.
Plötsligt i aug/sept 2016 förklarade riksantikvarieämbetet hela Tuna Kungsgård som statligt byggnadsminnesmärke vilket stoppade 1200 bostäder.

Linköpings politiker med centerpartister och socialdemokrater i spetsen upprördes, och den bostadspolitiska talespersonen Ola Johansson (C) interpellerade bostadsministern.

Debatten ägde rum i riksdagen igår, och utöver Peter Eriksson och Ola Johansson deltog oxå Staffan Danielsson.

Radio Östergötland rapporterade samma fredagseftermiddag. Corren var lite sen men skriver idag tisdag. (Tillagt)
Bostadsminister Peter Eriksson gav nämligen sitt fulla stöd till kommunen i starka ordalag. Här en länk till debatten, scrolla ner till slutet.

Både Ola Johansson och jag gladdes över bostadsministerns starka och entydiga uttalanden. Mera kunde han inte ha sagt med tanke på att ministrar ju inte får utöva ministerstyre.

Här några ordagranna citat vad Peter Eriksson sa:

"Herr talman! Konkret i denna fråga om Linköping och Tuna kungsgård vill jag säga: Så här får det inte gå till. Det är inte okej. Det är inte rimligt gentemot kommunen och dess insatser och engagemang att staten först säger ja till ett projekt och sedan, i ett väldigt sent skede, stoppar det. Jag tror att alla politiker i Linköping blev bestörta, och när jag fick höra om det blev jag också det. Det är orimligt att kommunen ska lägga ned pengar, resurser och tid på att planera och bygga för människor som vill bo och behöver en bostad när det sedan stoppas på det sättet."

"Jag tror och hoppas att den dialog mellan kommunen och myndigheterna som jag hänvisade till kommer att ge resultat och att man får till ett beslut som innebär att det inte blir så allvarligt som det ser ut. Jag är inte den som beslutar om saken. Regeringen kan inte heller gå in och fatta ett sådant beslut, men jag hoppas att man hittar en lösning som tillgodoser en stor del av det som Linköping har planerat."

Jag gladdes åt bostadsministerns entydiga uttalanden:

"Jag tackar bostadsministern för klarspråk, tydliga besked och stark kritik mot hur det har handlagts. Det sägs att detta inte ska ske i framtiden och att man ska försöka jobba med detta. Jag känner mig trygg i att om Peter Eriksson hade varit generaldirektör på Riksantikvarieämbetet hade detta beslut förändrats. Men nu är Peter Eriksson tyvärr inte det, men jag hoppas att Riksantikvarieämbetet i dialogen med Linköpings kommun och Fastighetsverket med sunt förnuft ändå kan komma fram till en nyansering av detta."

Och Ola Johansson summerade belåtet:

"Jag vill tacka ministern för hans tydliga markering om vad han tycker om statens agerande i detta specifika fall. Det var mycket välkommet."

Det är min förhoppning att riksantikvarieämbetetets som jag tycker förhastade beslut nu kan komma att ändras en del. Och jag är övertygad om att debatten med bostadsministern i så fall har bidragit till detta.

Jag lägger in länk till detta inlägg i det rätt nystartade facebooks-forumet Politisk Linköpingsdebatt med ca 450 medlemmar. (Välkomna med!). Långt under Correns upplaga men med många Linköpingspolitiker  och en del medborgare med. 

Beijbom-Danielsson-Morgan Johansson; Bra med sociala medier! Straff vid våldtäkt.

Jag uppskattar att diskutera med medborgare och mellan politiker och medborgare. Ni når mig, och manga andra, på debattforum på facebook enligt nedan; Välkomna!

Karl Beijbom upprördes över medias rapportering hur en kvinna våldtogs av flera män på en finlandsfärja, men att domstol sedan friade trots starka bevis. Han reagerade på facebooksforumet Politisk Allmändebatt.

Jag läste, lade till ett annat upprörande exempel från Ludvika, och ställde en fråga till justitieminister Morgan Johansson.

Nu har han svarat, budskapet har gått fram, han arbetar redan med frågan och tar den på mycket stor allvar. Utmärkt!

Sannolikt innebär frågan ytterligare en liten knuff på honom i rätt riktning, att ta detta på stort allvar och göra förändringar.

Jag modererar bl a Facebooksforumen Politisk Allmändebatt (för alla som vill diskutera i sak och i respekt för varandra), Politisk Centerdebatt (öppen för alla på socialliberal grund) och Centervänner PolCV (för centermedlemmar).

