Det är mycket teknik kring underrättelseinhämtningen genom signalspaning. Leif Nixon hävdar utifrån sina kunskaper att signalbärare är en kabel över landsgränsen. Och att en enda fiberkabel rymmer utrikestrafiken från Sveriges alla hushåll...
Är det så är ju de dubbla begränsningen som nu införs; dvs dels att det Kontrollmyndigheten som svarar för samverkanspunkterna, och dels att Försvarets radioanstalt endast får tillgång till de signalbärare som domstolen vid varje inhämtningsuppdrag har givit tillstånd till, mindre värda.
Jag ska strax återkomma till det, men jag vill först citera ur propositionen (200809:201) vad för uppdrag som signalspaningen ska användas för: "..."kartläggning av ett visst lands markstridskrafter och luftlandssättningskapacitet, ett visst lands kapacitet för utveckling av massförstörelsevapen, säkerhetssituationen i ett land aktuellt för insatser med svensk personal, användning av signalskydd inom militära stridskrafter etc".
Kritiker koncentrerar av naturliga skäl diskussionen till den mycket lilla del av signalspaningen som rör allvarliga säkerhetshot mot Sverige som avser utländska förhållanden och där ena parten som är kopplad till dessa hot kommunicerar med någon utomlands. Det kan vara bra att ibland påminna om dessa relationer.
Nåväl, jag har ju ställt en del frågor om detta, och jag har läst propositionen noga.
Det ska villigt erkännas att jag inte är professionell inom detta område, och även av den anledningen kommer jag här att citera viktiga stycken ur propositionen.
Vad skriver då regeringen om signalbärare, några citat:
"Den signalspaning i tråd som Försvarets radioanstalt får bedriva med stöd av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet avser endast en bråkdel av all den trafik som förmedlas i tråd som passerar Sveriges gränser."
"...signalbärare måste avse en tydligt identifierbar enhet...med signalbärare avses det medium som används för att överföra en eller flera signaler. På motsvarande sätt som en koppartråd är signalbärare för en eller flera elektriska signaler, är en enskild fiber signalbärare för en eller flera optiska signaler. En signalbärare har alltid en fysisk utbredning från en geografisk plats till en annan. Det finns en eller flera signalbärare i en tråd eller kabel, men signalbäraren är det minsta fysiska medium genom vilket signalerna kan överföras....Med signalbärare ska därför förstås en enstaka fiberkärna i en optisk fiberkanal...
Skyldigheten att överföra trafik till samverkanspunkter riktar sig enligt regeringens bedömning till ett tiotal operatörer..Varje sådan operatör förfogar över minst en - i regel flera - kablar i vilken trafik förs över Sveriges gräns. En kabel innehåller i sin tur ett hundratal signalbärare, i vissa fall ännu fler. Det säger sig självt att en tillståndsprövning på nivån enskilda signalbärare innebär en mycket långt gående begränsning av den trafikvolym som signalspaningsmyndigheten teoretiskt kan få tillgång till för att genomföra urval med sökbegrepp".
Det var mot denna bakgrund som jag tillät mig jämförelsen med trafiken till Stockholm.
Eftersom begränsningen av trafikvolymen alltså är mycket stor är betydelsen av både Kontrollmyndighetens kontroll över samverkanspunkterna och av tillståndens begränsning till enskilda signalbärare av stort värde, integritetsmässigt sett.
Läs även andra bloggares åsikter om signalspaning, FRA, politik, centerpartiet, alliansen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
41 kommentarer:
Men Staffan, det många här har försökt förklara för dig: den minsta fysiska enhet som enligt definitionen av signalbärare som du citerar här ovan. Har, i alla fall i teorin, kapaciteten att bära trafiken från samtliga Svenska hushåll. Vari ligger då begränsningen?
Men grundproblemet kvarstår, oavsett om den statliga myndighet dit kabeln kopplas kallas för Kontrollmyndighet eller FRA, all trafik ska kopplas in i en statlig låda där vi inte får veta hur mycket som samlas in.
Den vetskapen i sig gör att folk börjat tillämpa självcensur och slutar använda elektronisk kommunikation för att diskutera känsliga frågor.
Vi får ett tystare samhälle där individen känner sig bevakad av överheten.
Är det det samhället liberala riksdagsledamöter vill ha?
