Besöket i Madrid med en grupp ur EU-nämnden var intressant. Mycket flyg och möten, mkt lite gatupromenad i plus 20 graders värme...
Märkvärdigt hur mycket Spanien och Sverige tycker lika i viktiga frågor, kändes det som. Landet har före Sverige infört könsneutrala äktenskap samtidigt som det är mycket katolskt och abortfrågan är stor.
Vår kompetenta EU-nämndsordförande Anna Kinberg-Batra har bloggat och plåtat lite från besöket.
Idag utfrågning av Statsministern (i följe med Utrikes- och Eu-ministern) i EU-nämnden, om de stora utmaningarna inför klimatmötet i Köpenhamn, Afghanistan, finanskris osv.
För att visa att jag med intresser följer och deltar i det fantastiska instrument som internet och t ex bloggbävningar och annat nu betyder gläder det mig ärligt att Scaber Nestor faktiskt nominerat mig till stora bloggpriset, en av 500 nomineringar...
Mycket överraskande men jag gillar ärligt dialog och resonemang och jag gillar hans - låt vara kritiska - beskrivning av mig, som nog inte träffar så fel.
Läs även andra bloggares åsikter om politik.centerpartiet, eu-nämnden, eu, stora bloggpriset
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Grattis till nomineringen, Staffan. Du skriver att du gillar dialog. Det är också mitt intryck, men jag har också observerat att du ibland undviker att besvara frågor. Jag upprepar därför mina två centrala frågeställningar om FRA:s utvecklingsverksamhet, som jag riktade till dig för två veckor sedan:
1. Varför medger lagen att även enskildas trafikuppgifter ska kunna samlas in i utvecklingssyfte? Här hade man ju kunnat tänka sig olika slags tekniska spärrar och filter, eller hur?
2. Kommer "vanliga människors" trafikdata att kunna inhämtas? Med detta avser jag personer som inte utgör något hot mot rikets säkerhet. (Låt oss för ett ögonblick bortse från om personerna är svenskar eller ej)
Och precis som tidigare är det dina egna svar jag vill höra. Inte FRA:s eller FÖD:s syn på saken.
och där var det igång igen :)
Själv vill jag ha svar på hur man ska urskilja trafik som bara passerar den fysiska lansgränsen från den andra utan att processa allt?
Trots allt ska all trafik speglas till någon av FRA's samlingspunkter.
Höll på at glömma, försäljningen av rådata till nnan makts underrättelsetjänst, har en någr restriktioner?
Jacob: Det här är ju inte alltid så enkelt, och jag har verkligen ansträngt mig för att svara på dessa frågor i mitt långa inlägg "Summering". Så jag hänvisar alltså till detta, och till riksdagsdebatten.
Trafikdata behöver ju analyseras för att följa förändringar i signalmijön osv , handlar till helt dominerande del om internationell teletrafik och om inhämtning med koppling till berörda hot mot landets säkerhet.
Risken för att "vanliga svenskars" kommunikation inhämtas är utomordentligt liten, de få som berörs i Sverige är ju i allt väsentligt sådana som kommunicerar med utlandet om allvarliga hot mot landets säkerhet.
Scaber Nestor: Även här vill jag i första hand hänvisa till mina många tidigare inlägg om även detta.
Men OK. Ett väldigt flöde passerar ständigt landsgränsen i de många olika signalbärarna. Kontrollmyndigheten får tillgång till flödet genom samverkanspunkterna. En liten del av flödet får efter domstolsbeslut slussas vidare till FRA som med automatiserade sökord letar underrättelser om allvarliga hot mot landets säkerhet. De meddelanden som faller ut granskas djupare, skulle då enstaka meddelanden visa sig komma ifrån datorer eller telefoner som båda finns i Sverige ska de omedelbart förstöras.
Vad gäller frågan om hur den svenska militära underrättelsetjänsten samarbetar med andra demokratiers underrättelsetjänst är jag inte någon specialist, det finns säkert riktlinjer och direktiv som grund för detta.
Utgångspunkten måste ju vara att få tillgång till relevant information som rör Sveriges säkerhet, vilket nog förutsätter att man själv kan erbjuda annan relevant information i utbyte, dvs som berör hot mot andra länders och världens säkerhet.
Tack, Staffan. Även icke-svar kan vara mycket upplysande. Du bekräftar att enskildas trafikuppgifter får insamlas i utvecklingssyfte, men poängterar att det främst kommer att gälla personer med koppling till yttre hot.
I själva verket medger lagen bred inhämtning av enskildas trafikuppgifter, även där ingen koppling till yttre hot föreligger. Det räcker med att kommunikationen sker i en signalbärare som FRA har rätt att spana i.