Vill ni lyssna eller diskutera och öka er allmänbildning, välkomna med!

Kontroller mot företag med svartjobb och usla löner behövs

I Sverige växer nu snabbt ett skuggsamhälle fram där alltfler väljer att uppehålla sig illegalt i landet. Det kan vara ekonomiska migranter utan uppehållstillstånd eller personer som fått avslag på asylansökan. De har rätt till sjukvård och deras barn har rätt till skolgång.

De bor ofta mycket trångt och har oftast en usel ekonomi, många försöker arbeta svart till usla löner och det kan ibland finnas brottslighet med i bilden.

Jag instämmer i att personer som uppehåller sig illegalt i landet måste lämna landet. Därför har jag förståelse att polisen behöver bättre redskap för att t ex hitta arbetsgivare som anställer svart arbetskraft till usla löner. Jag har svårt att se att integriteten hos företag kränks för att polisen kan göra riktade kontroller i branscher där man vet att många jobbar svart, De företag som inte anställer svart borde det inte göra något om polisen någon gång gör en kontroll, medan de företag som använder svartjobbare kan avslöjas.

Därför instämmer jag i stort i de förslag som regeringen nu kommit med enligt nedan. Och därför är jag tveksam till C-linjen att , tillsammans med V och Fi och flera flyktingnära organisationer, av hänsyn till företagens integritet avvisa regeringens förslag.

Nu måste Migrationsverket bestämma ålder, regeringens ansvar oxå!

Jag har sedan min DN Debatt i april 2012 kritiserat Sveriges och Migrationsverkets flathet och godtrogenhet genom att svika sitt myndighetsansvar att kontrollera ålder på asylsökande i tveksamma fall. Jag ser utomordentligt allvarligt på att många tusental vuxna män av migrationsverket fått asyl som barn, personnummer som barn, förmåner som barn och placerats på boenden för barn tillsammans med barn med ibland allvarliga störningar för barn och personal som följd.

Jag anser detta vara en rättsskandal, men jag verkar än så länge vara rätt ensam om detta. Jag begriper inte varför, jag tycker detta borde granskas både av undersökande journalister , JO och kanske KU.

En del tycker att jag diskuterat detta för mycket och för länge, och även jag själv börjar ju tröttna. Viktigt nu är att en ålderskontroll värd namnet snarast sätter igång. En förutsättning för detta är att Migrationsverket vid tveksamhet klassar personen som vuxen, så att denne då kan begära medicinsk ålderskontroll om han vill det.

Regeringen har bestämt att medicinska ålderskontroller i stor skala ska kunna göras men det förutsätter att man tydligt ålägger Migrationsverket att faktiskt ta sitt ansvar för att bestämma ålder när tveksamhet råder, vilket man inte alls gjort sedan 2012 eller så.

Vi får se om den debattartikel jag idag har på SvD Debatt är något av en slutpunkt för mig i denna fråga. Vore det så väl..Vi får se.

Mkt varg på landsbygden, men ej grävling eller råttor i storstan..

Djur- och miljövänner på Södermalm engagerar sig gärna för en stor vargstam i Sverige, trots att den bidrar till mycket djurlidande när många får och lamm och kalvar osv ibland dödas och gör att djurhållning och betesdrift i glesbygden minskar eller försvinner.

Förståelsen för att även grävlingar, eller råttor, också har en plats i storstaden är dock inte alls lika stor..;

Ska man respektera djurs rätt till att finnas ska väl detta inte bara gälla landsbygden utan även tätorter och stad...Eller?

Kanske landsbygdens folk nu borde bilda en folkrörelse för att trygga grävlingars och råttors livsvillkor i stadsmiljö?

http://www.dn.se/sthlm/gravling-bet-ihjal-katt-pa-soder-nu-ska-den-avlivas/

Jag välkomnar GD Anders Danielssons avgång

Jag som enskild riksdagsledamot anser att Migrationsverkets underlåtenhet att kontrollera ålder vid beslut om asyl ska beviljas som barn eller vuxen är en rättsskandal, och att GD Anders Danielsson som huvudansvarig för detta bör avgå. Mitt parti anser inte detta utan har fullt förtroende för GD liksom för barnläkarnas och Socialstyrelsens bedömningar.