Hjältemod är nu att släppa prestigen, erkänna att det var ett felgrepp och rösta för ett upprivande av lagen.
Riv upp, gör om, gör rätt.
Det är bara ett år till valet, vad ni gör nu kommer inte att vara glömt...
Även om du inte är professionell på området, Staffan, så kvarstår ditt ansvar som riksdagsman att sätta dig in i exakt vad det är du lagstiftar om.
I denna fråga kan jag bara konstatera att du antingen blåljuger eller har blivit rejält duperad av folk som bara bryr sig om en sak - införa massövervakning oavsett konsekvenser.
Kritiker koncentrerar av naturliga skäl diskussionen till den mycket lilla del av signalspaningen som rör allvarliga säkerhetshot mot Sverige som avser utländska förhållanden och där ena parten som är kopplad till dessa hot kommunicerar med någon utomlands.
Vem kan överhuvudtaget säga något om hur dessa relationer ser ut om några år? Finns det angivet i lagen hur många procent det måste vara av varje form av avlyssning?
Fördelningen mellan de olika typerna av avlyssning lär väl ändå variera över tiden, beroende på säkerhetsläget och uppdragsgivarnas önskemål?
Sen undrar jag också hur det ligger till med eterspaningen. Kan FRA välja vilka trafikstråk de vill där? Kan de t.ex. tömma valfri gränsöverskridande radiolänk på trafikdata?
Staffan, när ska du kommentera FRA:s trafikdatalagring?
Vänta, nu, Staffan. Du skriver att begränsningen av trafikvolymen är mycket stor. Ditt bevis för detta är att det står så i propositionen.
Men det är klart, PTS:s och andra experters synpunkter väger naturligtvis lätt mot regeringens sanning i en proposition.
""signalspaningen ska användas för: "..."kartläggning av ett visst lands markstridskrafter och luftlandssättningskapacitet, ett visst lands kapacitet för utveckling av massförstörelsevapen, säkerhetssituationen i ett land aktuellt för insatser med svensk personal, användning av signalskydd inom militära stridskrafter etc".""
skriver du bär du citerar ur propositionen.
Det räcker väl att NATO pysslar med sådant.
Apropå burkadebatten:
Vågar du visa ditt ansikte i kammaren på onsdag, Staffan?
När regeringen i december 2008 skickade ut sitt förslag i en promemoria svarade Post- och tele styrelsen i sitt remissvar den 23 februari 2009 följande.
"PTS finner i detta sammanhang att anledning att framhålla att FRA vid en och samma samverkanspunkt sannolikt kommer att ha ett antal olika uppdrag som ger myndigheten tillgång till flera signalbärare. Det kan innebära att FRA på så sätt får tillgång till samtliga signalbärare vid en samverkanspunkt. ... PTS kan konstatera att det är oklart ... i vilken mån förslaget om tillståndsprövning i realiteten innebär en förstärkning av integritetsskyddet vid signalspaning."
Det finns inte en enda remissinstans som anser att avgränsning till signalbärare har någon positiv betydelse för den "personliga integriteten".
I lagrådsremissen och senare propositionen där regeringen sammanställt remissvaren har regeringen praktiskt nog inte återgett slutsatsen från PTS.
I lagrådsremissen och propositionen har man inte heller återgett eller kommenterat uppgiften i remissvaret från Stockholms Universitet att den minsta mängd som ett tillstånd för tillgång till signalbärare motsvarar bredband för 800 000 hushåll.
Det är ju inte konstigt att du inte kan svara när regeringen tagit bort alla obekväma uppgifter från remissbehandlingen.
Hela hanteringen är oseriös. Du har inte heller svarat på FRAs trafikdatalagring.
Av någon anledning blev kommentaren anonym, det vill jag inte. Skickar den igen.
När regeringen i december 2008 skickade ut sitt förslag i en promemoria svarade Post- och tele styrelsen i sitt remissvar den 23 februari 2009 följande.
"PTS finner i detta sammanhang att anledning att framhålla att FRA vid en och samma samverkanspunkt sannolikt kommer att ha ett antal olika uppdrag som ger myndigheten tillgång till flera signalbärare. Det kan innebära att FRA på så sätt får tillgång till samtliga signalbärare vid en samverkanspunkt. ... PTS kan konstatera att det är oklart ... i vilken mån förslaget om tillståndsprövning i realiteten innebär en förstärkning av integritetsskyddet vid signalspaning."
