Den alltid intressanta journalisten Torbjörn Nilsson skriver i Expressen om Sverigedemokraternas kaxighet och om hur skyddet för Sveriges grundlagar nog borde förstärkas. En allvarsam artikel.
Tecknen i skyn på att SD kan börja "normaliseras" som det nationalistiska och socialkonservativa parti man är börjar höras. De kan vara perifera och ha fel, givetvis.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö skriver i DN att "Det har länge varit en överdrift att kalla SD för fascister. Partiet är antiliberalt men inte antidemokratiskt. Det har också varit ett önsketänkande att i SD se samma konservatism som alltid rymts inom Moderaterna. Partiet är nostalgiskt och reaktionärt, inte reformistiskt."
Och Heinö fortsätter: "Det är ett parti som ser invandringen som ett existentiellt hot mot nationen, som idealiserar en förljugen bild av ett homogent och harmoniskt folkhem och som ser en avgrundsdjup klyfta mellan det folk man säger sig företräda och den elit man stämplar som landsförrädare. Ur detta mynnar fullt logiskt en mycket radikal politik; inget riksdagsparti har sedan VPK på 1970-talet eftersträvat en så total omstöpning av samhället."
Och Heinö förutspår att "Vem som blir först att inleda regelrätta förhandlingar med SD är inte det viktigaste utan vad som kompromissas bort. Politikens innehåll är viktigare än vem som bildar majoritet." "Att låta SD ta ansvar för politiska uppgörelser är det sista kortet som återstår att spela."
Heino kan naturligtvis ha helt fel och övriga partier kanske än en gång fördelar makten på något DÖ-liknande sätt eller tillsammans. Även detta har dock risker och kan även det gagna SD och andra extrempartier.
Johan Hakelius i Fokus är inne på liknande tankegångar, och menar att "Det handlar om att rädda trovärdigheten i breda folklager för det demokratiska systemet."
Widar Andersson uppmanar i Corren S att "släppa fixeringen vid SD" och menar att S, SD och M bör söka enas om vem som ska bli ny talman.
Mot dessa röster står en dominerande majoritet av partier och ledarskribenter som kategoriskt förespråkar andra lösningar för att styra Sverige som utesluter varje inflytande från Sverigedemokraterna. Det kan innebära en moderat minoritetsregering, om den tolereras av SD. Eller det kan innebära en blocköverskridande regering eller möjligen en alliansregering.
Tiden får utvisa. Att jag länkar till dessa enstaka röster beror naturligtvis på att jag anser det relevant att redan innan valet diskutera vad som kan, och bör, komma efter valet.
Tecknen i skyn på att SD kan börja "normaliseras" som det nationalistiska och socialkonservativa parti man är börjar höras. De kan vara perifera och ha fel, givetvis.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö skriver i DN att "Det har länge varit en överdrift att kalla SD för fascister. Partiet är antiliberalt men inte antidemokratiskt. Det har också varit ett önsketänkande att i SD se samma konservatism som alltid rymts inom Moderaterna. Partiet är nostalgiskt och reaktionärt, inte reformistiskt."
Och Heinö fortsätter: "Det är ett parti som ser invandringen som ett existentiellt hot mot nationen, som idealiserar en förljugen bild av ett homogent och harmoniskt folkhem och som ser en avgrundsdjup klyfta mellan det folk man säger sig företräda och den elit man stämplar som landsförrädare. Ur detta mynnar fullt logiskt en mycket radikal politik; inget riksdagsparti har sedan VPK på 1970-talet eftersträvat en så total omstöpning av samhället."
Och Heinö förutspår att "Vem som blir först att inleda regelrätta förhandlingar med SD är inte det viktigaste utan vad som kompromissas bort. Politikens innehåll är viktigare än vem som bildar majoritet." "Att låta SD ta ansvar för politiska uppgörelser är det sista kortet som återstår att spela."
Heino kan naturligtvis ha helt fel och övriga partier kanske än en gång fördelar makten på något DÖ-liknande sätt eller tillsammans. Även detta har dock risker och kan även det gagna SD och andra extrempartier.
Johan Hakelius i Fokus är inne på liknande tankegångar, och menar att "Det handlar om att rädda trovärdigheten i breda folklager för det demokratiska systemet."
Widar Andersson uppmanar i Corren S att "släppa fixeringen vid SD" och menar att S, SD och M bör söka enas om vem som ska bli ny talman.
Mot dessa röster står en dominerande majoritet av partier och ledarskribenter som kategoriskt förespråkar andra lösningar för att styra Sverige som utesluter varje inflytande från Sverigedemokraterna. Det kan innebära en moderat minoritetsregering, om den tolereras av SD. Eller det kan innebära en blocköverskridande regering eller möjligen en alliansregering.
Tiden får utvisa. Att jag länkar till dessa enstaka röster beror naturligtvis på att jag anser det relevant att redan innan valet diskutera vad som kan, och bör, komma efter valet.
27 kommentarer:
Detta med att se över grundlagarna är utmärkt, är SD lite smarta, fast detta med smart beror ju lite på, dvs på perspektiv, så att offentligt tipsa SD om vad som är smart, tolkar de nog kanske inte som sig bör. I vart fall, just nu tolkar journalister in moderaternas utmärkts grundlagsförslag som en rädsla för vad som händer om SD får makten, men så kanske det inte alls är.
En väg att locka S, när de nu börjar inse att makten börjar glida dem ur händerna avseende själva statsmakten, myndigheterna, skulle kanske vara att fundera lite på detta med tillsynen av all privat offentlig myndighetsutövning. Det är ganska omfattande områden som drivs av privata aktörer. Ta en så enkel sak som bygglov, som sköts av byggherrens kontrollansvarige, det räcker med att ha ihjäl eller hota KAn veckan före slutintyget ska in till SBN, så blir det bygglov, och det är inga småpengar emellanåt, och ett liv är nu värt 5 000 - 10.000 eller vad det nu kostar att beställa en alternativ åtgärd, om man inte är nöjd med ett beslut. Suspekta skolor som gör vinst genom att inte lära ut ett barr och sätta höga betyg är ett litet annat problem. Att utse en rektor för en skola borde kanske i högre grad premieras avseende kunskap, att gå på vinst som S gör är helt fel. Ändra reglerna och kriterierna för vad det krävs för att bli rektor, varför inte en doktorsexamen, och ta sedan ifrån skolorna rätten att sätta slutbetyget vid gymnasieexamen, så kommer detta med vinstförbud att försvinna, det är dyrt att anställa lärare som ger kunskaosresultat. Statens kontrollsystem måste öka, annars får vi en hittepåmarknadsekonomi av marknadsfrälsta politruker, som inte begriper ett enda dugg hur en välfungerande marknad fungerar, det är när rent spel premieras. Jämför VAR i årets fotbolls- VM.
Moderaterna kan ju faktiskt mena allvar om detta med rättsstat och från den klåfingriga politiken oberoende dömande makt. Domstolsverket, AKA, blanketförådet, inrättades 1975, vilket inte var helt populärt i det äldre domarkretsarna. Tom Jan Myrdahl var emot centraliseringen :-) S.W
Domstolsverket, aka blankettförrådet.
Inom verksamhetsområdet ska Domstolsverket "administrativt"
- leda verksamheten
- samordna verksamheten
för att skapa förutsättningar för
- en "rättssäker" verksamhet och
- se till att verksamheten bedrivs effektivt.
Detta med administrativ ledning och samordning, kan ge rysningar, även med en moderat eller socialdemokratisk justitieminister, (tänk Begler)
Detta med effektivitet och rättssäkerhet är inte alltid skompatibelt, polisen hinner inte ens utreda vanliga våldtäkter, och det är inte så rättssäkert heller. Domstolarna går på knäna, där det är stopp i bägge ändar, det finns inte fängelseplatser, målen skjuts fram, och polisen hinner inte med att utreda saker i tid, varför allt för många ärenden läggs ner, innan de ens fått en chans. Detta med bostadsinbrott åker inte ens polisen på längre, vilket är det samma som att legalisera bostadsinbrott, vilket tjyvarna och rackarna vet om. Samma sak är på väg att hända med rån, i synnerhet om du är under 15 år, men även om du är 15 - 18, eller straffrabatt fram till 20 år, eftersom ingen längre bryr sig om att kontrollera ålder eller korrekt identitet. Det är klart att polisen ger upp.
Domstolsverket:
"I detta arbete (med rättsäkerhet, eller avses effektivitet?) ska verket iaktta domstolarnas självständighet enligt RF" Notera iaktaga.... Domstolsverket
Självfallet har kravet på effektivitet medfört att statsmakten har lagt ner snart sagt var enda domstol ute i landet, för att "rationalisera"
Är våra välmenande politiker riktigt listiga, som det ser ut, gör de väl som med polismyndigheten, dvs centraliserar alla Sveriges domstolar till en enda, så kan regeringens "organ" som utser domare, bara behöva utse en enda lagman för hela Sverige,
så blir det riktigt rättsäkert och oberoende från statsmakten. Det är nästan så att man hoppas att nästa Rikspolischef är Sverigedemokrat :-) loknelse med stackarn Eliasson, som skulle få pli på poliserna, genom moderaternas "reform" Vem vet, har vi tur med all dårpippi-centralisering, (alltså motsatsen till real rättfärdig common-sense-liberalism), så får vi snart konkurrens i domarskrået, blå domare, röda domare, oberoende domare, och självfallet blågula domare, bland de unga som nu ska rösta för första gången, är SD större än vad som antas, eftersom dessa väljare är svåra att mäta, förrän det är försent.... S.W
Moderaternas förslag:
0. Vad de inte tog upp
Lagstiftare som kan tänka själva och tänka klokt? (har moderaterna missat)
Vad moderaterna inte tar upp, som är grunden, handlar om att våra förtroendevalda i Riksdagen, som stiftar lagar, är allt annat än oberoende att fatta beslut, Riksdagsmännen är närmast livegna och bundna av avtal från partiledningen, avseende lojalitet, (jämför Adolfs Führerprincip, det ligger ganska nära, dvs partiledarens ord är lag) Detta har att göra med att mandat för Riksdagsplatsen är mycket svagt grundat från väljarna, och mycket starkt från partierna vid nomineringarna, eftersom det är svårt som attan att via kryss, förbigå en ung politruk, som tänker på vilka förmåner som väntar om man bara trycker på rätt knapp. Partiledningarnas styrka och Riksdagsmännens svaga position är grunden för att det fattas konstiga beslut, det är en fråga om checks and balances, och det är vårt gamla etablissemang som bäddat sängen åt SD. Det tar nog 10 år att bädda om, även utan SD, och då är det så dags. Samma dårpippi som med försvaret.