För att ditt resonemang ska gå ihop måste du mena att alla som kommunicerar i denna signalbärare är länkade till hotet. De måste följaktligen räkna med att FRA sparar deras trafikdata för famtida bruk. Det kan man verkligen kalla precision i spaningen.
Men inte nog med det. Uppgifterna som sparats för "forskningsändamål" får sedan användas i den skarpa verksamheten. Och det spelar ingen roll om det handlar om spaningsuppdrag som tillkommit senare. Rymligare lagstiftning får man leta efter.
Du har gett grönt ljus åt massinhämtning av personuppgifter. Det kan naturligtvis vara svårt att erkänna för sig själv. Jag inser det.
Min bild av FRA-debaclet förstärks. Det är FRA som förklarat för er hur utvecklingsverksamheten måste bedrivas. Det är FRA som i förarbetena också har dikterat att detta arbetssätt är det enda möjliga. Märkligt nog har dessa "sanningar" inte ifrågasatts av majoriteten i försvarsutskottet, trots att det strider mot allt tidigare tal om sökbegrepp med stor precision och inhämtning av små, små mängder.
Tidigare hette det också att FRA inte lägger material på hög för att söka igenom i efterhand. Nu vet vi att också detta var lögn.
Det luktar inte gott om riksdagens FRA-hantering.
Jacob: Snart börjar den nya lagen att tillämpas, och de frågeställningar som du och andra tar upp är självklart viktiga att analysera och diskutera.
Jag har ju uppfattningen att FRAs signalspaning och den till denna hörande utvecklingsverksamheten i mycket liten omfattning har koppling till datorer och telefoner i Sverige som kommunicerar med utlandet om allvarliga säkerhetshot mot Sverige.
Dina och andras farhågor och frågor om t ex utvecklingsspaningen kommer att dels prövas vid domstolens tillståndsgivning, av Kontrollmyndigheten, av den särskilda kommittén som ska följa verksamheten och av Datainspektionen m fl.
Dessutom är dessa frågeställningar självklart relevanta att utvärdera och diskutera vid Kontrollstationen om knappt två år.
Givetvis måste kontrollfunktionerna hålla detta under uppsikt. Något annat vore direkt tjänstefel. Problemet är bara att ni lagstiftare inte har gjort det lätt för dem.
Ni hade alla möjligheter att i lagtexten begränsa inhämtningen av enskildas trafikuppgifter. Dessvärre ignorerade ni hela saken.
Jag ser till exempel inte vilka slags invändningar som domare Viksten kan framföra vid tillämpningen av detta mycket generösa regelverk.
Datainspektionen lär inte heller ha något att anmärka på, eftersom inte minst FRA-PuL medger omfattande lagring av personuppgifter i bl.a. utvecklingssyfte.
Så vad ska egentligen kontrollanterna kunna framföra för substantiella invändningar, när begränsningarna lyser med sin frånvaro i lagpaketet?
Men om du själv går i spetsen för lagskärpningar 2011, så är jag den förste att applådera. Detta scenario ter sig dock föga sannolikt, om du ursäktar.
Några saker till:
Både datainspektionen och den parlamentariska kommittén har oroväckande begränsningar i sina direktiv. Vi vet redan nu att de inte kommer att få någon djupare insyn i FRA:s utlandssamarbete.
Dessa frågor är uppenbarligen precis lika känsliga idag som under IB:s glada dagar. Nej,om detta ska riksdagen ingenting få veta. Inte heller i vilken omfattning trafikuppgifter utbyts.
Vi kommer inte heller att få reda på någonting om FRA:s verksamhet historiskt. Detta torde annars vara högst relevant för att förstå hur myndigheten ser på begrepp som rättssäkerhet och personlig integritet. Det vore ett utmärkt sätt att få ett grepp om hela FRA-kulturen. Hur har spaningen bedrivits i en miljö där det mesta ansetts tillåtet, eftersom luften är fri?
Som du säkert vet cirkulerar det en mängd uppgifter både i riksdagen och på redaktionerna om FRA:s tidigare spaning. Surdegen jäser för fullt.
FRA:s fortsatta verksamhet står och faller med medborgarnas förtroende för den.
Centern drev tidigare frågan om en historisk granskning. Ja, det framfördes t.o.m. som ett krav inför återremissen i juni 2008. Sedan Tolgfors sa blankt nej, har det varit så tyst, så tyst.
Är det bara en ny FRA-skandal som kan tvinga fram en sanningskommission?
Skicka en kommentar