Det finns inte en enda remissinstans som anser att avgränsning till signalbärare har någon positiv betydelse för den "personliga integriteten".
I lagrådsremissen och senare propositionen där regeringen sammanställt remissvaren har regeringen praktiskt nog inte återgett slutsatsen från PTS.
I lagrådsremissen och propositionen har man inte heller återgett eller kommenterat uppgiften i remissvaret från Stockholms Universitet att den minsta mängd som ett tillstånd för tillgång till signalbärare motsvarar bredband för 800 000 hushåll.
Det är ju inte konstigt att du inte kan svara när regeringen tagit bort alla obekväma uppgifter från remissbehandlingen.
Hela hanteringen är djupt oseriös. Du har inte heller svarat på FRAs trafikdatalagring.
Det är ganska stor skillnad mellan att återge de verkliga förhållandena som råder vad gäller signalbärarna och citera ur en promemoria.
Staffan:
Ja, det går några hundra signalbärare över gränsen, så långt är vi överens. Men du verkar tro att trafiken är jämnt fördelad över dessa, och dessutom att varje signalbärare enbart rymmer en begränsad mängd trafik.
Vi skrev en debattartikel i ämnet i aftonbladet. Jag rekommenderar den för lite faktaupplysningar.
Först. Hur homogen är trafiken? Ta exemplet Bahnhof. De har fyra fiberpar som korsar svenska gränsen. Inte kablar, utan par av fiberkärnor alltså (för dubbelriktad trafik) Två par är i praktiken reserv.
Om FRA vill komma åt kommunikation i Bahnhofs nät så måste de be om tillstånd att få antingen hälften, eller ALL Bahnhofs gränsöverskridande trafik. Är det en kraftig begränsning?
Som vi beskriver i artikeln är också tendensen att MER trafik pressas in i samma fiber (inte kabel) av kostnadsskäl.
För en fiber rymmer bra mycket mer än man kan tro. Med dagens teknik kan man pressa in 3.2 Terabit/s i en enda fiberkärna, dvs en signalbärare. Det motsvarar miljontals hushåll som använder sitt bredband till max.
Annorlunda uttryckt: Trafiken i Netnod, som använts som statistik för den svenska internettrafiken i IPRED-debatten, uppgår till runt 100-150 Gigabit/s, alltså, högst en tjugondel av kapaciteten i en enda signalbärare.
Så, nu när du fått veta att trafiken i en enda signalbärare är långt mycket större än du trodde, är det din skyldighet att rösta emot. Detsamma måste du uppmana den långa rad av partikamrater som litar på dig i den här frågan.
Tänker du informera dem om att du hade fel?
Ser att många andra redan har skrivit en stor del av det jag tänkte säga, men ett par frågor har jag i alla fall, Staffan. Vem har du ställt dina frågor till? Vilka frågor har du ställt? Har du fått dina svar bekräftade från andra källor?
Fredrik: Jag ser ut som vanligt i talarstolen, och det hoppas jag att besökare på läktaren också gör.
Mark: En proposition går ju inte i detalj igenom alla remissvar. Så här kommenteras PTS i propositionen:
"Post- och telestyrelsen har ifrågasatt hur signalspaningsmyndigheten ska kunna precisera vilka signalbärare som behövs för att genomföra ett specifikt uppdrag och ansett att det finns risk för att antingen felaktiga eller fler signalbärare än vad som motiveras av det faktiska behovet anges i ansökan. Regeringen anser inte att det är möjligt att i lag föreskriva på vilket sätt signalspaningsmyndigheten ska ange signalbärarna. Vad som i sammanhanget är väsentligt är att det i ansökan redovisastillräckligt detaljerade uppgifter för att en reell proportionalitetsbehandling ska kunna genomföras. Det är i sista hand domstolen som har att bedöma om en sanöka i detta avseende är tillräckligt prciserad. Det ligger naturligtvis i signalspaningsmyndighetens intresse att en ansökan ska vara så fullständig och uttömmande i detta och andra hänseenden att tillståndsprövning kan ske utan onödig fördröjning."
Jag tycker att detta visar att PTS uppskattar begränsningen genom att FRA endast får tillgång till endast preciserade signalbärare, och därför oroar sig för att ansökan kan omfatta alltför många. Innan denna begränsning var det ju FRA som vid samverkanspunkten hade tillgång till hela flödet (nu blir det Kontrollmyndigheten), och själv fick begränsa spaningen till aktuella signalbärare.