0.1 Oberoende myndighetsutövning, detta med tjänstefel, att det inte bör vara generaldirektören, som regeringen utsett, som är ansvarig för att upptäcka och normera tjänstefel i organisationen, och sedan åtgärda detta, eftersom det går att misstänka att myndigheter inte alls är pigga på att följa FL eller i kommunernas fall, att följa KL, som är samma sak som FL. Detta att kommunicera beslut fuskas det med enormt, utan att blinka bakdaterar kommuner och myndigheter beslutsdatum, kommunierar för sent, och ändrar i logar och diariesystem utan att blinka, eftersom det inte finns någon sanktion.
0.2 Likaså det kommunala självstyret, som förr var lite av kärnan i en fungerande statsbildning, finns mycket kvar att önska, staten delegerar allt mer av sina egna beslut på kommunerna och drar samtidigt undan mattan för kommunerna att fixa biffen.
S.W
Får M nu bara med sig S och helst även SD, som har allt att vinna på att värna rättstaten, för att visa tex DN och PS var skåpet ska stå: Moderata förslag, som trots allt är bra.
Moderata förslag:
1. Oberoende domstolsväsende, mer konstitutionellt
2. Den enskildes rätt till domstolsprövning, (som normalt tillgodoses via JO eller våra förvaltningsdomstolar), är bra förslag, med utökad rätt till domstolsprövning, för att balansera statens makt, men nog missar Moderaterna lite, avseende just prövning av myndighetsutövning, och tjänstefel, här bör SD kunna slå dem lite på fingrarna, alltså om SD vill vara lite vuxna i rummet, och inte bara vara mot allt.
3. Stärk Lagrådets ställning och domstolarnas normprövning
3.1 Lagrådet är helt nödvändigt att stärka, genom att C+Vp+Mp i praktiken tom körde över S, så har hela valet gått åt helvete. Hade lagrådet haft mer makt att förhala olagliga lagar, så hade detta inte hänt. Men svinhugg går igen, så är Jimmy elak :-) så säger han, vänta bara små miljöpartister, tills SD tillsätter justitieminsitern....då tycker vi också att det är dumt att lagrådet skulle ha någon makt, då är det vi som bestämmer, vilka dumheter som helst.
3.2 Förhandsgranskning. Idag sker en förhandsgranskning av lagar av Lagrådet, men den
granskningen behöver inte regeringen eller en majoritet av partilojala knapptryckare i riksdagen följa. Vanliga domstolar kan göra en sådan "grundlagsprövning" först efter att en lag antagits av riksdagen, men enbart om frågan ett mål aktualiseras i ett enskilt fall. Strider det mot grundlagen behöver domaren inte tillämpa lagen, vilket för övrigt torde gälla även vanliga förvaltningsbeslut.
3.3 Domstolarna inte utöva abstrakt normprövning, det vill säga pröva en lags grundlagsenlighet på förhand utan koppling till ett konkret fall.
Moderaterna vill inte införa en konstitutionsdomstol, som skulle kunna döma och besträffa de som bryter mot grundlaggen, dvs kunna bestraffa politiker eller folkvalda, och det kan man förstå att politiken själva inte tycker är så bra, att behöva stå till svars för sina handlingar även juridiskt, man menar nog att det täcker med folkets domstol, dvs valen, och den utvecklingen visar väl lite varför det finns en rädsla :-)
I stället vill moderaterna att införa en möjlighet att i vanlig domstol, sannolikt redan i tingsrätt, få fastställt att en viss lagbestämmelse strider mot grundlagen eller Europa-konventionen, utan att frågan aktualiseras i ett konkret fall (efterhandskontroll), detta är i praktiken samma sak som att införa en konstitutionsdomstol, eftersom detta innebär att om domarna nu är oberoende från statsmakten, så kommer inte staten att kunna skriva kokobello-lagar, och sedan förvänta sig att domstolsväsendet ska tillämpa dessa. dvs man ger varje ordinarie domare rätten till förhandskontroll :) och ger man denna rätt till alla domare, där detta beslut, får man anta, kan överklagas av regenten eller lagstiftaren till nästa instans, dvs hovrätt, för att sedan landa hos HD, så är då frågan vad som händer om Europakonventionen kan överprövas ytterligare, om HD ngn part inte är nöjd med HDs avgörande?
4. Göra det svårare att ändra grundlagar, jo, genomför dessa sista ändringar innan det blir försent, det handlar inte om SD, utan om hela statsmakten, som måste fås att fungera oberoende från inkompetenta partipolitiker, (inte folkvalda). Klart det ska vara svårt som attan att ändra grundlagen, och se på en gång till att göra Riksdagsordningen till grundlag igen, vilket den inte är heller, i fall nu någon är orolig för vår demokrati kan man inte förbise RO, vilket våra politker så klart gör, eftersom det inte finns någon sanktion, dvs ingen Konstitutionsdomstol, men moderaterna och S har i vart fall tagit KU på allvar, men hur länge är det hållbart att allt hänger på två eminenta omdämesgilla oherhört kompetenta doktorer? Det kan snabbt ändras. S.W
Några synpunkter på punkten 1. Den tredje statsmakten, den egentligt tredje statsmakten.
1. Förtydliga och stadfäst domstolsväsendet oberoende från Regering och Riksdag. genom att:
a. inrätta ett domstolsråd (och lägg ner domstolsverket?)
b. Regler för domares antal och mandattid
c. Tillsynsansvaret oberoende (från regering (och riksdag)
d. Dömande makt över vissa tjänstefel, tjänstemän, professorer (och enskilda domare)
e. Beredning av domstolar under KU samt finansiering av domstolsväsendet.
a. inrätta ett från regering och riksdag fristående domstolsråd som till en majoritet utgörs av domare och som bland annat får i uppgift att utse Domstolsverkets chef.
I 20 av 28 EU-länder leds den centrala domstolsadministrationen av ett från regering och riksdag fristående domstolsråd. Sverige tillhör ett av de åtta länderna där det är regeringen, dvs ytterst partiapparaterna, som utser administrativ makt över våra domstolar. Tjänstetillsättning av domare (indirekt normbildning) anses vara extremt viktigt, och att sitta i opposition i åtta år som S gjorde, innebar att de tappade en del inflytande... Men nu, när spelplanen är helt ny, så kanske tom S får börja tänka i nya banor... Moderaterna har i vart fall börjat, vis av erfarenhet att precis vad som helst kan hända framgent, det är långt ifrån säkert att det är S eller M som i framtiden tillsätter regeringschef.
sw Innebär sannolikt att de ska ha kvar blankettförrådet, som adminstrativ stödmyndighet, men utvidga dess roll? Här får de bli tydligare.
De väl lika gärna lägga hela det nya domstolsrådet direkt under Riksdagen, som Riksrevisionen, eftersom om det nu är sant att regeringen inte utöver makt via sina tjänstetillsättningar, så skulle frågan knappast vara kontroversiell.
Att ha en stödmyndighet som hjälper till att utforma och trycka blanketter och hålla i vissa IT-sytem behöver skulle man kunna lägga hela blnakettförrådet under förvaltning och fögderi under HD och HFD.
Men att utse en rådsliknande myndnighet, som inte är ett blankettförråd eller utformar grafiska profiler, utan kanske håller i utnämning av domare, kan regeringen gott låta presidenterna för Hovrätterna och Kammarrätterna gemensamt rekrytera och utse en styrelse som består av pensionerade domare, som utser de som ska nominera domare till högre ämbeten. Det som utser domare ska alltså under inga omständigheter kunna misstänkas ha nytta av att utse domare. Så pensionerade domare borde kunna anförtros detta, och under inga omständigheter något som luktar regering eller förvaltningsmyndighetschef i karriären. S.W
Missade att skriva klart fortsättningen, det var nog Tysklandsmatchen, intressant förresten att AfS gjorde bort sig. Detta med "hatarna" är hu en annan sak nu med twitter. men alla som gått på fotboll vet att några killar i publiken aldrig går att ha i möblerade rum. Minns när man skämdes när motståndarklacken, eller den egna, slängde in bananer på planen, när ett lag hade någon eller några svarta spelare, måste ha varit Steve Galloway som var ett sådant minne. Men å andra sidan drog han till med helikoptern i duschen, så frågan är mer om det är ett större problem än det är, att det finns idioter som sitter och fingrar på twitter, de var väl inte många jämfört med uppslutningen åt andra hållet, det var fint. Nä, innan internet, var det inte bättre, alltså med att människor hittar på nedsättande kommentarer om andra, som projektion för egna tillkortakommanden. Är det inte utseende, eller hudfärg, eller ett vackert skägg, så är det övervikt, utstående öron, fel dialekt eller bara att någon hade fräknar eller kanske var kort i rocken. Detta har nog inte bara med rasism att göra, enbart. Tyskland var bättre, sista målet onekligen rättvist, och de där kvitter-tomtarna bombade sig själva tillbaka en bit, och så stärkte incidenten lagets moral och mod att komma igen.
S.W
Kommentarer på moderaternas förslag om ny författningsutredning var det visst.