- Att Röda Korsets generalsekreterare skulle blivit GD på Migrationsverket hade varit otänkbart, intressant att det motsatta nu sker. Migrationsverket måste göra sitt jobb objektivt och utan känsloladdningar, haveriet ifråga om att inte kontrollera ålder får inte upprepas. Och uppgifterna om att handläggare på Migrationsverket vägrar eller inte förmår att skriva avslagsbeslut är starkt oroande, myndigheter måste arbeta rättssäkert och inte känslostyrt.

Jag skriver här slutreplik i Dagens Samhälle i debatten med Migrationsverket, tillsammans med kommunalrådet (M) MIchaela Fletcher i Österåker.

Artikeln är lite nedkortad, här är originalet:

"Sverige har som enda EU-land de senaste åren underlåtit att kontrollera ålder när oklarhet rådet om asylsökande är barn eller vuxna. Istället har i praktiken nästan alla som uppgivit sig vara barn godtagits som barn trots att kanske 20-30 % varit mellan 20-30 år eller mer.

Detta har lett till att ca 40 % av alla uppgivna ensamkommande barn till EU år 2015 på sina flyktingsmugglares inrådan valt att ta sig till Sverige. Det är mer än dubbelt så hög andel som för övriga asylsökande. Om 30 % av de uppgivna barnen kom till Sverige p g av obefintlig ålderskontroll kommer dessa att fram till sin 21-årsdag kosta staten flera tiotals miljarder kronor. Utöver att beviljas asyl som barn fastän de är vuxna män så har de placerats med barn på asylboenden över landet med påfrestningar ibland för både barn och personal.

Migrationsverket bär det fulla ansvaret för att denna orimliga situation har uppstått med mycket stora effekter på statsbudgeten och för kommuner och för barn och personal på asylboenden och HVB-hem. Verket har fallit till föga för ansvarslösa barnläkare och advokater som bojkottat medicinska åldersbedömningar. Det rättssamhälle som låter yrkesgrupper diktera politiken är mycket illa ute. Hur skulle Sverige se ut om t ex poliser vägrade verkställa utvisningar,  barnmorskor vägrade utföra aborter och barnläkare och advokater vägrade acceptera ålderskontroller trots riksdags- och myndighetsbeslut?

Migrationsverket anser nu att de minsann inte har något ansvar för att kontrollera ålder för att avgöra om uppgivna barn är barn eller vuxna män. Det ansvaret åvilar kommuner och HVB-boenden har Migrationsverket fräckheten att uttala.

Tala om att svika sitt myndighetsansvar för rättssäkerhet och likabehandling. Tala om att svaja som ett rö för vinden när oansvariga yrkesgrupper tillåts bestämma Sveriges regelverk vid asylprövning. Tala om att söka skyffla över ansvaret på barnläkare och kommuner istället för att ta det självklara ansvar man som myndighet har att skilja barn från vuxna vid asylprövning och asylbeslut och t ex uppdra åt statsanställda läkare att göra sitt jobb.

Migrationsverkets passivitet och uppgivenhet när man underkastar sig diktat från barnläkarföreningar är upprörande och utomordentligt allvarlig. Än värre är att man inget har lärt utan i sin replik i Dagens Samhälle bara vidhåller att det är helt i sin ordning att yrkesgruppers bojkotter tillåts avgöra svensk asylpolitik.

Vi står fast vid att Migrationsverket svikit sitt myndighetsansvar och t o m lastat över det på kommuner och andra. Det som skett och sker kan inte betecknas som annat än en rättsskandal som bör granskas av både JO och kanske riksdagens konstitutionsutskott och andra.

Det är nu ytterst regeringens och riksdagens ansvar att säkerställa att Migrationsverket omgående tar sitt ansvar och kontrollerar ålder på ensamkommande så att barn ges asyl som barn och vuxna män som vuxna. En förutsättning för detta är att Migrationsverket vid tveksamhet om uppgiven ålder är under 18 år klassar den ansökande som vuxen så att den berörde kan hävda sin rätt till medicinsk åldersbedömning om han så önskar. Det är absurt att migrationsverket så länge godtagit nästan allas uppgifter om sin ålder trots de mycket starka incitament som finns för att uppge för låg.

Även Justitieombudsmannens ansvar för att Migrationsverket tvingas godta allas uppgifter om sin ålder från ankomsten till Sverige och till att asylprövning sker efter idag mer än ett år måste ifrågasättas och granskas och kanske behövs lagändringar. Naturligtvis måste den prövningen ske i anslutning till att barn och uppgivna barn placeras på asylboenden så att barn och vuxna inte samplaceras. Att inte detta självklara faktum stått klart för Migrationsverk och JO är ytterst anmärkningsvärt liksom att ingen agerat för att få en ändring till stånd. Att Migrationsverket gör det nu är en sak, men hur har man kunnat acceptera det i flera år utan att slå larm?