Jag vet, Mark och andra kritiker, att ni inte tar hem de som jag tycker betydande integritetsförstärkningar som denna viktiga debatt har resulterat i, eftersom inkopplingen i kabeln är kvar, men ni har ju verkligen påverkat! Och jag glad över att vår dialog inom centerpartiet med våra kritiker bl a resulterade i just dessa klara förslag ovan till förstärkningar från integritetssynpunkt.
Det kom säkert också viktiga förbättringsförslag från folkpartiet, och till skillnad från Camilla Lindberg som på sin blogg "folkhjälte" avfärdar centerpartiets engagemang och betydelse i denna viktiga säkerhets- och integritetsfråga ger jag gärna credit för vad debatten även inom fp säkert betytt för de förstärkningar som alliansens nu tillsammans står bakom.
Staffan, du undviker faktadebatten. Vill du inte erkänna att du har fel om hur mycket trafik som ryms i en signalbärare?
Men snälla Staffan, så länge de undantag vi påvisat finns kvar, att det inte finns några begränsningar vad gäller försäljning/utbyte mellan länder eller vad gäller metodutveckling så är inte era sk integritetsskydd värda pappret de är skrivna på.
Faktum är att det tidigare oreglerade tillståndet är ett långt bättre skydd efersom det krävde positivt lagstöd.
Nu har de detta positiva lagstöd som tillåter vad som tidigare var förbjudet, att utan insyn uppföra långt gående register (sociogram) utan några restriktioner så länge de kallar det för metodutveckling eller att informationen är ämnad för främmande lands räkning.
Kritiker koncentrerar av naturliga skäl diskussionen till den mycket lilla del av signalspaningen som rör allvarliga säkerhetshot mot Sverige som avser utländska förhållanden och där ena parten som är kopplad till dessa hot kommunicerar med någon utomlands. Det kan vara bra att ibland påminna om dessa relationer.
Jag kan bara tala för mig själv, Staffan, men jag skiter faktiskt i vad signalspaning som innebär att jag avlyssnas eller kartläggs avser för trafik eller hot.
Det verkar vara detta som vissa tillskyndare av denna lag har så svårt att fatta.
Vi - åtminstone jag - vill inte bli avlyssnade såsom varandes oskyldiga medborgare ej misstänkta för brott.
Vad ni klistrar för orsak eller avsikt på avlyssningen av oss spelar faktiskt mindre roll när avlyssningen redan är ett faktum.
Ni må spana efter utomjordiska ödlor förklädda till människor, i färd med att ta över jorden, efter satans avkomma eller spagettimonstret. Det spelar ingen roll.
Jag vill inte att min trafikdata lagras (eller exporteras) och naturligtvis inte heller att innehållet i mina telefon- och internetmeddelanden avlyssnas maskinellt eller manuellt. Helt oavsätt vad för fantasifoster ni påstår er leta efter. Punkt.
*oavsett stavas det. Man stavar sämre när man är förtvivlad över sakers tillstånd. FRA har säkert en algoritms som tar hänsyn till sinnesstämning hos författaren av meddelanden som avlyssnas dock. Allt är under kontroll. Det finns inget att oroas över. Staten vill er väl. Avlyssningen gör er gott och trygga. Sov vidare. Sätt på TVn.
Staffan,
Samtidigt står det i propositionen att domstolen vid sin tillståndsgivning inte ska ifrågasätta det behov som riksdagen redan tagit ställning för (läs nedan). Detta är särskilt problematiskt eftersom FRA har rätt att hämta in information utan kopppling till yttre hot enligt 1 andra stycket signalspaningslagen. Förarbetena till nämnda lagrum anger att det är en förutsättning för FRAs försvarsunderrättelseverksamhet.
"Har riksdagen tagit ställning för att det i förhållande till vissa internationella företeelser
typiskt sett föreligger behov av underrättelseinhämtning genom signalspaning, ska detta
tjäna som utgångspunkt för prövningen. Domstolen behöver följaktligen inte göra någon
mer omfattande bedömning av huruvida något underrättelsebehov föreligger; sådana
lämplighetsbetonade ställningstaganden av delvis politisk karaktär bör inte göras av
domstol. På motsvarande sätt ska domstolen bedöma en ansökan som avser signalspaning för att följa förändringar i signalmiljön, den tekniska utvecklingen och signalskyddet samt
för att utveckla teknik och metodik med utgångspunkt från vad som i lagen anges om
signalspaning för sådana ändamål.”