Under punkten 1. Oberoende domstolsväsende, mer konstitutionellt, här finns en viktig pedagogisk poäng som nestor Thelin driver, detta att domstolsväsendet, som är fristående från "rätts-"eller ordningsväsendet. Det gäller alltså att hålla minst två bollar i luften samtidigt, för att förstå vad det handlar om:
- Riksdagen, inkluderat justitieutskottet, stiftar lagar, men är knappast
- Riksdagsmännen som har kompetens eller befogenhet att ta fram lagar, det är....
- regeringen som sitter på hela "utredningsväsendet", och skriver/tar fram lagförslag,
- och på regeringskansliet sitter alla domare och skriver alla lagar, under:
- de egentliga cheferna på departementen, rättscheferna.
- justitieutskottet hanterar enligt RO:
4. Justitieutskottet ska bereda ärenden om:
a) domstolarna,
b) arrendenämnderna och hyresnämnderna,
c) åklagarväsendet,
d) polisväsendet,
e) rättsmedicinen,
f) kriminalvården,
g) brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar, samt h) anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
- i regeringen sitter en justitieminister.
Det är nog inte helt fel, som moderaterna föreslår, att för pedagogikens skull flytta "domstolsväsendet från justitieutskottet till Konstitutionsutskottet, så kanske alla begriper att domstolar gör lite fler saker än att avkunna domar i brottmål. Ta bara hela byken med förvaltningsdomstolar som hanterar statlig och kommunal myndighetsutövning,
Detta för in tankarna på att faktiskt skilja på frågorna även hos den som regerar, i synnerhet nu, som det kommer bli mycket svårare att regera, med sannolika minoritetsregeringar. Dvs staten måste fungera, även vi har svaga eller klantiga regeringar, och avseende justitiefrågor var nog inte regeringen Reinfeldt heller så nog med att efterfölja de lagar och förordningar som fanns, tex detta med pass, medborgarskap, uppehållstillstånd. Det var laisse-fair. S.W
Temat var egentligen ändrad grundlag, men då det berör "rättsväsendet" som utgiftsområdet i statsbudgeten heter i RO, så berör det alltså rikets styrelse, dvs statsbudgeten och regleringsbreven, och då är det lika bra att reda ut detta med att:
- domstolsväsendet, inte är samma sak som
- åklagar- och polis- och kriminalvårdsväsendet"
Domstolsväsendet håller på med bland annat tvistemål, och förvaltningsrätten håller på med förhållandet mellan individ och stat, där det inte sälla är staten som är boven, mot individen. Här har S tidigare varit lite tondöva om individens rätt, men när de nu börjar bli ett parti som inte utan osannolikhet med tiden kan bli mindre än SD....
så kanske det är dags för även S att bry sig individens "rättigheter" mot staten, tex att inte behöva betala skatt för något som är en ren lekstuga/pengar i sjön.
Dessutom finns det knappt någon domare i HD som fattar beslut om vägledande tolkningar av avgöranden, som inte själva suttit inne på RK och själva skrivit lagar och förarbeten, efter direktiv av någon nyck från någon politiker. När det nu ser att inom överskådlig framtid inte bli någon majoritetsregering, och alla lagar enl RF ska tas med enkel majoritet, så ökar pressen på utskotten, och då borde det vara väldigt väldigt bra om man skiljer ut domstolsväsendet från det övriga, så blir det lite klarare även för våra Riksdagsmän, och kanske även stackarn som i framtiden ska bli justitieminister, det är en sak att basa över domstolar.... hm, alltså basar gör man inte, med försåtligheten styra indirekt, och en helt annan sak att styra och ställa över polisen, där man kan säga att tillämpningen av de lagar vi redan har, varit grovt eftersatt. S.W
Notera att ordet "väsen" kommer från tyskans Wesen, tillvaro, substantivbildning av verbet "vara" så det har lite med vistelseort och/eller verksamhet att göra.
Visst kan man säga "rättsväsen" - men att sammanblanda polis och åklagare som är regeringens operativa "väsen för att hålla ordning och haffa skurkar, med domstolarna som tillämpar lagarna (som inte är samma sak som "lagskrivarväsendet")
Det är det i praktiken samma yrkeskår (personer) som tar fram lagarna på departementen,
som sedan sitter i Högsta domstolen och fattar för rättstillämpningen vägledande domar, så detta att utse vilka som ska sitta i Lagrådet, HD och HFD är extremt viktigt för den regering som inte bara vill fatta "populära" politiska lagförslag, man måste sedan se till att dessa "populära" förslag och initiativ omsätts i tillämpbar lagstiftning ute på domstolarna.
Som det ser ut nu, med klantarna, från höger till vänster, som skapat vårt parlamentariska kaos, och verkar njuta, i vart fall C, Mp och Vp, av att ha någon fiende att slåss mot, för att vinna billiga moraliska poäng, så kommer trycket att öka på politiken att göra utspel om tillfälligt trams, som de ska stifta lagar om, som sedan går å helvete, eftersom det inte går att tillämpa, eftersom "förundersökningsväsendet" dvs polis och åklagare har för lite resurser, eller att domarna som ska döma, även om inget säger detta, är en smula politiskt tillsatta, alltså på nåder, och så vill varken S eller M att det ska vara, om nu SD blir största parti :-)
Det är bra att vara kung när man är kung själv, utan regler, en annan sak när någon annan blir kung. Så finns nu en lucka att göra domstolsväsendet mer oberoende från den politiska klassen, så bör man ta den chansen nu, SD kan knappast knorra, om de har abitioner att bli ett statsbärande parti, vilket de har, och gör de inte vågen, eller om inte S gör vågen, så kommer detta att gynna UK.
Rättsväsen, termen, innebär således lite konstitutionell förvirring, eftersom ingen riktigt har kläm på vad det är, mer än då att det nu är samma utgiftsområde i statsbudgeten och sorterar in under justitieutskottet i RO.
Å andra sidan kanske man drömmer tillbaka och önskar att domstolarna ska vara regeringens lydiga redskap, och det har så klart S önskat i sina fornstora dagar ända fram till nu, när man börjar bli varse om att man för överskådlig framtid är ett parti bland andra. S.W
När m fick chansen under Reinfeldt, att styra och ställa över domstolsväsendet genom att utse domare och rättschefer, så tyckte de nog lite samma sak som höghästade S, att det är faantastiskt praktiskt att själv kontrollera "domstolsväsendet" som en och samma linje som ska styras från ett utskott under en justitieminister, som i aktuell fall var det departement som värpte fram den nya polisreformen, och inte riktigt tänkte efter, vad som händer om man tillsätter en politruk med partibok som rikspolischef, dvs en enda chef för hela polisen och inte som tidigare det redundanta och politiskt mer svårstyrda systemet med Länspolismästare.
Vi får hoppas att den nya moderatledningen inte är riktigt lika omnipotent, och inser vikten av att skydda statsmakten från politiska klåpare och sedan skydda medborgarna från tjänstemnna-klåpare som springer politikens ärenden. Det är därför man har maktdelning, det är egentligen inte ett skydd mot minoriteter, det är ett skydd mot klåpare, bedragare och maktmänniskor, på köpet får man skydd mot minoriteter, dvs skydd mot att köra över medborgarna.
Men nu har både S och M, lite sadomasochistiskt, skapat en miljö för en tredje maktspelare, eller snarare, småpartierna har idkat utpressning mot de två lite större mellanstora hundarna med storhunds-attityd, som rubbat hela ordningen och maktbalansen, och då, när de ser avgrunden, så kanske de bägge är lite mer ödmjuka för medborgarnas behov av skydd, från galenpannor inom den egna staten. Det är inte så att fögderiet imponerat under 2000-talet. Detta med att SD landar på minst 20 % är i själva verket det ultimata beviset på att våra politiker inte hållit måttet, så väljarna håller på att utkräva ansvar, dvs lyfta bort makt från de etablerade partierna. Korrektion.
Två numera jämbördiga ngt större tilltufsade mellanstora hundar, som aldrig mer kommer att kunna återfå något envälde, kanske funderar på vad det var som fört oss hit, inte är det SDs briljanta politiska utspel, nä politiken har fallit på eget grepp, och fattat beslut utan konsekvensanalys, eftersom man haft möjlighet.
Nu verkar det (plötsligt) ännu mer intressant att skydda staten, från ännu värre rövare och klåpare än de som bäddat dagens Riksdagssäng.
S är i normalfallet helt emot checks & balanses, och driver vidare om "den starka staten" som om de inte förstått någonting, om att staten uppenbarligen varit så stark, att den gjort fälleben på sig själv. Genom SDs intåg har de gjort staten svag.
(Det är det inte alla som tycker är dåligt)
Man kan hoppas i vart fall, utvecklingen hur regeringen kör över lagrådet eller hur undermåligt kommitté och utredningsväsendet kommit att bli, talar sitt tydliga språk. I framtiden kommer de inte komma undan med snabba "enmansutredningar" på diktat, det måste bli en återgång till parlamentariska SOUer, som får lite verkshöjd och få ta lite tid, så att det blir bra. S.W
Bara detta att knö in Barnkonventionen i lagstiftningen, är så dumt så klockorna stannar. Ren populism. Våra politiker fattar populistiska beslut, och har inte en susning om konsekvensen. "Barnets bästa" Jojo men, de begriper inte att barn inte är målsmän, och att det måste finnas en målsman för ett barn, som tar vara på "barnets bästa" dvs endera en socialtant eller en pengasnöd advokat.
Dvs skarp myndighetsutövning av tjänstemän (inkluderat domare) som ska tillgodose dessa universella "rättigheter" Det kommer att gå fullständigt käpprätt, med de "goda" intentionerna.
Fast nu handlade det inte om allt fantastiskt som politiken lurar i medborgarna att de kan styra och ställa över, eftersom det finns hur mycket lagar och förordningar som helst, som redan finns, som politiken av rutiga skäl och randiga orsaker ger fullständigt fan i att tillämpa, men skriker på nya lagar gör man, och resultatet blir att ingen tar lirarna på allvar längre. Det handlar om att styra med statsbudgeten, tillsätta myndiga och kompetenta myndighetschefer, tilldela (prioritera) resurser och se till att i vart fall domstolsväsendet, får vara lite ifred för den anhopning av klantarslen som drabbat politiken på 2000-talet.
