onsdag, juni 22, 2016

Pensionskrisen - Bra av Seniorerna!

Jag ska fokusera på pensionsfrågor, som jag drivit sedan länge.

Det finns mycket att fundera över kring pensionerna, basen är nog bra men det finns också allvarliga brister.

Seniorernas ordförande Christina Rogestam pekar tydligt på dessa i denna utmärkta artikel.

Pensionernas värde förefaller minska, och det är oacceptabelt att pensionen för de som arbetat ett helt liv kan ge obetydligt mindre i netto än för en fattigpensionär med fullt bostadstillägg.
Fokus har länge med all rätt varit på fattigpensionärerna och garantipension och bostadstillägg har höjts, men nu är det nog vid vägs ände.

Det måste rimligen löna sig att arbeta och de som gjort det måste erhålla en klart högre pension netto än de som inte har gjort det.

Belöningen för den som ärvt någon sommarstuga eller arbetat ihop till en sådan eller något annat är också att man bostadstillägget minskas tills att man belånat stugan så att värdet gått ner tillräckligt. Jag tror att värdet på det kapital man får ha innan bostadstillägget begränsas borde höjas rejält.

Som det är nu får den med garantipension fullt bostadstillägg hela tiden, medan den som sparat ihop en del pengar får lågt eller inget till sparkapitalet smultit ihop tillräckligt. Är detta verkligen rimligt? Systemen ska väl uppmuntra att man försöker spara?

De nyanlända som inte arbetat får grundpension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg och ett netto nära garantipensionärernas. Detta ligger nog rätt men innebär ju ett betydande åtagande för pensionssystemet under lång tid.

Det finns mer att rätta till. Eller borde inte det jag pekat på rättas till? Vad tycker du?


1 kommentar:

Ann Helena Rudberg sa...

Jag har nog gett upp tanken att något kommer att rättas till. När Världsbanken undersökte saken så var det 53 länder som inte hade det lika illa som Sverige då 2007. De tog inte ut högre skatt av pensionärer än av arbetande. Bara Sverige förföljde sina äldre på detta vis. Skamligt som jag skriver i en debattartikel som kommer inom kort i en av våra största dagstidningar. Har man haft otur som jag och haft en yngre sambo, som dog i cancer, då försvinner naturligtvis hans insparade pension genast. Och där står jag med min tvättade hals med en fattigpension. Att jag trots allt kan bo kvar och inte måste flytta berodde av att han hade betalat en livförsäkring, som föll ut på mig. Den gick till banken. Min generation har slitit och släpat sedan vi var unga. Också som barn hjälpte jag till och tog hand om min lillebror, det fanns ingen barnomsorg och mamma och pappa måste jobba. De fick tack vare oss barn sedan vettiga pensioner, men sedan var pengarna slut när det var vår tur. Vi som hade avstått löneutrymme för att istället betala avgifter till våra pensioner. Debattartikeln kommer på måndag den 27 juni. Jag skriver om den då!