Ursäkta rubriken, jag kunde inte låta bli.
Åter till det djupa allvaret kring både landets säkerhet och vikten av ett öppet samhälle med respekten för integriteten i högsätet.
Jag och Centerpartiet står verkligen upp för båda, även om jag fått mycket skäll för riksdagens beslut om signalspaning mot allvarliga hot mot landets säkerhet, under sträng kontroll på en rad olika sätt.
Låt mig bara lyfta fram några punkter:
* Massmordsterroristens (jag använder det ordet som fokuserar på massmordet på oskyldiga civila och inte på det egna självmordet) attack i Stockholm var fruktansvärt hemsk, han ville mörda och lemlästa så många som möjligt med spik- och splitterbomber och något sannolikt förfärligt som han dessutom bar på. Jag fördömer detta och det bör alla politiska och religiösa ledare i Sverige och världen göra. Istället för två lätt skadade personer kunde hundratals människor i Stockholm ha mördats eller lemlästats.
Kunde en sådan attack ha förhindrats genom rimliga insatser från polis och säkerhetspolis ska detta givetvis ske. De spaningsinstrument som kan få användas mot terrorhot med utländska kopplingar, under sträng kontroll, är t ex buggning och signalspaning. SÄPOs möjligheter till att få använda signalspaning i kabel utreds nu, tidigare hade man möjlighet till spaning på eterburen kommunikation.
* Min uppfattning är att SÄPO rimligen ska ha möjlighet till signalspaning i sitt arbete för att t ex förhindra sådana här försök till blodiga terrordåd. Självklart under sträng kontroll vad gäller tillstånd och uppföljning osv. Och jag tycker att den rimliga vägen inte är att SÄPO får bedriva en egen signalspaning (vilket har hävdats) utan att man i så fall får tillgång till Försvarets Radioanstalts riktade inhämtning.
* Den oerhört viktiga debatten om underrättelseinhämtning för att skydda landets säkerhet ska tillåtas genom signalspaning, och i så fall hur integritetsaspekterna ska säkerställas, ledde under förra mandatperioden till riksdagsbeslut. Signalspaning i kabel får bedrivas under sträng kontroll, men genom en engagerad debatt och en lyhördhet från t ex Centerpartiet och alliansen för att lyssna in och beakta en rad åtgärder för att bygga in att starkt skydd för integriteten, så gjordes detta. Centerpartiet föreslog också att en kontrollstation skulle utvärdera den nya lagen redan efter några år, och detta kommer att ske under 2011.
* Jag har med stor respekt för det stora engaganget i denna fråga, vilket också inkluderar mig, valt att diskutera dessa frågor öppet och ärligt på min blogg och i samtal och debatter i övrigt. Det hör till sakens natur att många med stort engagemang sågat mig till fotknölarna, men jag har ändå velat fortsätta debatten. Jag har också mött många människor som givit sitt stöd för att bedriva den här underrättelseinhämtningen under sträng kontroll just med tanke på att skydda Sverige från krig och terror. Och jag står fast vid att den avvägning som till slut blev fallet efter flera olika riksdagsbeslut är en hygglig balansgång mellan dessa två oerhört viktiga ansvarsområden som riksdagen har; att trygga landets säkerhet och människors integritet.
* Socialdemokraterna och oppositionen valde mycket på grund av Thomas Bodströms piruetter att ge sken av att man ville tillåta mycket mindre signalspaning, och man krävde att lagen skulle rivas upp och omutredas för 4:e eller 5:e gången. Deras argumentation har aldrig låtit trovärdig i mina öron, och den har heller inte imponerat på många av de insiktsfulla kritikerna av signalspaningslagen. Det visar sig också att efter ett enda misslyckat försök till blodigt terrordåd i Stockholm så byter socialdemokraterna linje även här. Det är bra att man nu accepterar de lagar som alliansen ensamma fick ta ansvar för att besluta, men det är en rätt trist oppositionspolitik med rätt populistiska förtecken som nu överges.
* Som sagt, den här konflikten mellan två olika mycket centrala intressen är plågsamt svår att hitta rätt avvägning för. Jag står för att vi lyckades hyggligt väl med detta, men vi måste nu återigen göra en genomgripande analys vid den kommande kontrollstationenen och utifrån de erfarenheter som nu kan göras sedan lagen varit gällande en tid.
* En del kritiker hävdar att Centerpartiet i denna fråga inte respekterar sitt eget viktiga öppenhetsmanifest, där vi slår fast vikten av att ett öppet samhälle med respekten för människors integritet i högsätet.