Sådan herre sådan hund. Kommande regeringar kommer att vara svaga, resursläget i statsbudgeten ansträngt, och då gäller det att politiken inte fortsätter att ta genvägar, dvs fortsätter att de kan lösa olösliga problem, som de själva skapat, utan att avdela resurser. Att regeringen Reinfeldt slaktade försvaret och avrustade Gotland, säger lite om hur lätt det är för en regering att åstadkomma närmast irreversibla skador. Det var fråga om ren inkompetens, som kunde verkställas eftersom de hade makt att göra det, och om det var så enkelt att lägga ner ett vitalt stats- och samhällsintresse som försvaret, kan man tänka sig hur det skulle kunna bli med domstolsväsendet. Polisväsendet har de för övrigt också nästan förstört med en omorganisation, som medförde strömavhopp inom kåren. Så nog finns anledning att skydda delar av statsmakten från kommande amatörer och dilettanter :-)
det måste vara erfarenheterna efter Reinfeldt.... som inspirerat Strömmer?
För övrigt var det Miljöpartisternas spring och tassel med andra sidan 2002, som fick Persson att fundera lite på hur han skulle skapa mer stadga och stabilitet, med regerandet, och nog är det mest Mp som kravställt den politik som givit jordmån åt SD, så någ finns anledning att lyfta lite på hatten för Mp, det har i vart fall lyckats med något, att kratta manegen för Sverigedemokraternas segertåg, det är stort, och slår konstitutionellt.
Det verkar alltså inte vara någon alls dum idé från nya moderaterna chefstänkarna att skilja på ansvarsområdena för politikens former inför väljarna, så att alla begriper sig på och kan utdöma ansvar för politikens områden. Normalt skulle S vägra genomföra förändringar som minskar deras egen makt över domstolsväsendet, men som det lutar nu, om man tex tänker tanken att ingen löser ett barr 2018 - 2022, så är det inte omöjligt att SD stävar vidare mot 30 %, M förblir ett +20 parti, och S Pasokifieras, blir sektsossar och blir ett 15 - 20 % parti, som är marginaliserade likt sina finländska kollegor. Då kanske de ska ta chansen att göra domstolsväsendet robbust inför en osäker framtid?
S.W
PS Glömde kanske att skriva att ironi och cynismer inte kan uteslutas helt, eftersom den situation vi befinner oss i, är så fullständigt osannolik om man tänker tillbaka till 2006, med start Monas comeback, att detta med SD kanske faktiskt inte har hänt. DS
Det handlar om lite fler saker än att kunna kommunicera rätt, det handlar om att ha förutsättningar att styra riket, det är inget litet företag som regeringschefen blir chef för, och ju tydligare uppdraget är, desto enklare blir det att lyckas med uppdraget, vilket alltså ligger i den verkställande politiska klassens eget intresse, annars blir de utbytta på bolagsstämman.
Så nog måste "rättsväsendet" stärkas, till att börja med att skilja på begreppen språkligt inom ramen för statsbudgeten, så att det blir ett från regeringen mer oberoende domstolsväsen, annars kommer fler än sossar och moderater kunna tillsätta rättschefer och ledningar för den dömande makten. Det ska bli buskul att se hur S ställer sig, eftersom om SD inte ställer sig negativa, så kommer S att framstå som fångade i magiskt tänkande, kring fornstora dagar.
Riksdagsväsendet
Alltså två olika utskott med två olika utgiftsområden blir kardemummans summa av att föra över domstolsväsendet till KU, oberoende från statsmaktens uppenbara ansvar för ordningsmakten (polis, åklagar- och fängelseväsendet):
I. Konstitutionsutskottet
Domstolsväsendet jämte "kommitté och utredningsväsendet" jämte Ombudsmannaväsendet sorteras under KU och tillhör utg.område nr 1, (och skyddas helst i statsbudgeten på samma vis som föreslås med PS, dvs en egen rad på skattsedeln.
II. Justitieutskottet
Polis, åklagar- och anstaltsväsen, sorteras under Justitieutskottet och utgomr. 4
På så vis blir det tydligare med resursfördelningen, och så kommer det att bli en mycket mer attraktiv karriärväg för "domarväsendet" att söka sig till KU, och inte bara i första hand till justitie- eller finansdepartementet i fråga om karriärvägar.
Omsätter våra konstitutionellt nymornade politiker en tydligare uppdelning i frågorna genom ett från regering och Riksdag oberoende domstolsväsende - så måste detta förtydligas även på departementsnivå, vikten av uppdelning mellan skilda departement (och ministrar), så att ministern över polis och åklagare inte är samma minister som hanterar "styrningen" via statsbudgeten över våra domstolar och över domstolsverket.
Då måste de börja med att formulera om lite i:
- RO, som i sin tur bestämmer uppdelningen av:
- utgiftsområden i statsbudgeten, allt enligt bilagan i RO om utskottsindelningen.
- som alltså i sin tur via statsliggaren styr i vart fall domstolsverket
- där det hela rimligen borde delas upp på skilda ministerportföljer, man vill som medborgare under inga omständigheter ha samma klåfingriga minister över både framtagandet av lagar, lagars tillämpning, domstolsväsendet per se, som samtidigt är ansvarig för åklagare och ordningsmakt. Det är så uppenbart att denna minister kommer att styra domstolarna efter resursläget inom polisen och vise versa, dvs i akt och mening vilja styra domare och domstolar, efter hur det fungerar med polis och förundersökningsväsen. Finns inga resurser inom polisen att göra jobbet, så spelar det ingen roll vilka lagar vi har. S.W
Uppdelning av utskottsansvar ger uppdelning av departementsområden och statsråd.
I. En Inrikesminister/ordningsminister på ett "ordningsdepartement" som har ansvar för:
c) åklagarväsendet,
d) polisväsendet, inkl säkerhetspolisen
e) rättsmedicinen, (och BRÅ)
f) kriminalvården, inklusive ungdomsbrott, (som inte Soc-tanterna bör ha i sin portfölj)
g) brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som har samband med föreskr. i dessa balkar
h) anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (notera "rättsväsendet", som är utg.omr 4)
ändras till:
g. "lagar som har att göra med "polis och åklagarväsen", och
h. anslag inom utg.omr 4. "polis och åklagarväsen"
II. En (1) Justitieminister som är ansvarig för:
a) domstolarna,
g) brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar
h) "anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet" (notera "rättsväsendet, som är utg.omr 4)
ändras till: lagar som har att göra med "domstolsväsen, utg.omr 4
Lustigt nog finns i RO några angränsande områden till justitiefrågor;
8. Socialförsäkringsutskottet ska bereda ärenden om
i) migration,
j) svenskt medborgarskap, samt
k) anslag inom utgiftsområdena 8 Migration
15. Arbetsmarknadsutskottet ska bereda ärenden om
c) integration,
d) åtgärder mot diskriminering
e) jämställdhet mellan kvinnor och män
f) anslag inom utgiftsområdena 13 Nyanlända invandrares etablering och Jämställdhet.
Jo, migration och integration har medborgarna begripit sig på, hör ihop, men frågan är varför de ligger på olika utskott och olika utgiftsområden.
Migration och medborgarskap är knappast socialförsäkringsfrågor, där i vart fall medborgarskap, (typ att fastställa flyktingars ålder och identitet, kanske borde ligga under endera rikets styrelse eller område 4, där Säpo ligger, eftersom det faktiskt handlar om rikets säkerhet, att tex hålla kolla på terrorister, där Sverige inte minst har ett ansvar mot övriga EU-länder (utöver de egna medborgarna)
Frågan är även om det är rätt väg (rättvist mot kvinnor) avseende "jämstäldhets-väsendet", att lägga jämställdhet mellan kvinnor och män på samma utgiftsområde som integration, (som däremot borde ligga på socialförsäkringsutskottet.
Nu har politiken medvetet rört till dessa frågor, så att inte ens våra folkvalda hänger med, och ännu mindre hänger våra journalister med, och frågan är om ens tjänstemännen på finansdepartementet hänger med. Rörigt är det.
Justitieministern var under borgarna både den som var chef över departementet som tog fram lagar, och chef över polis, säkerhetspolis, åklagare och...domstolar. Det visade sig inte vara helt bra. Den mest sannolika förklaringen till SDs framfart är helt enkelt att politikens makt över ordningsfrågorna varit så stark att de kunnat blunda för de problem som kommit smygande med globaliseringen, som varit överordnad, och därmed har sig själva att skylla. Sedan i vart fall 2002 har frågorna varit underprioriterade, i synnerhet i proportion till all migration och bristande integration, och löser de inte ordningsfrågorna, så kommer SD fortsätta att skörda segrar.
Det är precis som om 2010, 2014 och opinionen i kommande val 2018 inte varit på riktigt, så nog bävar man för 2022. Får de ihop något konstitutionellt under mandatperioden 2018 - 2022, så kan den nya grundlagen börja gälla sannolikt efter valet 2026, fast mer troligt 2030, och då gäller det att tänka rätt, hur tror man att Sverige och Europa ser ut då? S.W
Två partier i det som förr benämndes alliansen har meddelat i god tid att de inte tänker regera med (aktivt eller passivt) stöd av SD. Detta innebär att de måste söka uppgörelser med S för att kunna få igenom politiken.
För en minoritetsregering blir arbetet i utskotten väsentligt. Om Folkpartiklarna och C ser en regering utan M, så måste de börja säkra styrningen genom att lägga rabarber på fundamentala utskottsplatser, och för att nå dit, så såg väl "mitten" ingen annan väg än att ge SD några hackor, för att få stöd för tyngre batterier, företrädesvis EU-nämnden och finansutskottet.