Hej Staffan!
Du läser remissvaret från PTS som fan läser bibeln.
Du skriver att vi motståndare ska vara stolta över de sk integritetsstärkande åtgärderna. Eftersom det inte går att stärka integriteten i efterhand så är iallafall inte jag det. Man kan inte öppna och genomsöka brev och stärka integriteten i efterhand.
Enda sättet att stärka integriteten är att låta folk få behålla den.
När du kommer med ditt beröm känns det mer som att jag har hjälpt dig att lura hela svenska folket. Förhoppningsvis är de inte så lättlurade.
Det är min födelsedag idag. Jag önskar mig att du svarar på Mikael Nilssons fråga ovan. Eftersom du tydligen har missuppfattat kapaciteten i en signalbärare med minst en faktor hundra, så röstar du väl för S riv-upp-motion på onsdag? Glöm inte att informera dina partikamrater om att du missuppfattat så att de kan ta förnyad ställning.
OK. Jag kan inte tolka det uteblivna svaret på annat sätt än att jag hade rätt i mina funderingar.
Satellitförbindelser och radiolänkar får FRA välja som de vill, så länge de inte inhämtar inrikestrafik.
Och andra länder får förmodligen aktivera sina sökbegrepp i den svenska inhämtningen, likaväl som FRA får exportera sina till dem.
Förutom passusen om att svenskaintressen inte får skadas hittar jag inget i lagen som säger motsatsen. Gör du, Staffan?
Min kommentar blev för lång, så den finns nu istället på min blogg.
Denna dikt om FRA-lagen får du inte missa, Staffan.
Man kan ju även gå direkt till Ingvar Åkesson. Från en hearing i riksdagen, torsdagen den 12 april 2007, IÅ har ordet:
"Jag ska gå in på ett litet teoretiskt tankeexperiment. Jag håller i en kabel. Den innehäller 96 fiberkärnor. På var och en av dessa fiberkärnor kan man med dagens kommersiellt tillgängliga teknik få in minst 40 optiska våglängder. På var och en av dessa våglängder kan man överföra 10 gigabit. För att sätta det i relation till en vanlig bredbandsuppkoppling hemma som är på ett antal megabit så har vi alltså 1 000 gånger för var och en av dessa våglängder. Om man räknar ut hur mycket trafik som den kan överföra teoretiskt kommer man fram till att det motsvarar ungefär 4,8 terabit per sekund. Det är ett väldigt stort tal."
Transkriptionen har gjort ett fel, summan är 4800 Gigabyte/s (= 40*10*96/8), dvs 38,5 Terabit/s i en hel kabel (= 40*10*96/1024).
Dessutom kan man numera ha 320 kanaler istället för 40, vilket ger 300 Terabit/s (= 320*10*96) i en hel kabel. Det är den siffran jag använder ovan.
Du behöver alltså inte ta mig på orden. Lyssna på Åkesson så får du rätt siffror också.
När ska du ta tillbaka ditt påstående att inte all utrikestrafik skulle kunna rymmas i en enda signalbärare? Det ryms med god marginal.
Ah, länken till hearingen. Bilaga 5.
Mikael,
Upptäcker när jag läser detta avsnitt (igen) att det var Mats Nordqvist, ansvarig för inhämtning på FRAs signalunderrättelseavdelning som uppgav dessa uppgifter. En teknisk expert hos FRA alltså.
Staffan,
Det bästa hade ju varit om regeringen i sin proposition förklarat hur mycket information en signalbärare kan innehålla. En av remissinstanserna använde ju samma siffror som Mikael Nilsson och regeringen har inte kommenterat siffran. Av det drar jag slutsatsen att siffran är korrekt.
När regeringen och FRA-förespråkarena är tysta så blir det kritikerna som ger verklighetsbilden.
Eftersom alla experter och remissinstanser är överens om att integritetsförstärkningarna som nu införs är verkningslösa, kan man då inte ta bort dessa ändringar? Eller ska skattebetalarna behöva kompensera lagstiftarens stolthet ekonomiskt under överskådlig framtid?