Jag menar att vi verkligen hade detta med oss i avvägningen mellan de två intressena, och att vi och kritikerna inom och utom partiet ändå nådde betydande framgångar med att bygga in en rad åtgärder för att skydda integriteten, givet att signalspaning tyvärr ändå behövde bedrivas i viss omfattning, i Sverige liksom i många andra länder.
Jag länkar till några inlägg i denna viktiga debatt; Erik Hultin ((C) där signaturen Jakob H. har ett intressant inlägg), farmor Gun(Piratpartiet), Peter Andersson och Johan Westerholm (S),Henrik Alexandersson (PP), Svensson (röd) och Jinge, Federley (C)och Joel Falk (C)
Läs även andra bloggares åsikter om fra, signalspaning, integritet, terrorism, terror, politik, centerpartiet, piratpartiet, socialdemokraterna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
jag anser att du har helt i denna fråga och tyvärr understryker utvecklingen detta också
Finns det någonting som tyder på att det här hade kunnat förhindrats av mer signalspaning?
Vi har ju nyligen fått ett illustrativt exempel på hur bra avlyssning fungerar för att identifiera terrorister; "terror"-fiaskot i Göteborg föranleddes ju av allt att döma av feltolkad telefonavlyssning. Du har lika väl som jag sett reportagen om hur insatsstyrkan stormade in hos oskyldiga medborgare och riktade sina vapen mot småbarn.
Det här är inte bara abstrakta värdebegrepp vi diskuterar; ju mer övervakning, desto större risk att folk misstänkliggörs på felaktiga grunder. Ju mer data man samlar in, desto större risk att man hittar nånting som ser misstänkt ut.
Staffan, som du förstår blir jag nu tvungen att för tredje gången be dig kommentera förra veckans larm om allvarliga integritetsbrister hos FRA som nyligen har rapporterats i en rad olika medier.
Du talar alltid om "strikt kontroll". Men det förefaller minst sagt vara lite si och så med såväl striktheten som själva kontrollen.
Som du vet kommer den allvarliga kritiken från minste tre olika håll:
a)ett färskt klagomål från en FRA-anställd,
b) Siun:s ordförande,
c) Datainspektionens projektledare liksom delar av DI:s FRA-rapport (öppna delen).
När Siuns ordförande idag säger att nämnden saknar resurser att göra en fortlöpande och djupare granskning av de personuppgifter och det material som FRA lämnar ut till andra länder, borde det givetvis föranleda en omedelbar åtgärd från regeringens sida.
Man kan inte hänvisa till en "kontrollstation", ett år längre fram. Än mindre UTVIDGA kretsen av uppdragsgivare.
Hej Staffan!
Som vanligt gör du ett hästarbete, men i vanlig ordning skarvar du också en hel del med sanningen:
Du skriver bland annat att
"alliansen lyssnade in beaktade en rad åtgärder"?
Sen när? Hade vi inte samlats i tusental utanför Rosenbad och hotat att kasta ut er så hade regeringen knappast "lyssnat in" någonting...
Vad säger du förresten om Maud Olofssons osmakliga försök om att plocka poäng på bombdådet?
http://blogg.skanskan.se/opinion/2010/12/13/smaklost-maud-olofsson/
Detta trots att FRA knappast lyckats stoppa någonting...
Håller verkligen med om det Leif Nixon skriver. Skulle även vilja ha svar på hur du ser på detta med de stora brister som uppdagats (igen) i FRA:s rutiner.
Du ska dock ha en eloge för att du debatterar. Du är rätt ensam om det bland dom som förordar massiv övervakning av oskyldiga...
Staffan, jag skickar med ytterligare en fråga, med anledning av uppgifter jag fått under dagen: Kommer verkligen inte Säpo kunna inrikta FRA den närmaste tiden?
Kan det stämma att den inre krretsen i regeringen just nu skissar på hur man ska kunna gå runt inriktningsförbudet på bästa sätt, utan att bryta mot lagen, i väntan på en senare lagreglering till våren?
Till er som skriver att FRA inte har stoppat någonting.
Ni har inte en aning!
//Sanningen
I vanlig ordning solklart från Leif Nixon.
Staffan: Eftersom det nu verkar som om kopplingar till terrorgrupper saknas så kan vi möjligen konstatera att det rör sig om en ensam, förvirrad själ alt. om en lokal gruppering i Sverige. Hur ställer du dig då till att låta FRA få avlyssna "svensk" trafik? Ska FRA, under sekretessens mantel ges möjlighet till den massavlyssning som vi varnat för hela tiden?