Nu avgår migrationsverkets GD, vilket vi välkomnar. Att Röda Korsets generalsekreterare skulle blivit GD på Migrationsverket hade varit otänkbart, intressant att det motsatta nu sker. Migrationsverket måste göra sitt jobb objektivt och utan känsloladdningar, haveriet ifråga om att inte kontrollera ålder får inte upprepas.

Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C)

Michaela Fletcher, kommunalråd (M), Österåker"

Avgå, GD Anders Danielsson! Därför!

Tillagt 8 september: Mkt intressant inlägg av advokar Henrik Sundström. Ett fel dock. Migrationsverket ska bestämma ålder när oklarhet råder till att den asylsökande är vuxen. Då har denne rätt att begära medicinsk åldersbedömning. Ingen gör dock detta eftersom Migrationsverket enligt sina egna uppgifter endast skriver upp ålder om åldern "uppenbarligen" är över 18, vilket tolkas som typ över 30 år och mer. Ansvaret för detta bär GD Anders Danielsson.)

Jag skriver i Dagens Samhälle att bristen på ålderskontroller i Sverige när oklarhet råder om asylsökande är barn eller vuxna är en rättsskandal. Jag har med anledning av detta inte längre förtroende för Migrationsverkets GD Anders Danielsson, jag anser att han borde avgå.

Genom Migrationsverkets upprörande passivitet när man inte kontrollerar ålder har många tusen ensamkommande vuxna givits asyl som barn till mångmiljardkostnader, varav många av detta skäl sökt sig till Sverige. Likaså har dessa vuxna "barn" fått asyl som och placerats på boenden för barn och gått i skola som barn med störningar och påfrestningar för barn och personal och lärare, i en del fall övergrepp och t o m något mord. Migrationsverket frånsäger sig nu allt ansvar för att kontrollera och bestämma ålder, trots att ingen annan har det ansvaret än Migrationsverket.

Om någon anser att detta INTE är en rättsskandal, kommentera och motivera.

Migrationsverket har ansvar för att pröva asylsökandes ansökan samt avgöra om de ska söka asyl som vuxna eller som barn. Det gör uppenbarligen inte Migrationsverket sedan många år, man gör inga medicinska ålderskontroller utan låter barnläkares och advokaters diktat bestämma. Man klassar endast asylsökande som vuxna om de "uppenbarligen" är det vilket förefaller handla om främst okulär bedömning när åldern kan bedömas vara över 30 år och mer.

Det innebär att Migrationsverket sviker sitt myndighetsansvar att kontrollera asylsökandes ålder vilket är mycket allvarligt. Istället för att som i andra länder genom medicinska åldersbedömningar med god säkerhet t ex klassa de som i dessa test bedöms vara över 19 eller 20 år (dvs med säkerhetsmarginal) så har Migrationsverket passivt de senaste åren givit sannolikt 1.000-tals vuxna män personnummer som barn, asyl och förmåner som barn och placerat dem på boenden för barn.

En docent och skolöverläkare talar om att 40 % som han undersökt kan vara 20-30 år eller mer.

Alltfler rapporter kommer nu om att det över hela landet finns många vuxna män på asylboende för barn, som går i skola för barn (vilket Svenska kommuner och landsting nu säger är ett problem) osv.

När kommuner ibland protesterar säger nu Migrationsverket ynkligt nog att de minsann inte haft något ansvar för att avgöra om asylsökanden utan papper är barn eller vuxna. Det ansvaret, att åldersbestämma, åvilar istället kommuner och HVB-hem hävdar man, typ. Man borde skämmas. Först sviker man sitt ansvar att kontrollera om asylsökande är barn eller vuxna, och sedan lägger man fräckt nog och felaktigt över ansvaret på kommunerna och påstår att ansvaret är deras. 

Är detta inte ett tjänstefel så stort att den högsta ansvarige, GD, snarast borde avgå eller avskedas så begriper jag ingenting. Hur ska en GD som så gravt underlåtit att ta sitt ansvar kunna leda Migrationsverket vidare när nu regeringen kräver att man ska bestämma ålder regelmässigt i tveksamma fall?