Fritt efter HC Andersen:
- Han har ingenting på sig, är det ett litet barn som säger; han har ingenting på sig !
- Han har ju ingenting på sig! ropade slutligen allt folket; och det kröp i Staffan, ty han tyckte, att de hade rätt; men han tänkte som så: Nu måste jag hålla god min till processens slut. Och så höll han sig ännu rakare, och ledamöterna gick och bar på släpet, som alls icke fanns.Och där stod Staffan och tittade upp mot den fria etern - utan en tråd.
Ursäkta dröjsmål..:
Det är oerhörda mängder teletrafik som ständigt förs över Sveriges gräns i tråd genom mängder av signalbärare.
Visst är det även stora mängder teletrafik i en signalbärare, men dock endast en liten del av hela tråden.
Genom att kontrollmyndigheten har tillgång till tråden, och att FRA endast får tillgång till preciserade signalbärare i varje inriktning, begränsas i hög grad FRAs tillgång till hela tråden.
Detta innebär givetvis inte att teletrafikmängderna som FRA kan söka igenom med automatiserade sökord är inte är betydande, men de är ändock mycket mindre än flödet i hela tråden.
Jag ser det som en betydande förbättring från integritetssynpunkt, att det inflrmationsflöde som kan sökas begränsas i mycket betydande grad.
Självfallet kan man vända på det och som ni hävda att det ändå handlar om stora informationsflöden.
Både ni och jag har alltså en poäng!
Staffan,
Du begår det, i sammanhanget, tragiska misstaget att tro att trafiken i en kabel (med 96 fiberkärnor) är relativt jämnt fördelad i de 96 fibrerna.
I verkligheten ser det annorlunda ut.
Ta Öresundsbron tex. I en fiber går signaltrafiken för tågen. I en annan går hälften av all trafik från internetleverantören Bahnhof.
Jag bryr mig ärligt talat inte så mycket om att FRA inte ansöker om tillstånd att signalspana på tågens signalering. Vi måste börja prata om trafiken i absoluta termer. Hur många drabbas? Hur mycket trafik rör det sig om? Hur mycket privat kommunikation rör sig i de aktuella signalbärarna?
Det går inte dölja sig bakom abstrakta resonemang om att "det är bara en av 96".
OK, Mikael, låt oss anta att hälften av Bahnhofs internettrafik till utlandet går i en signalbärare.
Hur stor andel av den totala trafiken är detta?
Bahnhof har ca 50.000 privatmarknadskunder.
Poängen med att låta domstolen begränsa FRAs tillgång till tråden till endast de signalbärare som är relevanta för den ansökta inriktningen är ju att utan denna begränsning hade ju FRA haft tillgång till hela tråden.
I båda fallen gäller självklart att automatiserade sökord används som har koppling till de allvarliga säkerhetshot mot Sverige som signalspaningen endast får bedrivas mot, att spaningen i helt dominerande grad sker mot teletrafik helt utanför Sverige osv.
Men det är ändå en klar förbättring att FRA endast får tillgång till en liten del av tråden vid ansökt inriktning.
Att även detta handlar om stora trafikmängder är ju givet, dock väldigt mycket mindre än de i hela tråden.
Och från berörda trafikmängder är det ju endast en mycket liten del som skiljs ut genom sökorden.
Jag antar att du ändå är positiv till att FRAs tillgång till signalbärarna i hög grad begränsas, men menar att detta borde skett i ändå högre grad.
Precis Staffan, 50.000 människor som avlyssnas åt gången är inget stort integritetsproblem. Det motsvarar ju bara polisens samlade hemliga teleavlyssning under 50 år, inga problem alls.
Har du fullkomligt tappat proportionerna Staffan?
Sedan finns ju andra signalbärare med Telias trafik. Hur många kunder berörs då?
Sanningen om signalbärare är ju att den privata datatrafiken är samlad i några få signalbärare. De allra flesta går tomma eller används till helt irrelevanta saker. Jag menar att ni vilseleder både era kolleger i riksdagen och folket när ni inte vill kännas vid det.
Därför måste ni, som ett anständighetskrav, redovisa vilka konkreta trafikmängder som FRA får tillgång till, och då även i utveclingsverksamheten. Då kommer det framgå att det rör sig om ofantliga mängder tvärtom mot vad ni lovat.
