Idag debatterade jag frågan om små pojkars integritet, och om en ev åldersgräns innan omskärelse får göras så att det är den uppvuxne mannen som får fatta beslutet, inte föräldrarna för den lilla pojkens räkning.
Socialminister Hägglund höll inte med mig, här är en länk till debatten, scrolla nedåt.
Aktuellt hade ett rätt tamt inslag ikväll, säkert med anledning av att frågan är svår och känslig.
Den läkare - var det nog - som försvarade omskärelsen motiverade det endast med några färska studier som visar att omskurna män sprider HIV mindre än män i "originalutförande".
Jag accepterar ju omskärelse, men menar ju att ett sådant oåterkallelligt beslut bör fattas av den vuxne pojken vid 18 eller möjligen 15 års ålder, och inte av hans föräldrar för hans räkning när han är ett litet barn. Lika litet som de ska besluta om andra icke medicinskt betingade kroppsförändringsoperationer eller tatueringar.
Läkaren menade att det gick väl lika bra när pojken är liten, och såg liksom socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, riksdag och regering inga svårigheter med det.
Barnkonventionen om barnens rättigheter gör det naturligt att låta föräldrarna bestämma om den lille pojkens förhud som skyddar det känsliga ollonet oåterkalleligen ska opereras bort, menar dessa.
Jag begriper inte den logiken. Barnens rätt och integritet borde väl göra det mycket naturligt att sådana beslut om att avlägsna en del på könsorganet borde förbehållas pojken i vuxen ålder, och inte överlåtas åt hans föräldrar.
Fråga är svår och känslig, men behöver diskuteras och jag tycker att fokus mycket mer borde vara på den lille pojkens integritet och rätt till sin kropp som Gud - eller evolutionen - har skapat den.
Har Gud - eller evolutionen - verkligen misslyckats med sin skapelse just vad gäller pojkars och mäns könsorgan? Och ska verkligen svenska landsting åläggas att på föräldrarnas uppdrag omskära små pojkar?`
Läs även andra bloggares åsikter om omskärelse, göran hägglund, regeringen, politik, kristdemokraterna, centerpartiet, SKL, integritet, mänskilga rättigheter
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Staffan. Jag har oerhörd respekt för alla dem som inte förstår eller accepterar omskärelse.
Har i ett ganska lång inlägg också utvecklat mina egna tankar.
http://tinyurl.com/myrxqh
De ligger väldigt nära det Barnombudsmannen skrev i remissyttrande inför riksdagsbeslutet 200..1?
Däremot skrev jag också i en kommentar till ett av dina tidiare inlägg att jag är förundrad över
att du argumenterar helhjärtat emot men , tycker jag, agerar annorlunda i kammaren.? Du får förståeligt nog stöd av bloggare, "den enda riksdagsledamot som förstår"...? ÄR det så?
Hur kommer det sig att du i riksdagen inte krävde ett totalt stopp från idag på omskärelse?
Ditt budskap i debatten var att det "behövs en djupare diskussion" - inte "Stoppa i dag".
I Rapport (21) hörde vi dig från kammaren ställa frågan om det" i en framtid är rimligt...".
Det vore olyckligt om läsarna får uppfattningen att det i riksdagen finns en grupp som kämpar hårt för att behålla rätten till omskärelse och en annan grupp som strider hårt var´dag för att den ska stoppas nu. För så är väl inte verkligheten?
Peter
Jag tycker att mina artiklar och min interpellation är tydliga i hur jag resonerar och vad jag vill åstadkomma.
Jag accepterar ju att myndiga män - möjligen något yngre - själva fattar beslut om att omskära sig.
Jag förespråkar alltså en åldersgräns innan omskärelse bör ske, och att beslut om detta vid uppnådd ålder ska tas av den människa det berör, och inte av andra.
Jag anser att inriktningen i statens och landstingens agerande i denna fråga bör vara att skicka tydliga signaler om åldersgräns och att tidigare omskärelse på sikt ej ska ske.
Men Peter, jag har också en ärlig respekt för att denna fråga är svår och känslig med djupa rötter i religiös och kulturell tradition, och att den inte går att förändra från imorgon.
Jag lyfter och diskutera frågan och driver opinion för att den ska utvecklas i den riktning jag tycker har angett.
Bra jobbat i debatten Staffan!
Hägglund var trist och undanglidande. Han tog skydd bakom nuvarande lagstiftning, inte särskilt konstruktivt. Vi vet ju att lagen finns. Att lagen skulle ge övergreppet en legitimitet är ju ett cirkelresonemang.
Inslaget i Aktuellt var som du själv sa otroligt lamt. Programledaren ställde inte en enda kritisk fråga.
Hej Staffan. Du uttryckte mina synpunkter i frågan på ett utomordentligt sätt i interpellationsdebatten.
Jag blir riktigt irriterad på motargumentet "Det kommer ske ändå, fast med kökskirurgi". Vad är det för ett passivt skitargument? Jag har väldigt svårt att bemöta uppgivenheten i argumentet och skulle gärna få lite tips på hur man kan bemöta det på ett bra sätt.
Jag verkar ha mycket mindre respekt för religonsfriheten än dig, för jag ser då ingen som helst anledning till att varken religon eller tradition på något sätt ska ge ingreppet på småbarn en större legitimitet. För mig är frågan inte ens svår.
Skicka en kommentar