Jag tycker att den uppfattning som jag förfäktat sedan min artikel på DN Debatt i april 2012, att Sverige likt övriga EU-länder måste kontrollera asylsökande ålder vid tveksamhet, nu får alltmer stöd. Jag får cred på ledarplats i både Göteborgsposten (L) och Nya Wermlandstidningen (M) vilket naturligtvis gläder mig. Det var tungt att ibland pekas ut som främlingsfientlig vilket jag naturligtvis inte är ett uns och denna fråga handlar därtill inte alls om detta.

Få se om partivänner eller centerpress kommer att kommentera. Har jag en poäng eller är det barnläkarna och Migrationsverket som har rätt?

Plötslig enighet om att många asylbarn är vuxna!

Tillagt sen 6 september: Jag skriver i Dagens Samhälle.


Jag är tjatig om åldersbedömning nu, ursäkta.

Men frågan är i ett avgörande läge.

I flera år har ju Aftonbladet och Rädda Barnen och Migrationsverket och politiker förnekat att tusentals vuxna män av Migrationsverket givits asyl som barn, över hela landet. Jag och andra som pekat på myndigheters (Migrationsverkets) ansvar för att kontrollera ålder som i andra länder har stämplats som främlingsfientliga, obegripligt nog.

Nu släpper istället fördämningarna och "alla" börjar bli överens om att vuxna män över hela landet har problem, liksom skolor och HVB-hem osv, att passa in i barnsammanhang. Hur detta påverkar för de riktiga barnen kan man ju tänka sig.

I en artikel i Aftonbladet vidgår nu Svenska Kommunförbundets företrädare att det är ett utbrett bekymmer över hela landet att många av de som av Migrationsverket givit asyl som barn under 18 faktiskt är vuxna och att de därför borde undervisas med andra vuxna och inte med barn....

Och Migrationsverket säger plötsligt att de aldrig bedömt om asylsökande är under 18 år, de bedömer bara om de inte "uppenbart" är vuxna långt över 18 år, vilket i praktiken förefaller vara typ över 30-40 år...

Sverige har varit landet Absurdien ifråga om att vuxna män som sagt sig vara barn regelmässigt fått personnummer som barn av Migrationsverket.

Nu vet vi att så är och har varit fallet i mycket stor skala, vilket jag bloggade om igår.

Alltid något.

Riksdagsledamot polisanmäld för brott mot jaktlagstiftningen

Polisbristen är akut i Östergötland, vilket jag skrev om i föregående blogginlägg.

Kan det bl a bero på att polisen prioriterar fel? Ja det kan inte uteslutas, vilket jag kan ge ett färskt exempel på när jag idag öppnade ett brev från Polismyndigheten, Polisregion Öst, Linköping.

Jag är polisanmäld för brott mot jaktlagstiftningen, brott mot anmälningsplikten enl jaktlagen § 26 p 3 och § 45 1 st p 2 samt jaktförordningen § 40.

Fatta att man blir kallsvettig.

Så här beskriver den nitiske polisinspektören händelsen, helt korrekt:

" Carl Henning Staffan Danielsson har vid 22.20-tiden den 5 juli 2016 framfört CPA 240 och sammanstött med ett rådjur men först ca 10-11 timmar senare, vid 09-tiden eller strax innan dagen därpå, kommit till polisens kännedom.
Danielsson har i händelserapport uppgivit att anledningen beror på att han har "suttit i telefonkö i flera timmar men ej kommit fram". Danielsson har ej heller märkt ut platsen för sammanstötningen."

Detta hände.
Jag var på väg hem från Almedalen och tog den vackra vägen över Horn/Åsunden, en liten väg med lite trafik. Jag körde sakta i typ 50 km/timmen med en motorcykel bakom mig. Plötsligt hoppade ett rådjur upp på vägen, jag bromsade men det fick en stöt av vänster framdel på bilen. Nästan ingen skada på bilen, en skråma.
Motorcyklisten såg rådjuret springa in i skogen, det verkade ha träffats i någon mjukdel, lite blod på vägen.
Jag ringde genast 112 och kopplades till trafikpolisen i Kinda kommun, vill jag minnas. Ingen svarade. Jag väntade nog en halv timme.  Jag tog sedan ut ett exakt märke på var olyckan hände, ca 400 meter från avtagsvägen mot Åtvidaberg vid en stor enbuske öster om vägen, den enda som finns där. Jag glömde att märka ut platsen, det brottet har jag begått. Kanske var jag lite omskakad ändå.
Jag åkte hemåt och ringde igen till 112. Jag sa att ingen hade svarat men fick beskedet att det skulle de göra och jag kopplades dit igen. Efter 30-45 minuter la jag på, ingen svarade. Jag kom hem och ringde en tredje gång och samma sak hände, "de ska svara" men ingen svarade.
Jag la mig och vaknade framåt nio. Jag ringde genast till polisen och denna gång svarade polisen i Kinda. Jag rapporterade vad som hade hänt och angav exakt var rådjuret hade påkörts.
Polisen uppmärksammade mig på på att jag borde ha märkt ut platsen och ville att jag skulle åka dit (50 km) och märka ut den...Han sa också att jag skulle bli polisanmäld...