Jag har inga stora förhoppningar om att en sådan redovisning kommer att genomföras, av just det skälet.
Vad gäller om det spelar nån roll, så måste jag vara tydlig med att konstruktionen är fullständigt meningslös.
För mig som privatperson är ju nämligen det enda jag vet med säkerhet att all min gränskorsande trafik överförs till staten. Om den sedan avslyssnas eller inte har jag ingen möjlighet att förutsäga. Alltså måste jag betrakta all kommunikation som avlyssnad.
Minns att integritetsintrånget görs redan när man bereder sig tillträde till kablarna. Allt därefter är ointressant.
Jag kan se en poäng med "domstolen" - att det finns en annan instans än FRA att fråga om trafikmängderna. Men det minskar inte integritetsproblemet.
Det enda som skulle vara acceptabelt vore om operatörerna gjorde urskiljningen. Jag vet att det inte är tänkbart pga sekretessen. Tough shit, då får man dra konsekvensen och låta bli kablarna.
Jag hoppas dock att den lösningen övervägs för Säpos del. Anders Eriksson menade ju att det skulle fungera i deras fall.
OK, Mikael, tillbaka på ruta ett.
Jag och hela riksdagen accepterar att det finns ett legitimt behov av underrättelseinhämtning genom en strängt reglerad signalspaning i tråd över landsgränsen, som avser utländska förhållanden och allvarliga säkerhetshot mot landet.
Du gör inte det.
Så jag kan bara hänvisa till många av mina inlägg här på bloggen om just detta.
En fråga, bara, Mikael. Sverige spanar ju till helt dominerande del i internationell teletrafik, dvs på trafik som inte alls har någon koppling till Sverige.
Andra länder gör förmodligen samma sak, från Ryssland till Tyskland, Storbrittannien och USA med många fler. Dvs spanar i för dem internationell teletrafik, vilket inte utesluter svensk teletrafik.
Menar du verkligen att den signalspaning som i utomordentligt liten omfattning kan beröra svensk teletrafik främst kommer från FRAs spaning som till helt dominerande grad riktar sig mot trafik helt utan koppling till Sverige?
Ja, alltså, att vi står långt ifrån varandra i grundfrågan är väl inte någon nyhet ;-)
Däremot uppskattar jag att vi närmar oss varandra i verklighetsbeskrivningen, tex vad gäller regelverket för utvecklingsverksamheten, eller som här, hur många civila som drabbas av de minsta spaningstillstånden. 50.000 är en oerhört stor siffra, och jag hade ärligt talat trott att du skulle ha svårare att svälja den. Man upphör aldrig att bli förvånad. Men jag är som sagt tacksam för att vi nu kan fortsätta diskussionen utifrån att ha etablerat den nivån som en normal nivå för en mindre operatör.
Jag tror inte FRA är den organisation som spanar mest på svenskar, särskilt inte om man lägger ihop flera av de andra. Skillnaden är att FRA är kontrollerat av vår egen stat, med så oerhört mycket mer makt över oss svenskar, med enormt större risker kring missbruk mm. än vad som är fallet med, säg, holländsk signalspaning....
Däremot finns det förstås all anledning att vara vaksam mot europeiskt övervakningssamarbete som utnytjjar sådan ömsesidig spaning. Till skillnad från riksdagen tycker jag att även människor i våra grannländer har rätt till ett privatliv.
OK, Mikael, då kan vi vara överens om att andra signalspanar mer på svenskar än FRA.
Och jag kan villigt medge att risken för att den svenska signalspaningen mot allvarliga säkerhetshot kan missbrukas är något som kräver ständig uppmärksamhet, därför de omfattande tillstånds- och kontrollmekanismerna.
Men jag begriper inte riktigt varför du vill se mig så upprörd över att en signalbärare kan bära utlandssamtal från teoretiskt sett 50.000 abonnenter? Varav säkert utomordentligt få - om någon - kommunicerar med utlandet om allvarliga säkerhetshot mot Sverige.
Utan den begränsning som nu gjorts, där FRA endast får tillgång till några av de många signalbärarna i tråden över landsgränsen, hade ju FRA haft tillgång till hela tråden. Då hade begränsningen endast legat i de bortval FRA ändå hade tvingats göra, och i de automatiserade sökord som endast syftar till att träffa allvarliga hotbilder mot landet.
Skicka en kommentar