@ Anonym
Nehepp, och det har du? Det absolut tunnaste argumentet hittills. Vi har ingen aning om vad FRA kan ha stoppat, och vi kommer heller aldrig att få en aning om det. Ungefär lika lite som vi kommer att få veta om vad som felaktigt har avlyssnats resp. hur många oskyldiga som blivit avlyssnade. Vi kommer heller aldrig att få en aning om hur utbrett det kan bli med olika typer av kartläggningar.
intressanta kommentarer, jag återkommer imorgon!
Till dig anonyme sanningssägare:
Det ligger förstås FRA i fatet att de inte kan röja sina eventuella framgångar. Men jag menar ändå att de skulle kunna vara öppnare, utan att rikets säkerhet nödvändigtvis skulle äventyras. Risken är bara att vi enbart skulle få ökad kännedom om de positiva sidorna. Men även misslyckanden och felgrepp måste givetvis rapporteras på samma gång. Annars blir det bara snedvridet.
När FRA:s GD kände sig trängd sommaren 2008 "avhemligades" en del påstådda framgångar. Bland annat framhölls att man hade lyckats förhindra ett politiskt mord.
I ett sådant sammanhang vill man förstås veta om detta var resultatet av en riktad spaningsinsats med syftet att rädda liv. Hade FRA fått ett spaningsuppdrag som gick ut på att förhindra ett mord eller lyckades mordet förhindras tack vare överskottsinformation som resultat av spaning i annat syfte? Hur det förhöll sig med den saken fick vi aldrig veta. Det är ju annars en högst väsentlig information i sammanhanget, som inte heller har mycket med sekretess att göra. Varken uppdragsgivare eller spaningsuppdrag behöver ju avslöjas.
Likaså undrar man vad som kan finnas i den andra vågskålen. FRA har räddat liv. OK. Har FRA:s underrättelser direkt eller indirekt också lett till motsatsen?
Och vidare: Har FRA:s rapportering och utländska samarbete lett till att andra människor fått sina liv förstörda i form av frysta tillgångar m.m.? Det är lika intressant att veta, som eventuellt räddade liv.
Underrättelsetjänsterna har en otrolig makt. Uppgifterna som sprids ut över världen blir som regel aldrig prövade i domstol, eftersom sådan information inte brukar förekomma där. Enskilda som på olika sätt drabbas på vaga grunder saknar därför helt möjlighet att försvara sig.
Det är bland annat frågor av det här slaget som gör att underrättelseinhämtning och rapportering som rör enskilda på terrorområdet måste omgärdas av betydligt strängare regler än vad som idag är fallet. Och betydligt strängare än vad som gäller i brottsbekämpningen, där saken trots allt kan prövas i domstol.
Signalspaningen borde i dessa ärenden överhuvudtaget inte rikta sig mot enskilda annat än i undantagsfall. Tack vare Datainspektionens senaste rapport vet vi nu att riksdagen fördes bakom ljuset på just den här punkten beträffande FRA-lagen. Det står i lagtexten att spaning ska få riktas mot fysisk person om det är "av synnerlig vikt". DI understryker att spaning mot fysisk person är normalfallet i FRA:s massavlyssning. Bara den delen av lagstiftningen motiverar ensamt ett Riv upp!
Till dig anonyme sanningssägare:
Det ligger förstås FRA i fatet att de inte kan röja sina eventuella framgångar. Men jag menar ändå att de skulle kunna vara öppnare, utan att rikets säkerhet nödvändigtvis skulle äventyras. Risken är bara att vi enbart skulle få ökad kännedom om de positiva sidorna. Men även misslyckanden och felgrepp måste givetvis rapporteras på samma gång. Annars blir det bara snedvridet.
När FRA:s GD kände sig trängd sommaren 2008 "avhemligades" en del påstådda framgångar. Bland annat framhölls att man hade lyckats förhindra ett politiskt mord.
I ett sådant sammanhang vill man förstås veta om detta var resultatet av en riktad spaningsinsats med syftet att rädda liv. Hade FRA fått ett spaningsuppdrag som gick ut på att förhindra ett mord eller lyckades mordet förhindras tack vare överskottsinformation som resultat av spaning i annat syfte? Hur det förhöll sig med den saken fick vi aldrig veta. Det är ju annars en högst väsentlig information i sammanhanget, som inte heller har mycket med sekretess att göra. Varken uppdragsgivare eller spaningsuppdrag behöver ju avslöjas.
