måndag, oktober 07, 2019

Vägval för Landshypotek

Tänk vad lantbrukare och lantbruksmedia speglar priser och rabatter på diesel och traktorer och mineralgödsel och allt möjligt.
Men på bottenlånen till lantbruk, och räntor och amortering, är det mycket tystare.
Denna nätsida redovisar att Landshypotek var konkurrenskraftiga på bolån under juli 2019. Landshypotek har nyligen börjat på bolån och vill expandera. Landshypotek har också, likt tidigare länsförsäkringar, börjar bygga upp en bankverksamhet.
Men hur konkurrenskraftiga är Landshypotek på sin ursprungsverksamhet, som alltjämt dominerar, bottenlån till lantbruk. Och är det den som ger resurser att konkurrera på bolån?
Jag minns från min tid som värderingsperson åt Landshypotek kring 2004 att det fördes en diskussion om kanske företaget var för litet och med sina ägg i samma korg, vilket försvårade en bra rating och bästa låneräntor. Kanske bättre att sälja företaget till en större bank och att medlemmarna erhöll kanske 6 gånger upp på insatskapitalet.
Jag förespråkade detta.
Men Landshypotek är konservativt och fortsatte. Och har väl lyckats rätt bra, och satsar på nya verksamheter.
Men.
Hur utvecklas marknadsandelen på bottenlån till lantbruk? För länge sedan var det väldig dominans för Landshypotek, kanske 70-80 % skulle jag tro.
2007 lade Länsförsäkringar ett uppköpsbud på Landshypotek som Landshypotek avvisade. Det torda handlat om ett antal miljarder. Då var Landshypoteks andel av bottenlånemarknaden för lantbruk ca 50 %.
2010 hittar jag en uppgift om att Swedbank och Landshypotek då hade 37 % av bottenlånemarknaden till lantbruk var. Trea var Handelsbanken och sedan kom Nordea, Danske Bank, SEB och Länsförsäkringar bank en bit längre ner.
2015 intervjuas förra kredit- och rörelsechefen för Landshypotek Göran Abrahamsson och uttrycker stor oro över Landshypoteks framtid. Han ifrågasätter satsningarna på bank och bolån och vill se ett närmare samarbete med en stor bank, t ex.
Hur är marknadsandelarna för bottenlån till skogs- och jordbruket idag och från 2010? Det verkar vara känsligt, jag hittar inte uppgifter på nätet.
Du/Ni som vet, skriv gärna det i en kommentar här på bloggen eller på mina Facebooksinlägg!
Jag fick ett bra tips. I Swedbanks/LRF-konsults lantbruksbarometer för 2018 finns på sidan 6 en tabell över jordbrukets skulder fördelade på banker (dvs bottenlån plus rörelsekrediter skulle jag tro). Då var marknadsandelarna Swedbank 33,5 %, Landshypotek 21 %, LF Bank 8,3 %, Nordea 6 %, SEB 5,7 %, Danske Bank 5,3 % och Övriga banker 15,2 %. I Lantbruksbarometern 2019 finns inte den tabellen med, kanske beroende på att Swedbank tappat marknadsandelar...?
Landshypoteks andel av bottenlånemarknaden kanske idag är runt 25 %, kanske Swedbank ligger där någonstans också. Handelsbanken torde vara trea, kanske runt 10 %, och övriga större banker flera procent lägre.
Antalet medlemmar i Landshypotek var 1996 ca 82.000, idag är det knappt hälften så många.
Jag har själv i närtid testat konkurrenskraften mellan olika banker vad gäller bottenlån till stabila lantbruksföretag med goda säkerheter. Rörliga räntor på tre månader.
De varierar inom kanske ett intervall mellan 1,1 och 1.4 % och högre eller lägre beroende på goda eller dåliga säkerheter.. Och räntorna verkar åter vara på väg ner.
(Tänk så tiderna ändras. Som färsk lantbrukare på 1980-talet var det Landshypotek och bundna femårslån som gällde. När jag runt 1989 satte om mina femårslån rådde mig ingen att överväga olika löptider utan allt förlängdes fem år på räntan 14,65 %..Där satt jag när räntan sjönk med 5 % och mer..Nu är det rörliga lån som gäller..)
När tog lantbruksmedia tempen på marknadsandelar och konkurrenskraft för bottenlånen till lantbruk? Är det oviktigt och irrelevant?
Jag trodde t ex att Handelsbanken var inriktad främst på större företag, men har lärt mig att man har flest kontor i Sverige med god service, och med stort intresse för lantbruk.