Suck...

Vem har störst ansvar för att markägaren inte förrän efter ett antal timmar fick info om olyckan, jag som försökte ringa i fler timmar eller polisen som inte var anträffbar eller kunde ge något alternativt nummer att ringa?

Jag är beredd att sona mitt brott men jag tycker faktiskt att det är mycket litet och att jag, om jag ville vara småsint, kunde motanmäla polisen...

Kanske polisinspektören enligt sin instruktion måste upprätta en polisanmälan. I så fall anser jag den för fyrkantig, rimligen måste polisen kunna göra en bedömning om anmälan måste göras eller ej.

Tillagt samma dag: Har via twitter fått reda på detta. Jag begriper inte att polisinspektören inte använde denna gummiparagraf för att avskriva mitt "brott"...Två misstag gjordes, mitt att inte märka ut, javisst, men också polisens att inte under flera timmar kunna ta emot en anmälan. Det känns också trist att verkligen försöka rapportera en viltolycka men istället själv  anmälas för jaktbrott..

Fråga till Ygeman efter allvarlig kritik mot polisbrist i Östergötland

I en anmärkningsvärd artikel idag i Corren och Norrköpings Tidningar riktar två erfarna chefsåklagare stark, tydlig och alarmerande kritik mot högsta polisledningen och regeringen.

Jag ställer därför följande fråga i riksdagen till inrikesminister Anders Ygeman.

Fråga till inrikesminister Anders Ygeman

Bristen på poliser i Östergötland är skriande – och polisledningen har agerat för sent. Det menar länets två chefsåklagare, Pär Andersson i Linköping och Torsten Angervåg i Norrköping. Idag slår de larm, i en artikel i Corren och Norrköpings Tidningar.

Per Andersson menar att detta kan vara ett första tecken på systemkollaps. Det saknas för närvarande ca 40 utredande poliser.

Ärenden blir liggande utan att några utredningsåtgärder vidtas.

– Det är förödande för rättssäkerheten, dels för utsatta brottsoffer och dels för misstänkta som får leva med misstanken utan att något händer.

– Poliserna på fältet och utredarna känner en enorm frustration. En lördagskväll när jag följde arbetet i Motala var det en patrull i tjänst, säger Pär Andersson, som menar att ansvaret för den uppkomna situationen ytterst ligger hos den högsta nationella polisledningen och på den politiska nivån.

Såväl Pär Andersson som Torsten Angervåg menar att den svenska polisen inte är rustad för att möta de ökade belastningar som flyktingkrisen och det ökade terrorhotet har inneburit och anser att det saknas framförhållning.

– Man måste skjuta till resurser till polisen så att man klarar rättssäkerheten och upprätthållandet av rättsstaten. Det är vad det handlar om, säger Pär Andersson.

– Vi har en allt mer komplicerad och ökad grov organiserad brottslighet. Svensk polis har inte alla redskap och den kraft som behövs. Vi måste bygga en organisation som inte bara fungerar i dag, utan en organisation som klarar av att möta morgondagens utmaningar, säger Torsten Angervåg.

Som riksdagsledamot för Östergötland blir jag utomordentligt oroad, när två erfarna chefsåklagare gör dessa bedömningar och uttalanden.

Jag delar uppfattningen att ansvaret för dagens situation ligger på den högsta nationella polisledningen och hos regeringen.

Rikspolischefen har gjort flera rätt anmärkningsvärda uttalanden och fått kritik även internt.

Min fråga till inrikesminister Anders Ygeman är hur han ser på den allvarliga kritiken mot polisledningen och på situationen hos polisen i Östergötland och om han avser att vidta några åtgärder med anledning av detta?

Staffan Danielsson

Riksdagsledamot C

Jag ärekränks som "brun", vad säger SSU?

Jag skrev ett blogginlägg och länkade till en debattartikel i GP av Rolf Ahlsén.

