Moderatkrav – en björntjänst för jordbruket?

Jag är en varm vän av allianssamarbetet men visst, ibland drar partierna åt olika håll och diskussion behövs.

Jag publicerar i dagens lantbrukstidning ATL en replik på ett inlägg från en ledande moderat talesperson. Jag skrev det på stört och hade kanske tagit bort "fullständigt" och "käpprätt" om jag väntat, fast inte säkert.

Min syn på 1990 års jordbrukspolitiska beslut är ristat i sten.., det gick för långt och EU-medlemskapet räddade svenskt lantbruk.

Har ni synpunkter på mina synpunkter enligt nedan, så kommentera gärna. (Fast jag vet att bloggdebatten är rätt svag i dessa frågor.

Här min replik:

Jag har all respekt för Bengt-Anders Johansson, moderat talesperson i lantbruksfrågor, men ibland har han och moderaterna fel.

Jag har tidigare replikerat på inlägg från honom i ATL om ursprungsmärkning av mat – där han förespråkat frivillighet – och vad gäller de kommande stora höjningarna av dieselskatten för jordbruket – som M drev igenom.

Nu hävdar Bengt-Anders att 1990 års radikala avreglering av jordbruket var framgångsrik och lyckades, samt att Sverige bör ställa sig vid sidan av hur jordbrukspolitiken ska utformas i Bryssel om vi inte får som vi vill. Samt att Sverige bör ”slopa EUs största björntjänst – jordbruksbudgeten”.

Man tar sig för pannan.

För det första. Hade inte Sverige gått med i EU hade det svenska jordbruket delvis gått under genom 1990 års ensidiga avreglering. Just som tullar och stöd skulle dras bort efter en femårig ”omställningsperiod” – vilket hade knäckt stora delar av det svenska jordbruket – gick Sverige som väl var med i EU och fick åter del av de nödvändiga stabilisatorerna gentemot en dumpad världsmarknad.
Att karakterisera 1990 års beslut som framgångsrikt är fullständigt aningslöst och käpprätt fel, eftersom dess dramatiska effekter aldrig hann slå igenom.

För det andra. Under socialdemokraternas regering satt Sverige ofta vid väggen och reserverade sig och hade ingen påverkan på beslutens utformning. Därför är alliansens mål att Sverige ska aktivt vara med och förhandla, och alltså inte inta extrema positioner som ställer oss utanför. Jordbruksministerns framgångsrika diplomati inom fiskeområdet är ett positivt exempel.

Nu kräver moderaterna att Sverige tvärtemot sin egen målsättning inte ska delta i jordbrukspolitiska diskussioner, och samtidigt ska genomdriva att EUs jordbruksbudget slopas. Detta kommer att ge oppositionen vatten på sin kvarn, sedan man i DN påstått att Sverige lämnar sin plats vid förhandlingsbordet.

Moderaternas krav är alltså direkt emot alliansens uttalade målsättning och leder också till att Sveriges inflytande även i andra EU-frågor drastiskt minskar. Vem vill lyssna på Sverige ifråga om hur EUs budgetmedel ska fördelas, sedan Sverige tjurigt suttit vid väggen och ensamma krävt en radikalt minskad budget och en avskaffad jordbruksbudget.

Slutligen, en snabbt slopad EU-budget för jordbruket skulle ge fullständigt katastrofala följder för jordbruket inom EU och det är en gåta hur det största regeringspartiet i Sverige kan driva en sådan linje.

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C)

Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lantbruk, dieselskatt, lrf, atl, politik, centerpartiet, moderaterna, eu