Och hur ser läget ut för Landshypotek. Är det anrika kooperativa företaget på väg att vända utvecklingen genom satsningarna på bank och bolån? Eller är man alltför liten med alldeles för många ägg i samma korg och borde rädda medlemmarnas insatskapital genom en ordnad försäljning till högstbjudande bank, vilket kanske skulle ge 6-10 gånger insatskapitalet?
Vad vet medlemmarna om vägvalen inför framtiden? Vill de satsa på att utveckla bank- och bolåneverksamhet på en stentuff marknad? Med betydande risk.
Eller skulle de vilja får en stor utväxling på sitt insatskapital och bidra till en starkare struktur i bottenlånebranschen?
Uppenbarligen anser de förtroendevalda i Landshypotek att man bör ta risk och satsa på bank och bolån. Kanske be borde fråga medlemmarna också...(Jovisst har de förankring i stämmobeslut. Men hur har frågan ställts och hur har verkligheten presenterats?)

Tillagt 9 oktober: KI bedömer att riksbanken inte höjer räntan de närmaste två åren. SBAB sänker lite nu:

"BOLÅN

SBAB SÄNKER SINA BUNDNA BOLÅNERÄNTOR (Direkt)

2019-10-09 09:14
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den statliga bolåneaktören SBAB sänker sina bundna bolåneräntor för löptider mellan ett och tio år med mellan 0,10-0,30 procentenheter.
Det framgår av ett pressmeddelande.
SBAB:s upplåningskostnader för längre räntebindningstider har sjunkit, vilket har medfört att bolånemarginalerna för längre löptider har ökat, uppger SBAB.
"Sedan vi senast sänkte bolåneräntorna har det blivit ännu tydligare att marknaden förväntar sig att det låga ränteläget kommer att bestå under lång tid och det påverkar SBAB:s upplåningskostnader. Denna sänkning medför att alla våra listräntor nu ligger under 2 procent", säger SBAB:s vd Klas Danielsson.
Ny lägsta bolåneränta blir 0,99 procent för grönt bolån med högst 60 procent belåningsgrad och energiklass A eller B.
Tremånadersräntan lämnas dock oförändrad.
Av de som tecknade nya bostadslån hos SBAB under september valde 68 procent tre månaders bindningstid."






3 kommentarer:

Unknown sa...

Tänkvärt! Fler av medlemmarna borde nog engagera sig.

Eilif Hensvold sa...

Hej Staffan, intressanta synpunkter. Nåt är underligt i Landshypotek. Mörkning 1, min motion till stämman i maj 2019 (den togs). Senare i dag lägger jag in hos dig mörkning 2, om kreditförluster vid låga belåningsgrader. Om du inte tycker det blir för långt./Eilif Motion till stämman 2019.

Text:

Banken skall redovisa sin värdering av lantbruksfastigheten i samband med lån.

Landshypotek Bank ägs av markägare och arrendatorer av jord- eller skogsbruksfastigheter (paragraf fyra i stadgarna) och är till för att främja deras ekonomiska intressen (paragraf 2). Banken skall därför ha bra lånevillkor, låga räntor och vettiga amorteringar (förstås relaterade till säkerheter och kreditrisker). Ett lantbruksföretag har två typer av säkerheter. Först typ1, skog, åkermark och uthyrningsbara lokaler där säkerheterna är jämförbara med villalånens, kanske t o m stabilare. Sen, typ2, produktionslokaler och anläggningar för lantbruk med ofta osäkra värden. Här får låntagaren ibland finna sig i nollvärden, alternativt höga räntor och korta amorteringstider. Hur hanterar då banken detta mot sina ägare. Informerar och resonerar? Inte alls. Utan tvärsom! Man mörkar! Man mörkar sina värderingar av typ1 och 2 och mörkar till och med summan av de två värderingarna. Men varför? Ja säg det, men uppenbart är ju att låntagaren får en svagare förhandlingsposition mot banken och får svårt att jämföra sina lånevillkor med andras. Mycket märkligt! När bad ägarna banken om detta? Ägare som ju normalt alla är intresserade av bankens värdering. Och om inte ägarna, vem då? Idag rimligen VD Per Lindblad och affärsområdeschef Johan Asklund. Det här verkar ju helt osannolikt med tanke på paragraf 2. så jag tog mig före att fråga, är det verkligen så här? Och trädde in i en lustiger dans som i sig har saker att berätta. Alltså, är det verkligen så här? Kort, regionchefen Emma Remahl, som ansvarar för tusentals lån och rimligen vet, ville inte svara. Åtminstone inte skriftligt. Hänvisar till affärsområdeschefen (alla lantbrukslån) Johan Asklund som heller inte vill svara. Frågan är intressant för Hushållningssällskapet som ju ger ekonomiska råd. De tar över och får ju rimligen ett svar. Men samma, regionchefen vill inte svara och hänvisar till affärsområdeschefen. Efter 14 dagar och tiotals mail och telefonförsök får man på frågan ´Redovisar ni till låntagaren er värdering av företagets säkerheter?´ följande svar från Johan Asklund "Jag antar att du tänker på fastighetsvärderingar. Dessa görs primärt för bankens skull då de utgör grunden för regulatoriska krav kopplat till våra säkerställda obligationer. Det är alltså inte att anse som en marknadsvärdering"
Om detta svar kan man fundera en hel del. För det första, det är ju inget svar. Och sen, hur korkad tror den som svarar att den som frågar är? Och sen, varför hanteras en meningsfull och viktig fråga av bankens högsta ledning med undanglidanden och icke svar som vore banken ett skumraskföretag? Hur är det fatt med bankens företagskultur? Och varför kan en regionchef inte svara?
Jag menar att stämman i ett ägardirektiv till banken med kraft påpekar att