"Det är rimligt att som i andra länder oxå ange brottslingars bakgrund och inte hymla. Det är relevant att polis, media och SCB ger mer saklig information idag kring brott som begås och sammanställer rimlig statistik kring detta.

Jag menar att den nuvarande sekretessen faktiskt motverkar sitt syfte, många tror att de flesta våldsbrott begås av personer med utländsk bakgrund, och så är det ju inte.

Brottsförebyggande rådet tog senaste gången fram statistik kring detta 2005 och har varken av alliansregeringen eller nuvarande regering fått något uppdrag att göra det i dagens verklighet. Det gör att kunskap om detta saknas vilket är anmärkningsvärt.
Jag anser att regeringen snarast bör uppdra åt BRÅ att ta fram en ny rapport, och uppdra åt Polisen och SCB att återgå i riktning mot tidigare principer. Hur långt, det får man bedöma."

Jag står för vad jag skrivit och diskuterar gärna kring detta i sak. Det var naturligtvis syftet med mitt blogginlägg.

På bloggen "Alliansfritt Sverige" skiver SSSU:aren Ida Harju Håkansson. Med anledning av detta mitt blogginlägg  gör hon den oerhörda beskyllningen att jag är "den bruna riksdagsledamoten", "Centerpartiets brunaste riksdagsledamot". 

Hon beskyller mig alltså för att vara typ fascist eller nazist. Det är en sanslös och oerhörd beskyllning som naturligtvis är helt grundlös och djupt ärekränkande. 

Ida Harju Håkansson vill ta heder och ära ifrån mig. Det handlar om ärekränkning och härskarteknik och smutskastning av den allra värsta sort. Jag trodde att debattklimatet i Sverige hade blivit öppnare men här är en backlash. Jag vet hur svårt det är att agera juridiskt i sådana här frågor och börjar därför med att fråga SSUs ordförande om man accepterar sådana här lögner och smutskastningar från sina medlemmar på politiska motståndare? Eller rakt på sak, tar SSUs ordförande avstånd från Ida Harju Håkanssons exempellösa beskyllningar eller står man bakom dem?

Och till Ida Harju Håkansson. håller du fast vid din smutskastning eller backar du och ber om ursäkt?

(OBS! Jag talar för att Sverige ska närma sig den praxis som övriga nordiska och EU-länder har i dessa frågor, och som Sverige hade tidigare, inget annat. Förtalet av mig drabbar alltså i än högre grad dessa länder.)

Jag slog larm om åldersbedömning redan 2012

Jag slog redan år 2012 larm om Sveriges slapphet med åldersbedömningar av ensamkommande barn i en helsidesartikel på DN Debatt.

Jag kritiserades för att vara främlingsfientlig och fel ute. Inget hände.

Jag har JO-anmält Migrationsverket 2 gånger.

Dels för att svika sitt myndighetsansvar och inte slå larm och föreslå åtgärder när 40 % av ensamkommande till EU år 2015 valde att ta sig till Sverige med 2 % av EUs befolkning.

Och dels för att genom sin passivitet att passivt godta barnläkarföreningens diktat att vägra att göra åldersbedömningar medverkat till att många tusen vuxna män idag bor tillsammans med barn på boenden över hela landet. 

Det har kostat många miljarder kronor och det har ställt många ensamkommande barn och personal på boendena i svåra situationer som ibland lett till konflikter och övergrepp och några gånger tilll grova brott.

JO har märkligt nog inte prickat Migrationsverket.

Dessutom hänvisar nu Migrationsverket till JO, som i ett beslut sagt att det ska väldigt mycket till för att bestämma en asylsökandes ålder till högre än vad han själv uppger, och att ev åldersbestämning först ska ske vid asylbeslutet, inte när den asylsökande ska placeras på boende i väntan på asylprövning.

Detta är en naiv och ansvarslös linje, anser jag, som JO och Migrationsverket dragit upp, att man ska godta den asylsökandes egen åldersuppgift utan prövning trots att incitamenten för att uppge en ålder under 18 år är så starka. Man sviker då sitt myndighetsansvar samt principerna om likabehandling, rättssäkerhet och rättvisa.

Kan man JO-anmäla JO?

Studio Ett gör bra grävjobb om detta nu, där mycket av verkligheten faktiskt kommer fram.

Sydsvenskan har också tagit till sig verkligheten i en ledare, olik tidigare sådana. Expressen har varit inne på ett realistiskt spår en längre tid.