Likaså undrar man vad som kan finnas i den andra vågskålen. FRA har räddat liv. OK. Har FRA:s underrättelser direkt eller indirekt också lett till motsatsen?
Och vidare: Har FRA:s rapportering och utländska samarbete lett till att andra människor fått sina liv förstörda i form av frysta tillgångar m.m.? Det är lika intressant att veta, som eventuellt räddade liv.
Underrättelsetjänsterna har en otrolig makt. Uppgifterna som sprids ut över världen blir som regel aldrig prövade i domstol, eftersom sådan information inte brukar förekomma där. Enskilda som på olika sätt drabbas på vaga grunder saknar därför helt möjlighet att försvara sig.
Det är bland annat frågor av det här slaget som gör att underrättelseinhämtning och rapportering som rör enskilda på terrorområdet måste omgärdas av betydligt strängare regler än vad som idag är fallet. Och betydligt strängare än vad som gäller i brottsbekämpningen, där saken trots allt kan prövas i domstol.
Signalspaningen borde i dessa ärenden överhuvudtaget inte rikta sig mot enskilda annat än i undantagsfall. Tack vare Datainspektionens senaste rapport vet vi nu att riksdagen fördes bakom ljuset på just den här punkten beträffande FRA-lagen. Det står i lagtexten att spaning ska få riktas mot fysisk person om det är "av synnerlig vikt". DI understryker att spaning mot fysisk person är normalfallet i FRA:s massavlyssning. Bara den delen av lagstiftningen motiverar ensamt ett Riv upp!
Till dig anonyme sanningssägare:
Det ligger förstås FRA i fatet att de inte kan röja sina eventuella framgångar. Men jag menar ändå att de skulle kunna vara öppnare, utan att rikets säkerhet nödvändigtvis skulle äventyras. Risken är bara att vi enbart skulle få ökad kännedom om de positiva sidorna. Men även misslyckanden och felgrepp måste givetvis rapporteras på samma gång. Annars blir det bara snedvridet.
När FRA:s GD kände sig trängd sommaren 2008 "avhemligades" en del påstådda framgångar. Bland annat framhölls att man hade lyckats förhindra ett politiskt mord.
I ett sådant sammanhang vill man förstås veta om detta var resultatet av en riktad spaningsinsats med syftet att rädda liv. Hade FRA fått ett spaningsuppdrag som gick ut på att förhindra ett mord eller lyckades mordet förhindras tack vare överskottsinformation som resultat av spaning i annat syfte? Hur det förhöll sig med den saken fick vi aldrig veta. Det är ju annars en högst väsentlig information i sammanhanget, som inte heller har mycket med sekretess att göra. Varken uppdragsgivare eller spaningsuppdrag behöver ju avslöjas.
Likaså undrar man vad som kan finnas i den andra vågskålen. FRA har räddat liv. OK. Har FRA:s underrättelser direkt eller indirekt också lett till motsatsen?
Och vidare: Har FRA:s rapportering och utländska samarbete lett till att andra människor fått sina liv förstörda i form av frysta tillgångar m.m.? Det är lika intressant att veta, som eventuellt räddade liv.
Underrättelsetjänsterna har en otrolig makt. Uppgifterna som sprids ut över världen blir som regel aldrig prövade i domstol, eftersom sådan information inte brukar förekomma där. Enskilda som på olika sätt drabbas på vaga grunder saknar därför helt möjlighet att försvara sig.
Det är bland annat frågor av det här slaget som gör att underrättelseinhämtning och rapportering som rör enskilda på terrorområdet måste omgärdas av betydligt strängare regler än vad som idag är fallet. Och betydligt strängare än vad som gäller i brottsbekämpningen, där saken trots allt kan prövas i domstol.
Signalspaningen borde i dessa ärenden överhuvudtaget inte rikta sig mot enskilda annat än i undantagsfall. Tack vare Datainspektionens senaste rapport vet vi nu att riksdagen fördes bakom ljuset på just den här punkten beträffande FRA-lagen. Det står i lagtexten att spaning ska få riktas mot fysisk person om det är "av synnerlig vikt". DI understryker att spaning mot fysisk person är normalfallet i FRA:s massavlyssning. Bara den delen av lagstiftningen motiverar ensamt ett Riv upp!
SÄPO har rätt nyligen förklarats för inkompetent för att ens kunna ställas till svars för systematiska tjänstefel begångna under de senaste åren.
... Och vad gäller hur FRA skött sitt uppdrag med hänsyn till integriteten var visst Camilla Lindberg med flera en aning upprörda helt nyligen...? Något om att FRA spanat på svenskar åt främmande makt, helt i motsats till vad som utlovats, och lämnat ut uppgifterna utan att själva granska först.
