fredag, november 09, 2018

Regering enligt DÖ, en omvänd DÖ, eller DÖS, principer?

Jag har i flera blogginlägg redovisat min uppfattning om regeringsfrågan, C och L bör inte rösta nej till Ulf Kristersson som statsminister i en M/KD-regering. Den bör ges chansen att tillträda och regera. Om den inte finner kompromisser med S och MP, och stöd av C och L, och om SD röstar nej till Kristersson som statsminister eller fäller hans statsbudget, då faller den och då får rimligen Lööf eller Löfven söka bilda regering innan extraval eventuellt kan vänta.

Decemberöverenskommelsen gjorde att S/MP med stöd av V kunde regera 2014 till 2018. Störst block skulle regera och SD ha noll inflytande, sa båda blocken. Detta innebar att S/MP-regeringen fick igenom sin statsbudget, eftersom alliansen inte lade någon gemensam. I övriga frågor där blocken stod emot varandra avgjorde SD vilken linje som segrade.

Tala om att inte ge SD något inflytande...

Efter valet 2018 blev det rödgröna blocket 1 röst större än alliansen i riksdagen, 144 mot 143 och SD 62.

Alliansen röstade för att avsätta S/MP-regeringen, och för att det skulle bli en borgerlig talman. Båda frågorna avgjordes av SD, som röstade med alliansen.

Moderaterna lägger nu fram en alliansinriktad statsbudget, som alternativ till övergångsregeringens alltjämt S/MP-märkta statsbudget. SD röstar sannolikt för moderaternas budget. Om C och L röstar emot den så vinner S/MP-regeringens "opolitiska" budget. Om C och L röstar för den moderata alliansinriktade budgeten, eller avstår från att rösta, så fastställs den. Jag utgår från att C och L inte röstar med S/MP, men jag är inte säker på det.

Om decemberöverenskommelsen (DÖ) skulle ha gällt (se ovan) så skulle alltså störst block bildat regering. Eftersom S med all sannolikhet stöds av MP och V skulle i så fall sannolikt en S/MP-regering ha tillträtt, eller en S/MP/V-regering, eller en S-regering.

Alliansen hävdar nu lite överraskande att istället ska det något mindre blocket, alliansen, bilda regering genom stöd från S och kanske MP. En sorts omvänd DÖ. Logiken i detta, och om SDs röster inte alls ska beaktas, är lite svår att begripa. Faktiskt. Dessutom har bevisligen SDs röster redan avgjort två viktiga frågor, att avsätta regeringen och att välja talman.

De båda mittenpartierna förespråkar alltså båda en alliansregering som stöds av S och/eller av MP. S och MP har sagt bestämt nej.

De båda mittenpartierna vill nu att alliansen och MP ska bilda regering, och sedan söka stöd hos S.

Det blir i så fall en slags bred "samlingsregering" som nog ger både V, SD, M och KD goda tillväxtmöjligheter. Risken är också uppenbar att samlingsregeringens politik blir rätt utslätad även om en del sakfrågor (pensioner, bostäder, skatter och några till) kanske kan överenskommas.

Men som sagt, MP och S säger nog nej. Båda vill ju istället att S och kanske MP ska bilda regering med stöd av mittenpartierna eller med dem i regeringen.

Det skulle i så fall innebära en sorts DÖ men där största blocket tillsätter statsminister och tar stöd från 1-2 partier från det mindre blocket, alltså en sorts DÖS. S som i samling eller S.

Min uppfattning är alltså att alliansen bör gå ända in i kaklet genom att bilda en alliansregering eller en alliansinriktad M/KD-regering. Skulle den fällas av SD får det bli extraval, eller någon form av DÖS-regering.

Extraval kommer att ge till resultat att det fortsatt är två rätt likstora block och SD fortsatt vågmästare. Det kommer att ta tid och lamslå det politiska arbetet under lång tid.  Därför är i det läget, om SD har fällt Kristersson, det mindre dåligt med en DÖS-regering än extraval.

Alla vet då också att allianspolitiken fälldes av SD.

Jag anser det betydligt mer trist om Kristersson som statsminister kommer att fällas av C och L, som sedan omgående börjar stödja S och MP  i någon DÖS-regering eller kanske bildar en liten mittenregering som söker stöd med hoppande majoriteter.

Jag befarar då att C och L kan riskera en svängig opinionsresa.

Men såklart, jag kan ha fel.

Tillagt 12 november;
OM C och L röstar Nej till en M/KD-regering (och SD Ja) och sedan C och L går i säng med S och MP på något sätt befarar jag att den politiska kartan i Sverige påverkas med svåröverskådliga konsekvenser, även i väljaropinionen.

Två Tweeta från ca 13 den 12 november:

Michael Arthursson
@MicArtur
12 minför 12 minuter sedan

Mer
Alliansen bildades för 14 år sedan. Detta är första gången som två av partierna - M och KD - vill bilda en regering utan de två andra allianspartierna. En regering som skulle vara beroende av SD. Centerpartiet kommer att lämna besked om hur vi ställer oss före voteringen.

staffan danielsson
@staffand
Mer staffan danielsson Retweetade Michael Arthursson
Jag tolkar Partisekreterare (C) Arturssons uttalande positivt, och jag hoppas att det finns en chans att C lägger ned sina röster. Om en regering Kristersson fälls av C och L befarar jag svåröverskådliga följder i Sveriges politiska karta och för alliansen.

Tillagt 12 november:
Statsvetaren mm Marcus Oscarsson tror på en regering med S, MP och L med stöd av C...( Det kan också bli en svag mittenregering ledd av Annie Lööf, tror jag).
Jag gör inte vågen för en sådan Löfvenledd regering.
Det är en sak om den kommer till sedan SD fällt en Kristerssonledd M/KD-regering.
Betydligt allvarligare är om den kommer till sedan C och L röstat nej till en M/ KD-regering.
Det kan leda till att Sveriges politiska karta förändras med svåröverskådliga konsekvenser i opinionen. C och L närmar sig de rödgröna, och vice versa.
Jag kan acceptera detta sedan SD bekänt färg och fällt en Kristerssonregerung. Alternativet extraval är nog sämre. Men jag våndas för följderna om det är C och L som fäller Kristersson.









Skicka en kommentar