Annie Lööf är en begåvad ordkonstnär, men särskilt tydligt är det inte, värdegrundsretoriken, när det kommer till att räkna mandat, och hon får sällan särskilt skarpa följdfrågor som leder ända in i kaklet. Inte ens i gårdagens DN.
Sid 10 spalt 2:
"Pedagogiskt redogör AL för de mest sannolika scenarierna efter valdagen - A, B, C och D. A står för en alliansregering - men C förbereder sig för allt."
sw DN redogör inte för de övriga alternativen.
"När moderatorn, Företagarnas vd Gunther Mårder, efter några minuters genomgång ändå inte verkar nöjd med detaljerna går det att ana ett uns av irritation i hennes röst."
sw här anas att matematiken inte går ihop, de fyra scenarierna, inkl A som i allians bör vara; B = S-regering, C = C+Fp-regering och D = M-regering.
Bra att moderatorn i vart fall försöker få ihop matematiken, val av statsminister är en sak, det går ju att lösa, med en regeringsförklaring om rätt värderingar, där S lägger ner, och SD röstar mot. Men hur ska AL få ihop matematiken med budgeten. Det kommer genom eliminationsmetoden (kanske) bli en samlad alliansbudget på 130 mandat, som ställs mot en S budget. Har S med Mp på vagnen hamnar SD i bryderi, och då måste alliansbudgeten vara tillräckligt aptitlig för Mp, om de kommer in, att byta sida.
Men den går inte att regera på, bli ännu svagare än nuvarande regerings underlag.
S.W
ALs svar:
- "Vi kan inte kuppa oss till makten om inte alliansen blir större än S."
sw Det går inte att kuppa sig till makten även om alliansen, med eller utan Kd är större än S. Det går bara om SD lägger ner.
- S+SD+Vp+Mp är större än alliansen, eller är det "annieansen?".
- S+SD+Vp är större än alliansen.
- S+SD kommer ganska sannolikt att bli större än alliansen,
däremot kommer alliansen + Mp bli större än S+SD.
Denna gång kommer allianspartierna inte att kräva att Vp (eller Mp) ska ingå i budgetuppgörelsen, vilket var fallet med DÖ, eftersom detta antogs underlätta att SD föredrog alliansen framför S +mp++ Vp. Därav att AL enbart nämner S, eftersom hon tänker i termer av budgetomröstning. Alliansen samlar fler röster än S, och de har övergivit termen "konstellation" Om alliansen samlar fler röster än S+Vp är oklart. Antag:
S+Vp = 120 - 125 (om mp kvalar) och 125 - 130 om mp faller ur.
Alli = 130 - 135 om Kd kvalar, och 120 - 125 om Kd faller ur.
AL
- "Vi lever i en demokrati. Vi måste låta väljarna säga sitt."
sw onekligen sant. Detta betyder rimligtvis att SDs röster räknas, och eftersom C+Fp under inga omständigheter vill regera med stöd av SD - så måste de få över Mp på sin sida, för att skrapa ihop flest röster vid budgetomröstningen, dvs om M kommer att gå med på den gubben..... Nä, DNs reportaget missade det mest väsentliga, hur Annnies matematik ser ut, vilka hon räknar in i budgetunderlaget. Det är uppenbart att hon kalkylerar med en minoritetsregering som inkluderar C, och utan SDs stöd måste de vinna över Mp, och med Mp i båten faller M bort.
Det är vad det handlar om, matematikens lagar och vår författning med 349 knappar i riksdagen gäller även denna gång. Förra gången gällde ekvationen 349 - 49 (sd) = 300 mandat att räkna. 2018 blir det 349 - (69-79) = 260 - 270. Dvs Lööf tänker sig att man ska kunna räkna till 130 vilket skulle innebära att de ser Mp som våg. I detta läge får man anta att M hoppar av, och att C räknar med stöd från S? Det är detta det handlar om, S pressas från sin kant, och det verkar inte bekymra AL att M nu tappar till SD, eftersom borgerliga väljare inser att migrationen kommer fortsätta hålla landets övriga politik gisslan. Detta är ett spel ingen kan vinna, därav UKs utsträckta hand till S om migration.
Det är ett chicken race, rakt in i kaklet som nog ingen kontrollerar längre.
Det lär bli kaos i Riksdagen nästa period, och det är synd att somliga partier gör sig av med tänkarna, alltså de som kan tänka i termer av konsekvenser, för politiken, för medborgarna och för finansmarknaderna som strävar efter stabila spelregler, och samtidigt gör sig en hacka även på de svagare elementen i hackordningen.
S.W
Dn:s ledare igår, är delvis baserad på reportaget/intervjun med fru Lööf (som gjordes före beslutet om Afgahnamnestin), ger några intressanta ledtrådar. DN satt och höll inne med detta repartage om regeringsbildning enligt fru Lööf, inför Almedalen. Däremellan kom Afgahnamnestin och sedan debaclet med talman och utskotten :-)
DNs (insiktsfulla) ledare 30 juni:
"Kan man fortsätta frysa ut SD om de får 20 % i valet? Är det renhårigt?"
SD "har fått sitt mandat och sin makt genom fria allmänna val"
"Ingen måste samarbeta med SD"
"Å andra sidan behövs bibehållen respekt för demokratins rutiner."
"JB hävade på fredagen att det aldrig var aktuellt för alliansen tillsammans med SD att driva igenom en ny modell för utskottspresidierna"
"En trovärdig förklaring...Om det inte vore för all förvirring och de motstridiga budskapen"
"Talmansvalet och valet av ledamöter till riksdagens utskott står högt på dagordningen efter den 9 september. Det blir ett test på partiernas förmåga att hantera en valutgång utan entydiga vinnare"
"Att rena procedurfrågor får sådan vikt är uppmärksamhet är naturligtvis därför att de är en förlängning av den större frågan. Vem ska bilda regering?
"I dagens DN-intervju talar AL om behovet av av samverkan över blockgränserna"
(noteras pluralis och inte singularet blockgränsen ;-)
"Men vad de visat upp i veckan är ett ganska patetiskt politiskt spel för att söka konflikt och befästa en blockpolitik som inte finns." (utan DÖ)
"Synen på SD splittrar alliansen. Det kan inte, ska inte döljas."
Så långt DN, som sannolikt inser implikationerna med att SD går som en raket och skjuter hela alliansen i sank. Så man får anta att DN inser att det kanske inte blir en alliansregering, och då är frågan vad som minst dåligt?
S.W
Vad det handlar om för olika "syn" på SD är höljd i dunkel, och uppdateras ständigt, men är officiellt:
- Folkpartiklarna och C vill regera även som minoritetsregering
- Folkpartiklarna och C vill inte regera med stöd av SD
- Fp och C vill bara regera i en allians om borgarnas budget är större än S+Vp+Mp
- (eftersom de då antar att SD lägger ner), dvs indirekt stöd.
- de kan tänka sig att regera i minoritet med Mp, (vilket utesluter M)
M (och Kd) driver mer öppet att de vill regera i minoritet, även om alliansen är mindre än S+Mp+Vp, genom att de antar att SD röstar för alliansens budgetförslag, om nu bara alliansen håller samman och att S får anpassa sin budget till Mp. Detta framgår även av intervjun med Romson, som anför att Mp bör fortsätta samarbetet med S, alla problem till trots. (beror nog på att Romson är lite mer vänster är grönsnittet, och oroar sig ännu mer för en regering med m)
Ms linje är erfarenheten från 2014, att SD inte lägger ner efter att de förlorat omröstningen av sin budget, och väljer att aktivt rösta för alliansens, vilket
alltså utesluter medverkan av Mp. Ingen vet om Mp och Kd kommer in, så det är fullständig villervalla inför alla mygelturer, som redan pågår. För att kunna säga att ingen kommer förhandla med SD före valet, är bägge blocken beroende av Mp, eftersom det handlar om vems budget som är störst. Två frågor infinner sig:
- Kommer Mp in eller inte? För att inte riskera ngt, håller de vänster
- vilken sida Mp väljer, detta håller alla knäpptyst om, eftersom om det skulle "komma ut" så kommer detta att påverka Fp och C, Mp naturligtvis, men även S, som inte vill tappa mer till SD. Så kommer det ut tydligare att C och Mp vill ligga med Mp efter valet, så är det bra för både S och M.
Det är väl detta som DN vill få klarlagt - det är väldigt bra, kanske tror somliga att detta skulle vara dåligt för m eller alliansen, om de skilda synsätten kring regeringsbildning och om det verkligen går att regera i minoritet, med en statsbudget som inte samlar en majoritet. (regeringen blir nämligen då extremt svag, och kan fällas på dagen, genom hot att fälla budgetpropen)
M har kräftgång i opinionen just nu, men S har det än värre, och vänta bara, vår politiska cirkus är inte klar på långa vägar, det att hända saker i den verkliga världen, förhoppningsvis inget nerskjutet passagerarplan. Det viktigaste som avgör valet, är förutom en samlad bild av sakpolitik, som sedan hänger på regeringsbildningen. Ju närmare vi kommer, desto mer skarp kommer regeringsfrågan att bli. För vissa väljare handlar det om att välja väg i "värderingskonflikten" och för andra väljare, vilket förhoppningsvis och sannolikt avgör, så är frågan mer realpolitisk, vem kan bilda regering och på vilken grund:
1. Löfven
2. Kristersson
3. Lööf
4. Åkesson behöver vi inte oroa oss för, SD är smarta nog att sikta på 2022.
5. En Hammarskiöldare, en tjänsteman som är opolitisk, varför inte :-)
Logiken talar för UK, eftersom SD föredrar moderat ministör framför S, med Vp i släptåg.
Men genom Cs eget race, så kommer SD sannolikt rösta nej för en alliansbudget, ger fördel S.
De besked väljarna ges inför regeringsbildningen är alltså annat än tydligt.
Bra att Dn börjar nysta där, men frågan är vad vi väljare får för svar?
Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
Den som tydligast och bäst ställer upp hur det fungerar, ekvationen, och pedagogiskt förklarar detta för väljarna, kommer att vinna poäng. Det väljarna fick reda på av Centerpartiets ledare i gårdagens långa reportage, gav bara ännu mer oklarhet. S.W
Man får fundera vidare på de bakomliggande faktorerna, efter vad politikerna faktiskt gör, och vad som sedan sägs (med fokus på vad de gör, dvs Fps förslag att fördela utskotts-platserna mer demokratiskt, och inte bara en uppgörelse mellan S och M, som varit fallet hittills, det är där skon klämmer, som förhindrar en minoritetsregering i mitten, dvs om S + M skulle få mindre än 175 mandat, och där småpotatisarna ser risken med: S+SD+M på 70 % eller ca 250 mandat, stackars småpotatisar i mitten :-)
28 juni Tobias Billström till Ekot
– "Alliansen kommer under alla omständigheter att presentera
en talmanskandidat som vi gemensamt kommer överens om."
(Tidigare har de borgerliga ansett att talmannen ska komma från det block som blir störst, nu tänker de ta fram en allians-kandidat, även om vänsterblocket blir större.
Fast ingen vet om Mp räknas dit eller inte)
Anders W Jonson på twitter 28 juni):
"Finns ingen dramatik i detta. Alliansen gör som S alltid gjort
i talmansval, föreslår och röstar för en egen kandidat. Viktiga
är en talman som är respekterad i breda politiska läger och har
skickligheten att kunna hantera en svår regeringsbildning."
Mats Morell
"men ärni mindre än rödgröna går valet bara igenom@med SDstöd,
är detta tecknet på att C trots allt konmer acceptera delta i
direkt SD-stödd regering, trots tal om motsatsen?"
AWJ
"Exakt samma princip som S driver vad gäller val av talman.
Val av talman är ett personval, inget annat. Regeringsbildning
handlar om sakpolitik."
AWJ
"Det handlar ej om att ge bort platser till
eller samarbeta/förhandla med SD. Valresultatet
får idag genomslag i utskottsplatser och val av
talman vilket alla partier är överens om. Det är
rimligt att valresultatet också får genomslag i presidieposter."
AWJ
"Det stämmer inte. Presidieposterna väljs av respektive utskott.
Partierna gör en överenskommelse kring vilka principer som ska gälla.
Alliansens ingång i de diskussionerna är att proportionalitet är en
rimlig grund." (notera "alliansens" ingång)
Billström
"Du har helt rätt, Anders. Och när vi i Alliansen säger att
det är rimligt är det tydligen orimligt, men när S själva säger det..."
Bjereld
"Men så resonerade nu ju inte efter förra valet.
Varför har ni ändrat uppfattning nu?"
28 juni kl 20.29 Ekot
Anders W Jonsson (gruppledare i riksdagen för C):
– "Vi tycker att det är ganska rimligt att väljarnas röst också
får genomslag på hur riksdagen sedan organiserar sitt arbete."
Andreas Carlson, gruppledare Kd,
"det är en viktig princip att fördela presidieposter utifrån proportionalitet".
– Det är vi överens om i alliansen, och vi kommer att ta upp det i samtal med Socialdemokraterna i fördelningen av poster."
Billström (gruppledare m)
- "fördelningen av presidieplatser hänger på resultatet i riksdagsvalet.
Som opinionsläget ser ut nu så kommer riksdagen att bestå av tre ungefär jämnstora partier: M, S och SD."
Billström fortsätter:
– "i så fall har vi åtta år bakom oss där SD har varit representerade i Riksdagen. Vi ser därför inte någon anledning till att de inte skulle få möjligheten att också kunna delta i valet av ordförande och vice ordförande-poster... i kraft av sin egen storlek
Så kom vändningen, hehe.
S.W
Sannolikt har någon tänkt, eller så har S talat om för småpotatiserna vad som blir konsekvensen av Björklunds parlamentariska idé att fördela utskottspresidieplatser rättvist efter valresultatet, dvs om den genomförs utan S medverkan, då är nämligen mitten helt rökt med rådande system. Maktordningen talade:
Ygeman till TT
"ser inget skäl att ge SD makt och inflytande genom utskottsordf.platser."
"ett rimligt argument är att fördela platserna (i utskotten) efter valresultatet"
SW Dvs S ser nyttan av att SD få proportionellt inflytande i utskotten, vilket minskar Fps och C inflytande väsentligt :-) Vilket i princip gör det hopplöst för en mitten regering i minoritet, att regera. En sådan regering kommer aldrig runt utskottsordförandena, eller utskottsmajoriteten S+SD+M :-)
Demokratin fungerar....
Lööf:
"– Jag skulle säga att jag har missbedömt den kraft som det låg bakom detta.
Det är väldigt olyckligt att det har uppfattats som att vi har bytt ståndpunkt
om Sverigedemokraterna. Det handlar inte alls om det"
sw Nu kommer det centrala argumentet:
"Det vi sa var att vi tycker att det är rimligt
att det inte bara är som det har varit hittills.
Att det bara är S och M som gör upp om presideposter.
Utan att V, vi andra allianspartier och SD får vara
med i kraft av sin styrka."
sw Jo, här klämde visst skon, det är väl rimligt att det blir en rättvis fördelning av utskottsordförandeplatserna för fler än M och S? och för att klämma åt maktpartierna behöver Fp och C muta SD. Ska det dessutom bli en minoritetsregering, som nog Fp och C fikar efter, om det inte blir en alliansregering, så måste de ha ett motdrag mot M, för att blockera en ren M-ministär, och då behöver Fp + C stöd av S....vilket de alltså kan fetglömma. Den fulingen gick inte hem denna gång. Ska det bli en Ullsten-ministär, så måste de åt utskottspresidierna med stöd av S eller SD, dvs om de ska fimpa M, och det går inte enkelt att runda S+M, och hur de ska klara den skivan utan SD, går naturligtvis inte heller, men det var så de tänkte inne på kammaren, om vi får med oss S på idén, så är alla överens och då faller brunsåstricket.
Lööf
"Och att man kan diskutera den frågan. Men nu har det
misstolkats som att vi vill förhandla och samarbeta med
SD. Och det är inte syftet, det har aldrig varit syftet."
sw Nä, småpotatisrna vill åt utskottsplatser, dvs minska M+S inflytande, genom att ge bort makt till SD, vilket relativt ökar de små partiernas makt över de stora vid beredning av beslut. Denna princip var S emot, medan M föll till föga, för att sätta S på pottan.
Carlsson, gruppledare för Kd
Kd "har fortfarande kvar samma uppfattning...vi gav i går....att samtala med S om hur presidieposter ska fördelas. Vi tycker att proportionalitet är en viktig princip. Och jag upplever att vi fortfarande är överens om det i Alliansen. Det som förvånad mig är att S inte vill ta samtal med Alliansen om detta. Om S menar att SD ska blockeras från presidieplatser även om de får ett stort stöd av väljarna så har jag svårt att förstå den hållningen.... Det handlar om att ha respekt för väljarna."
Intressant är att Folkpartiklarnas gruppledare inte uttalade sig, utan majoren, det tyder på att han var insyltad djupt, och fick städa upp, och skylla på Billström.
S.W
Staffan D på twitter 29 juni
"Ygeman inlägger veto mot att riksdagspartierna fördelar presidieplatser
i utskotten proportionellt, SD ska inte ges något inflytande. Men han (S)
har accepterat att utskottsplatserna fördelas just på det sättet. Samt att
SD har fått en vice talman. Hur gick han (S) med på det?"
Staffan D 30 juni
"Hur fördelas presidieplatserna i utskotten i Italiens parlament?
Proportionellt efter partiernas antal mandat eller endast till
Lega Nord och Femstjärnerörelsen? Vad är mest demokratiskt? Tja,
demokrati är att majoriteten bestämmer. Ofta med hänsyn till minoriteten."
Staffan D 30 juni
"Det är enkelt att konstatera att om utskottspresidierna fördelas
likadant 2018 som 2014 så lever DÖs principer vidare, fast i riksdagen"
sw Jo, DÖ var en väg att kringgå reglerna om majoritetsbeslut i Riksdagen,
dvs den största konstellationen skulle regera, med hjälp av minoritetsreglerna för personval, dvs att inte ha en majoritet på 175 mandat emot sig. Men när då SD röstade för alliansens budget, så föll regeln om majoritet i RF igenom, dvs alliansens budget vann. Då borde alliansen regera, men de ville de inte. Därav DÖ. Tidsperidoen på 8 år var satt för att de skulle hinna ändra på grundlagen, om beslut för budget.
Dvs vid beslut i Riksdagen gäller enkel majoritet som huvudregel, dvs S+M har fram till detta val alltid haft majoritet. Förutom statsbudgeten inkluderar detta utskottsplatser och presidium i tex finansutskottet.
Orsaken bakom?
Förslaget kom från JB, alliansen hängde på, liksom C, eftersom förslaget skulle bryta maktmonopolet avseende formalia, dvs minska S + Ms makt i riksdagen, vilket i grunden är dåligt. Ett fragmentriskt parlament är sällan bra avseende ansvarsutkrävande.
Sedan kom överenskommelsen ut till media, innan kontakt var tagen med S, som sannolikt Fp tänkt sondera, då ändrade sig JB, och därefter C, som inte kunde dra några fiskehistorier lika öppet, efter AWJs tydliga ställningstagande för riksdagsgruppen.
S.W
DN har en liten poäng där, blev väljarna klokare? och vad låg bakom alliansens utspel från start? Jo kattrakandet, alla partier sitter med sina scenarier av valresultatet, sedan sitter de och räknar mandat och olika regeringskombinationer, eftersom de vet att det blir hårda förhandlingar efter valet, där positionen vid förhandlingen avgörs av den egna handlingsfriheten, dvs the power of good-bye, dvs att lämna just den regeringsbildningen, därför har C och Fp olika utfall, exempelvis:
A. Allinasregering (som är större eller mindre än S+Mp+Vp)
B. Alliansregering, plan B, som inkluderar Mp. (best case 40 %)
...(Alliansregering som stöds av S kan fru Lööf fetglömma.)