Peter Santesson på Demoskop beskriver Studio Etts reportage som att slå upp ett vädringsfönster i ett unket rum.

Uppenbart är, som jag ser det, att det jag sansat fört fram i flera år nu bekräftas samt att det verkar vara fler än vad jag bedömt som är långt äldre än 18 år.

Många har kritiserat mig för att diskutera dessa mycket relevanta frågor, och har attackerat mig som typ "främlingsfientlig". Det är jag naturligtvis inte, jag har endast förespråkat att Sverige av rättssäkerhets- och rättviseskäl måste ta sitt ansvar för att söka bedöma ålder.

Några exempel på hur hårt jag utsatts för kritik tycker jag är relevant att nämna, här Linda Snecker (V).
Torbjörn Jerlerup i liberala Frihetssmedjan tog mig faktiskt i försvar 2012, och kritiserar de som kritiserade mig.

I detta blogginlägg summerade jag 2012 både de som försvarar och de som kritiserar mig.

När jag lämnade riksdagen hösten 2014 skrev jag denna debattartikel i SvD, som var nästa profetisk i att förutspå vad som sedan skulle hända år 2015,

"Trams", kommenterar Migrverket min JO-anmälan

Jag har som både medborgare och riksdagsledamot mycket stor respekt för riksdagens  ombudsmän, Justitieombudsmannen (se längst ner).

Det är en medborgerlig rättighet att kunna be JO att granska när man anser att myndigheter och enskilda tjänstemän agerar fel.

Jag har nu några gånger JO-anmält Migrationsverket dels för att inte ta sitt myndighetsansvar genom att inte till regeringen föreslå åtgärder som kunnat minska den mycket höga andel av asylsökande till EU som väljer Sverige, över 20 %, dels för att smita ifrån sitt ansvar för att bedöma ensamkommandes ålder när den kan tänkas vara betydligt över 18 år och dels för att härigenom bära ett ansvar när vuxna män som över hela landet placerats på asylboende för barn i två fall har begått ett mord och en våldtäkt.

Migrationsverket är uppenbart kaxiga för att JO snabbt avstod från att gå vidare efter min anmälan förra sommaren. Presschefen Fredrik Bengtsson twittrar flitigt vilket jag uppskattar, det är utmärkt att myndigheter kommunicerar med medborgarna på olika sätt.

Han beskriver sitt twittrande så här:

Fredrik Bengtsson

@myntetharalltid FÖLJER DIG

Presschef Migrationsverket. Brinner för migrationsfrågor. Twittrar oftast i gränslandet mellan privatperson och tjänsteman.

Däremot så skrev han en tweet efter min JO-anmälan nyligen som jag tycker är mycket anmärkningsvärd. Om den ger uttryck för hur Migrationsverket ser på sin roll som myndighet och hur man respekterar rätten för medborgare - och riksdagsledamöter - att kunna gå till JO för att granska en myndighet som t ex migrationsverket är det rätt alarmerande.

Så här skrev Fredrik tisdagen den 15 mars, och så här svarade jag honom:

1. staffan danielsson ‏@staffand  12 timför 12 timmar sedan

   Jag JO-anmäler migrverket för att ha placerat vuxna män på asylboenden för barn, som sedan begått mord och våldtäkt. "Trams", säger verket..

   63 retweets71 gillanden

   
   

   
   

   
   

   
   
2. staffan danielsson ‏@staffand  12 timför 12 timmar sedan

   staffan danielsson Retweetade Fredrik Bengtsson

   Ett mord och en grov våldtäkt av vuxna män som migrverket sagt vara under 18 år. Passa dig för att säga " trams".

   staffan danielsson lade till

   
   

   Fredrik Bengtsson @myntetharalltid
   

   @staffand Skulle vilja säga att det är allvarligt att en politiker gång på gång tar JO:s resurser i anspråk för rena tramsanmälningar.

   19 retweets20 gillanden

   
   

   
   

   
   

   
   

Tyvärr tycker jag att Migrationsverkets presschef här går för långt. Man ska inte ha synpunkter på hur medborgare, eller riksdagsledamöter, väljer att låta JO granska den egna myndigheten.

Jag tror att JO:s resurser inte ansträngs knappt något för att ta ställning till den anmälan som jag nu tvingas göra; Är det lämpligt att en presschef på en myndighet uttrycker åsikter för att förlöjliga den som JO-anmäler myndigheten?


Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som är det officiella namnet, granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som styr deras arbete – särskilt sådana lagar som berör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna.