riksdagen och folkmord, regering och opposition..

Under min tid här i New York har jag funderat lite över Folkmord. Det mest fruktansvärda av allt. Det förekommer fruktansvärda terrordåd blint riktade mot oskyldiga barn, kvinnor och män. Men Folkmord, då handlar det om att en nation, en statsledning medvetet mördar och fördriver och plågar och svälter ut människor i sitt eget land, oftast särskilda grupper och gärna också politiska motståndare av alla de slag.

Hitler och nazismens fasansfulla jakt och massmord på människor som kan betecknas som judar, Stalins och kommunismens besinningslösa förtryck och massfördrivningar och gulag-läger och massmord genom utsvältning av många miljoner landsbygdsbor i ukraina, Mao och China-kommunismens motsvarigheter, mindre kända men lika utstuderat effektiva och fasansfulla, de röda khmererna kommunisternas folkfördrivningar och folkmord i Kambodja med mera.

Jag noterar att Vänsterpartiet (och Miljöpartiet) nu vill klassa t ex Saddam Husseins brott som folkmord. Det är märkvärdigt hur svårt gamla kommunister har att minnas och fördöma kommunismens brott, ynkligt, tycker jag.

Och så Turkiets dåvarande statslednings folkmord på främst armenier kring åren kring 1915, väl beskrivna av Lisbeth Lindeborg i denna SvD-artikel från 2005. Läs den gärna, man saknar ord. Och betänk att terrorn mot offren för de övriga folkmord - nazistiska samt oftast kommunistiska - som jag beskrivit ovan är väl så fruktansvärd.

Utrikesutskottet i USAs kongress beslutade i veckan med 23-22 att uttala att folkmordet på armenier är ett folkmord.

Anneli Enochsson, kd, har samma uppfattning och vi samtalade en del kring detta under denna resa. Hon reste så hem i förtid och valde att rösta med oppositionen och för det som hon arbetat för sedan länge. Och tillsammans med 3 andra borgerliga så har den svenska riksdagen nu uttalat med en rösts majoritet att folkmordet 1915 var folkmord.

Johan Linander (C) har på sin blogg väl redovisat orsaken till att alla svenska regeringar sedan "urminnes tid" inte velat besluta om vilka folkmord som är folkmord. Även socialdemokraterna, märk väl..!

Och rent principiellt kan jag hålla med. Samtidigt är politik inte alltid rent principiell utan situationer kan uppstå som är speciella. De av folkmordet drabbades - de massmördade och fördrivna - ättlingar bär detta enorma trauma, dessa enorma oförrätter, och de vill få upprättelse, att folkmordet erkänns.

Turkiet av idag är märkvärdigt fastlåsta vid att ingen bär någon stor skuld till det fasansfulla som hända då. Det känns inte bra på något vis. Jag deltog inte i omröstningen, men det hade känts mycket svårt att rösta för att folkmordet mot armenier m fl ska bedömas av historiker enbart.., som läget nu är.

Samtidigt vet ni att jag starkt förespråkar att allianspartierna i riksdagen måste hålla samman genom att ledamöterna står bakom sin regering. Dock ska självfallet regeingen innan sina viktiga beslut förankra den hos sina riksdagsledamöter, och göra kompromisser. Det här är dock en fråga som är svår och komplicerad, och inte så knuten till regeringens kärnfrågor kanske.

Folkpartiets kommunalråd i Norrköping Mathias Sundin kandiderar till riksdagen med mottot att ofta rösta mot den regering som hans parti medverkar i. Han verkar inte se huvudkonflikten i politiken mellan de liberala krafterna - alliansen - och de rödgröna socialisterna, utan mera mellan regeringen - oavsett partifärg - och riksdagen.

Att resultatet av en sådan analys och syn kan bli ett evigt rödgrönt regeringsinnehav verkar inte Mathias inse. Eftersom de röda oerhört sällan röstar blågrönt så skulle ett ökat inslag av "fritt röstande" borgerliga riksdagsledmöter i olika frågor snabbt kunna leda till att alliansregeringen förlorar allt fler voteringar och tvingas avgå.

Mathias gläds därför nu över regeringens nederlag och hoppas på att det snabbt blir många fler, särskilt om han och andra liberala frifräsare skulle komma in i riksdagen.

I just denna sakfråga verkar min och Mathias analys ligga rätt nära varandra. Det som skiljer oss är min övertygelse att förutsättningen för en fortsatt stark borgerlig fyrpartiregering i Sverige är förmågan att kunna hålla ihop och regera, och att därför det ska väldigt mycket till för att rösta emot sin egen regering.

Medan Mathias sorglöst verkar mena att ju fler nederlag för regeringen dess bättre (eftersom riksdagens makt då ökar). Hej och hå.

Det är snarare så att det är de rödgrönas makt som ökar, Mathias, och är det verkligen det som du så hett eftersträvar?

Läs även andra bloggares åsikter om turkiet, folkmord, riksdagen, regeringen, politik, centerpartiet, folkpartiet