C. Mittenregering C, Fp och Mp. (best case 20 %)
D. Moderatministär, med eller utan Kd, som accepteras av Fp och C där SD röstar för.
E. En S+Mp regering som stöds av Vp (best case 40 %)
F. En S regering som stöds av Fp + C (best case 40 %)
G. En S regering som stöds aktivt av SD.
Det blir lurigt pga omröstningen om budget, pga eliminationsprincipen, där det ställs två slutförslag mot varandra, och där ingen vet hur SD kommer att rösta. Det är alltså SD som avgör vems budget som går igenom, och detta vet alla redan när förhandlingar om statsminister och regeringsförklaring inleds. S.W
Intervjun i gårdagens DN 30 juni inför Almedalen, Sid 12, spalt 2.
Annie Lööf
- "Jag tycker att det är rätt rimligt att man ställer frågor om vilket samarbete man söker efter nästa val, och jag svarar gärna på dem"
- "Om vi får ett valresultat där Alliansens fyra partier är större än de rödgröna, då blir Ulf Kristersson talmannens statsministerkandidat och då röstar vi jag till honom"
sw Hm, fast i DÖ-tänket, alliansen samlar högst 140 mandat, om Kd kommer in, och kanske skramla ihop 150 mandat med Mp om det partiet kommer in. Hur som helst har UK redan uttalat att han inte tänker bilda regering utan en ansvarsfull migrationspolitik, så av detta förstår vi att fru Lööf så där lite enkelt förbiser den lilla frågan om statsbudgeten.
- "Jamen alltså, Kärnan i regeringsuppdraget är allt lägga fram en budget. Där är allianspartierna extremt samspelta."
sw Jo just det, budgeten, tror de alltså att de inom ramen för DÖs avskaffande ska kunna regera, genom att styra med en minoritetsbudget, som inkluderar C, Fp och kanske Mp? Suck, vad händer om S lägger fram sin egen budget och SD röstar på den istället för Annie Lööfs? Det förtäljer inte historien. Men är ganska uppenbart, ska då alliansen regera vidare, å andra sidan har UK redan stängt dörren avs regeringssamverkan med Mp, vilket gjorde på DN-debatt dagen före, den 29e, det kan ha spelat in:
UK "kommer bara att bilda en alliansregering" såvitt:
- ansvarsfull ekonomisk politik (utesluter Mp)
- utrikespolitik (utesluter mp)
- säkerhetspolitik (utesluter mp)
- migrationspolitk (utesluter mp och sannolikt Fps Cs migrationspolitik)
UK och moderaterna vill göra upp med S före valet, för att förhindra att C och Fp ställer krav om migration, och detta vill så klart inte C, eftersom migration verkar viktigare än att det blir en alliansregering. S kommer nog inte vilja spela med där, utan låtsas som att det regnar och låta UK dras ner under 20 % med fru Lööf i ryggsäcken :-) Sedan kommer nog S att köra sin vanliga dubbla agenda och försöka bilda regering själva, vilket kommer fungera för sd, om bara inte Mp är med på tåget. S.W
Intervjun fortsätter i gårdagens DN 3med Lööf fortsätter, Sid 12, spalt 2.
Annie Lööf
- "Om S och SD i det läget är större än alliansen, behöver vi se till att säkra stöd för en alliansregering hos S.
sw nu nämner hon inte UK som regeringsbildare, och bortser (eller utgår) från tre uppenbart magiska premisser:
i) att UK skulle bli regeringschef med stöd av S (eller mp) - glöm det
ii) att m skulle stödja en regering med AL som regeringschef, som S stödjer, fetglöm
iii) att S skulle stödja en regering med moderat statsminister. Dra ngt gammalt över..
Hon menar inte längre en Alliansregering men hon säger det och får det att låta som om moderaterna är med på tåget, vilket är elakt, eftersom alliansen är moderaternas gamla triumfvagn, men en allians med stöd av S....Har någon hört något mer verklighetsfrånvänt. Detta har hon inte täckning för. Det förklädda tankar om en miniministär utan moderaterna, som accepteras. Lööf ser sig själv som del i regeringsbildningen, med stöd av S genom att bortse från höger vänster, och gå all in med Grön - Auktoriserad - Libertarian. Det är ett viktigt besked.
"Hon (Lööf) lägger ner besticken mellan oss"
(hon har suttit och ätit)
Lööf
- "Om de rödgröna däremot går framåt, om väljarna säger;
"vi vill inte ha en alliansregering" då vill jag ändå att Alliansen håller ihop och för samtal med S och Mp om hur en seriös lösning kan se ut framåt.
S.W hm, seriös lösning...detta är helt oseriöst, hon antyder nu att m ska stödja en S+Mp ministär, och isolera bort Vp, vilken fräckis, att få med sig väljarna på detta, och så undrar alla varför m-väljare röstar bort m, eftersom en röst på m uppfattas som en röst på C, dvs på S. Det där inner så klart SD på, och frågan är nu om C vinner på denna
tydlighet, eftersom om Kd ryker, eftersom M pressas, och det försvinner stödröstare, så bidrar C till att sänka alliansen, i akt och mening. KLart moderaterna gråter, de fick ju se cirkusen i början av 2017, sommaren 2017, då C inte heller ville fälla S.
Scenariot bygger på rådande läge i Riksdagen, dvs att Rödgröna är större än alliansen, vilket även ser ut att bli fallet om inte Kd kvalar.
Då förefaller Lööf mena att alliansen ska hålla ihop, genom att stödja Löfven som regeringschef? Det är helt otroligt? Men kommer hon undan med detta, uppenbarligen i DN.
Men DN-reportaget duckade för alla andra uttalade scenarier, och man får utgå från att PS också kommer att agera för Lööf-linjen, med känt resultat. Dvs SD gynnas och frågan är hur m ska parera detta? Även om m fallit sedan nyåret, så är det inte säkert att
fallet inte går att hämta tillbaka, det är sympatier som gått till SD, och så länge inte Jimmy och Co gör en för stor grej, så kanske UK kan behålla lite röster, och samtidigt inte tappa till C.
Samtidigt har Lööf lovat fälla Löfven, med hjälp av SD och dessutom äta upp sin sko. Så den gubben går inte heller. Ändå får Lööf det att låta enkelt, hur det än går i valet, så är det alliansen som regerar, och inkluderar C. Men premisserna för dett, alliansen finns inte realt, och dessutom gör ju Lööf en del för att splittra, vilket framgick av UKs debattartikel, som i princip helt uteslöt Cs migrationsprogram. Frågan är mer hur U.K ska hantera tveksamma sympatisörer som väljer mellan m och SD, med C med i båten.
Visst handlar valet om migrationspolitik. Uttalad och outtalad. På ena sidan Vp och Mp och på den andra C+Fp. Sedan är det då M och S, samt tredje hjulet SD. Det är inte helt osannolikt, om endera mp eller Kd faller ur, att SD blir jämnstora med samtliga övriga småpartier. Då ökar sannolikheten för en ren S eller M-ministär. S.W
I ett sådan scenario,
- dvs om alliansen blir mindre än rödgröna,
- dvs om Mp kommer in, och väljer vänster
så går det enbart att bilda alliansregering med Mp, vilket C tidigare uttalat.
Men detta förutsätter indirekt DÖ 3.0, vilket spottar ut M från alliansen, vilket naturligtvis C inser, vilket så klart är S halmstrå, eftersom S nog blött mer till SD än M, och då gäller det att så split i alliansen, där migrationen är uppenbar, svår att komma överens om, och som leder till spill från m till SD och att SD inte kommer att stödja en allians, eftersom den bygger på C, som sas visade korten tydligt före valet med Afgahnlagen. Politik är inte så snällt, och inte är det särskilt ärligt heller.
Detta med hur C tänkt sig få med S att stödja en alliansregering (fast hon menar en C, Fp och Mp-regering) borde hon uttala tydligare, eftersom detta exkluderar m, vilket innebär att vi kanske kan få slippa höra mer om "magiska alliansen" det är ju bedrägligt mot väljarna. Men eftersom detta är den enda "öppna vägen för UK att bli statsminister, så kommer vi fortsätta se moderaterna lida pin och helvetets alla kval, och lovorda alliansen, samtidigt som alla redan vet att det inte blir någon efter valet. Men det är faktiskt inte moderaternas fel.
Ett blå-grönt block, hövdingens taktik inför valet 2014, att få med Mp på det borgerliga tåget, är enda chansen för Alliansen, men detta är alltså inte aktuellt, det skulle sänka både Mp under spärren för gott, redan före valat, och sänka M tillbaka till Bo Lundgrens dagar. Jämmerdal. Frågan är nu om C vinner på detta? Fan trot, men Svenska kyrkan har de med sig, och skenheligt är det mot väljarna alltså.
Vem försöker etablissemanget att lura, kanske luras borgerliga väljare, (typ präster och diakoner) Men det är inte säkert att alla går i fällan. Taktik undanröjer helt för M att hålla SD stången, och alltså drar undan benen för alliansen att bli större än rödgröna. Det är lite utstuderat, samtidigt undrar alla varför SD går som en raket.
Intervjun i DN förutsätter något slags DÖ 3.0, där C förefaller tänka sig regera, UKs debattartikel till trots, med stöd av S. Detta bygger alltså på principen
- att lägga fram en gemensam alliansbudget, som inte stöds av SD
- att lägga fram en alliansbudget som stöds av S?
- tror alltså Lööf att det går att ligga med både S&M samtidigt för att förhindra triangeldramat med SD? och är det verkligen tre block?
1. S+Vp
2. C+Fp+Mp
3. M+Kd
4. SD
Lööf
- "från Alliansens sida har alla sagt att vi inte en gång till släpper fram dem på samma sätt som som 2014"
sw Släpper fram? Hövdingen, dvs regeringschefen avgick på valnatten. Det var hans beslut, eftersom han saknade majoritet, inkluderat Mp, för att få ihop 175 knapptryckare. Sedan röstade SD för alliansens budget, sedan hotade Löfven med nyval, sedan fick Sverige DÖ, som går ut på att regera utan majoritet för budgeten.
Det är klart att det går åt fanders.
C har gjort en stor sak att avsätta Löfven efter valet, vad får nu fru Lööf att tro att S ska släppa fram en Alliansregering (som innehåller moderaterna? Det blir ett skämt. frågan är mer hur det kan komma sig att hon kommer undan med sagor och fiskehistorier om alliansen. Det liknar magiskt tänkande, och så länge m fortsätter att tala om friden och fröjden, så går det att fortsätta pinka in reviren mot Svenska kyrkan. Grattis SD.
Lööf
- "Vi behöver mer av blocköverskridande samarbete. Även i det läget (vilket då?) kan samtalen sluta med en alliansregering med stöd av S, men det kan också sluta på andra sätt."
SW Alla Lööfs scenarier går ut på:
att det bli en alliansregering, även om rödgröna är större,
att hon för detta förutsätter stöd av S.
att om S + SD blir större än alliansen, så ska hela alliansen stödja en regering med Mp som regerar med S?
Det är en något självcentrerad uppfattning, att detta är alliansens uppfattning, eller snarare, vad får C att tro att väljarna kommer att tro detta? Tex S väljare? S.W
RF - grundlagen - är uppenbarligen inte tillverkad för ett tredje block, och var det väl egentligen inte ens när Miljöpartisterna bildade eget och bröt sig loss från Fp, genom att påstå att det varken var höger eller vänster.
Så på något vis, har Mps vågmästarroll, jämte den med Folkpartiklarnas (moderpartiet) gemensamma linje om en globaliserad värld, givit upphov till en rekyl, som stavas SD.
Detta gissel, innebär alltså att inget traditionellt block kan bilda en "demokratisk" majoritet, dvs ha 175 knapptryckare i ryggen. Det är detta som är problemet, det är OK att bilda majoritet med Mp och med Vp, men inte med SD, och då faller liksom hela grejem, principen med hur en demokrati är tänkt att fungera, samtidigt som de krafter som är kvar, och inte tycker som Fp, Mp och numera C förbjuds att balansera, så att politiken blir "normal" relaterat folkviljan, varför sakpolitiken blir snömojsig, och vardagen för medborgarna försuras, varpå det blir ännu mer vind i seglen för SD.
Suck - att våra partier, om de nu ogillar SD, inte förstår sambandet, varför vanliga väljare röstar på SD.
Som det nu förefaller skifta, med vinden, så börjar det bli allt mer uppenbart att Alliansens faktiskt inte finns. Man klarar inte av att hålla ihop och det finns ingen tillit. Detta vet alla. Samtidigt hänger Kd på gärdesgården, inte minst pga pajkastningen inom alliansen, och oenigheten kring migration, varför m blöder, och detta påverkar potentiella m-röster att stödrösta på Kd. Så precis som med DÖ, där Kd momentant premierades i opinionen, så är det KD som har mest att vinna på att tala ur skägget. Detta om låtsasalliansen. Rimligen, om nu detta kommuniceras korrekt, så ska moderaterna och KD för visso uttala sin önskedröm, att regera med alliansen och att alliansen får stöd av SD, för att få ett stabilt regeringsunderlag, för om inte, så kommer det att vara en lika svag regering som den vi har nu. och ska UK regera med sina allianskollegor, så blir det mycket svårare att förankra beslut med endera S eller SD, och eftersom Fp + C förbjuder att någon hostar i SDs riktning, jo alltså, hade SD fått en ordförandeplats i ett utskott, hade varit en annan sak, men en ordförande förhandlar man väl knappast...?
Alltså blir en sådan m-ministär beroende av S, och frågan är om S har minsta intresse att hjälpa högern på traven, eller C med sin radikala skattesänkarpolitik?
Nä, inom kort borde det för att minska strömmen till SD eller tom vända flödet, sannolikt uttalas tydligare, att M och Kd om de kommer in, enat sig om en gemensam budget, OCH där de enats om att lägga ner Landstingen, landstingskommun är för övrigt borttaget som term från RF sedan 2010. Så det är fritt fram, att organisera de större sjukhusen från statsbudgeten, ungefär som våra domstolar är organiserade, man behöver bara en stödmyndighet för blanketter, it och regler (och helst inte Socialstyrelsen)
Sedan kan väl Kd och M enas om valets viktigaste frågor i en gemensam budget.
- Ordningsfrågor, polisväsen, lagar och domstolar
- Radikalisering och utanförskap
- Sjukvården (och äldrevården när det snart börjar brännas för 40-talisterna)
- Försvaret, civilförsvaret och räddningstjänsten
- förklara att bristande integration är en funktion av obalanserad migration
- skattefrågor och företagande.
- Kommunala frågor, dvs allt som inte är Stockholm, Göteborg eller Malmö.
- EU - att vara federalister (eller smygfederalister) vinner man inte valet på.
Ett sådant manifest räddar sannolikt Kd, OCH gör det enklare för S att driva en egen politik i samma frågor, vilket motverkar även det partiets splittring efter all anpassning till Mp och Vp. Så det är alltså inte säkert att en sådan lösning skulle vara utan intresse för S, givet att nu alliansen faktiskt är död som formulär A. Även om det inte ser så ljust ut på den borgerliga kanten, så har S det inte så lätt heller. SD suger musten ur alla och skapar verklig oreda, inte utan underhållning. S.W
Som det ser ut går alltså M till val på en ganska kraftfullt eget manifest, ska bli intressant att se hur många gånger som vi får se spektaklet med gemensamma uppträdanden under orange alliansloggan ALLAN N.
Spänningen blir dessutom olidlig, vid antagandet att SD = 75 mandat, innebär 100 mandat kvar. Om M+Kd skulle sno ihop 84 + 16, så kan de dessutom regera. Sedan kan man säga vad man vill om "konstellationen" men det skulle inte bli någon större skillnad avseende borgerligt förd politik, inte EU-politik, inte utrikes eller försvarspolitik, (fast de får då lugna sig med Nato, likt tiden före 2014) och ingen fortsatt extrem migrationspolitik.
Det kusliga om SD skulle få 75 mandat, är att det inte ser våldsamt svårt ut för S att skramla ihop 100 mandat heller, med eller utan Vp och Mp, så det är den egentliga balanspunkten, runt 100 mandat. Det våras alltså för Jimmy, hurusom och man vet inte om man ska skratta eller gråta. Kanske kommer Sara Skyttedahl, som har somligt gemensamt med Dousa, att hitta på något nytt fanstyg som inkluderar Champagne? Vem vet? S.W
Jo, missade DNs sista fråga till Annie, (som för övrigt ska ha all heder av sitt svar kring utskottsdebaclet, där hon faktiskt förklarade motivet) alltså den där sista svåra frågan om regeringsbildningen:
Lööf:
- "Vi behöver mer mer av blocköverskridande samarbete.
(mellan regering och opposition alltså, sw anm)
- Även i det läget* kan samtalen sluta med med en alliansreering med stöd av S,
* alltså, en alliansregering som får stöd av S
- men det kan sluta på andra sätt.
sw Jepp, att det inte går att få med M eller S på att samverka över "gränsen" med C i mitten, därför antyder Lööf nog indirekt detta med "andra sätt" en regering utan både S, SD och M.
DN - Exempelvis med en alliansstödd S-regering?
- "Ja, beroende både av procent och av politiskt innehåll och på vad sådana samtal kan leda till"
SW God dag Yxskaft, det är visserligen DN som kommer med en så pårökt idé, som för samtalet om regeringsbildningen
Man kan inte annat än beundra innehållet på vad som sägs,
det är visserligen inte poetiskt som:
- "Det studsar alldeles rätt och
- han är hela världens solkatt.
- han klättar upp för trädstammarna, ut på grenarna och
- bankar liv i ekorrarna, och
- förvandlar dem till sopbubblor
- och skickar dem i glädjebubblor runt hela kosmos"
Men andemeningen är kosmisk, dvs magisk, att beroende på hur valet studsar SDs väg, för de gör det, så är Centern hela världens solkatt, som klättrar runt i riksdagen och bankar liv i S och M och förvandlar maktpartierna till en såpa av såpbubblor och skickar väljarna och samhället ut i kosmos i fnatt av glädjebubblor. Det är liksom inte på riktigt, ändå blir det mål.
SW Notera att Lööf på frågan om en S-regering gör gällande att et skulle vara en alliansstöd, inkl moderaterna. det är slugt, men inte sant. Hon vill nämligen inte säga att hon kan tänka sig C-stöd. Men detta är essensen av vad hon säger. Det bra att detta kommer fram i klarspråk. Hon utgår alltså från en S-ministär, som får stöd av alliansen, beroende på procent....politiskt innehåll och samtal, dvs förhandlingar.
Nä, detta är inte så sannolikt, på gränsen till bondfångeri. Hon ska tala för sitt parti, och frågan är om hon har stöd för en S-regering hos de egna. Det är faktiskt inte omöjligt. I retoriken ligger hon nära S.
- "Under mandatperioden har vi haft en gemensam kappa, och nu i augusti lägger vi fram en gemensam reformagenda. Den går vi till val på."
Jo, UK var först ut i Almedalen, beundransvärt med alla glädjebubblor, men en sådan start. Ska bli intressant att se om alliansen håller ihop efter valet. Det beror lite på hur UK och partiet klarar av att balansera mellan SD och C, och alla begriper, ink SD att S kommer dra brunsåstricket, så fort det bara är möjligt. Så mycket hänger på C, om det ska bli en alliansregering, och om det inte blir någon, så ska den saken hanteras, med eller utan Kd. S.W
Skicka en kommentar