Självklart skall banken redovisa sin värdering av lantbruksfastigheten i samband med lån.

Eilif Hensvold

Eilif Hensvold sa...

Nåt är underligt i Landshypotek, mörkning 2. Brev till mina handläggare Karin och Åsa. Svar? Nix!
Hej Karin och Åsa,

jag planerar ett större utskick som förberedelse till nästa års stämma. Jag är tacksam om ni först påpekar eventuella fel och missförstånd. /Eilif


Hej alla,

nåt är underligt med bankens lånevillkor för låntagare med liten belåning. Säg högst 50 - 55 procent av bankens värdering. Inte svårbedömda fall med säkerheter i t ex grisstallar, vindkraftverk och sånt, utan lån med säkerheter i mark, växande skog och uthyrningsbara lokaler. Lånevillkoren skall förstås sättas efter risk men hur stor är risken vid så låga belåningsgrader? En titt på villalånen visar att "rabatten för låg belåningsgrad" i stort sett upphör vid 60 procent. Rimligen för att det inte längre finns nån statistiskt känd skiljande utlånings risk. Det underliga är då att för lantbrukslånen har vår bank mängder av anställda som i praktiken arbetar med att i denna "låg(noll)riskgrupp" sätta individuella räntor från kanske 1.5 till hisnande 4+ procent! Hur kan det komma sig?

Jag kan bara gissa. En första tanke är att Landshypotek Bank faktiskt har erfarenhet av kreditförluster vid så låga belåningsgrader. Jag har upprepade gånger försökt ta reda på det men banken - VD Jan Lindblad, riskansvarige Jan Lilja och affärsområdeschef Johan Asklund vill inte svara. Frågan bollas runt men ingen svarar. Ansvarig för detta är rimligen Jan Lindblad,

En annan men tråkig tanke infinner sig därför. Det ärliga svaret som ju är "nej, så klart inte, så dåliga värderare har vi inte" är obekvämt. Mycket obekvämt. Medveten om att förfarandet med skilda lånevillkor i en "låg(noll)riskgrupp" är i strid med likabehandlingsprincipen för en ekonomisk förening. Men också medveten om att "individuellt" satta räntor ger banken möjlighet att från de mindre medvetna, de mindre talföra och kanske de mindre aktiva ägare ta ut överräntor. Gruppen av ägare med belåning högst 50 - 55 procent är nu mycket stor, nog mer än hälften av låntagarna. Det vore alltså väldigt underligt om banken mot en majoritet av sina ägare hade en sån lånehantering. Att efter en förment objektiv och kostnadskrävande process på regionkontoren komma fram till att hemmansägare A med 47 procents belåning skall betala ränta x och hemmansägare B med 53 procents belåning skall betala y. Då rätt (och rättvist) svar helt enkelt är att x = y! Ett svar dessutom helt utan kostnader på regionkontoren (jag bortser här från en rimlig mindre ränteskillnad baserat på lånens storlek)!

Det är en tråkig tanke. En första väg bort vore att banken svarade på frågan om kreditförluster vid låga belåningsgrader. /Eilif Hensvold