Utökade befogenheter till myndigheter som bevisligen redan inte håller måttet lär knappast bidra till att försvara det öppna samhället.
Staffan,
En terrorist är inte ute för att mörda och lemlästa. Våld och hot om våld är för terroristen ett medel att nå politiska syften. Dödandet har inte ens för terrorister ett värde i sig.
Målet är att vi ska ta politiska steg mot konfrontation och bort ifrån öppenhet, demokrati och grundläggande fri och rättigheter.
Om svaret på terrorism är att underminera det vi säger oss vilja försvara är detta inte bara ologiskt, det är att sluta upp bakom terrorismens agenda.
Ok, några kommentarer:
* Att Sverige samarbetar med andra länders underrättelsetjänster är ju sant. Vad gäller vilken information man får samla in och överlämna ska detta självfallet följa de strikta regelverk som lagstiftningen ställer upp.
Ansvaret för att detta fungerar ligger på olika myndigheter, t ex datainspektionen och SIUN. Ser de att det finns brister ska givetvis dessa rapporteras och undanröjas. Kontrollstationen är ett bra tillfälle att samlat anaysera dessa frågor.
* Signalspaningslagen och de olika åtgärder till skydd för integriteten som byggdes in. Jag anser ju att centerpartiets grundsyn på dessa frågor utifrån vårt öppenhetsmanifest hade betydelse när vi drev fram - i omgångar, det erkännes - allt starkare skydd. Och jag anser också att den starka kritiken från engagerade människor i olika yttringar påverkade den slutliga utformningen i väsentlig grad. Men Ok, jag vet att en del av er sätter ljuset under skäppan och istället tar hem ett stort nederlag eftersom signalspaning nu får bedrivas under sträng kontroll i kabel över landsgränsen.
* SÄPO kan ju inte inrikta signalspaning mot terrorbrott förrän riksdagen i så fall öppnat för detta.
* Erik H: Lagen medger ju endast spaning i trafik över landsgränsen som hotar landets säkerhet och med utländska kopplingar.
* Mikael: " En terrorist är inte ute efter att mörda och lemlästa"...Här är du ute på filosofiskt djupa vatten. Du kanske menar att får massmördaren som han eller hon vill, att Sverige och FN t ex lämnar Afghanistan, att vi begränsar yttrandefriheten eller att vi inför sharialagar, då spränger han/hon inga bomber. Genom att vi inte uppfyller kraven tvingas han/hon tillgripa våld...
Nog använder massmördarna mord och lemlästning som medel eller vapen för att uppnå sina mål. Nog syftar man till massmord och lemlästning. Tycker du verkligen inte det?
*
Staffan, det var verkligen icke-svar på ett antal tunga frågor.
Dessutom ingår det inte i Datainspektionens mandat att granska FRA:s informationsutbyte med andra länder. Bakläxa, bäste Danielsson! Men när du nu får veta hur det ligger till, så hoppas jag att du verkar för en utvidgning av DI:s befogenheter.
Men detta skulle jag vilja att du utvecklar:
"Vad gäller vilken information man får samla in och överlämna ska detta självfallet följa de strikta regelverk som lagstiftningen ställer upp."
Bortsett från "den lilla detaljen" att Siuns ordförande menar att nämnden saknar resurser att utföra en djuplodande kontroll, var hittar du det "strikta regelverket" i lagen? Är det inte så att regeringen med ett penndrag kan ändra i dessa hemliga föreskrifter för vad och hur mycket som får lämnas ut? Tycker du i så fall att det är ett strikt regelverk?
Nej jonas, lagen gäller, regeringen kan inte ändra den.
och om t ex Datainspektionen eller SIUN noterar brister ska de självfallet åtgärda dem eller rapporera vidare till ansvrig myndighet eller regeringen.
Staffan, lagen hänvisar till hemliga föreskrifter. Om regeringen får göra ändringar i förordningar, varför skulle man plötsligt vara förbjuden att justera hemliga föreskrifter?
En central fråga är vilka kriterierna bör vara för att utlämning av personuppgifter till andra länder ska få ske. Räcker det med att "svenska intressen" gynnas? Och avseende kontrollen av utlämnat material: Sulle man kunna tänka sig tydliga instruktioner i lagstiftningen om vad kontrollen ska bestå i och hur ofta den måste ske och hur ingående den måste vara? Anser du att även Datainspektionen bör få mandat att granska detta utbyte av information?
Skicka en kommentar