Det blev en intressant försvarsdebatt både i stämmokommittén och igår och idag på stämman.
Centerpartiet vill att det införs en karenstid på ett år när nyckelpersoner i försvaret går till jobb inom försvarsindustrin.
Och centerpartiet öppnar för att "finns en bred politisk samsyn är centerpartiet berett att delta i en bred politisk analys av hur Sveriges militära samarbeten fungerar och kan utvecklas med länderna i EU, Norden och Nato."
Jag tycker att detta är ett naturligt konstaterande. Centerpartiet är tryggt i det värde vi lägger vid Sveriges militära alliansfrihet. Men vi är samtidigt ett parti som vågar och vill analysera och diskutera utifrån hur verkligheten ser ut och utvecklas. Det har skett mycket stora förändringar i vår omvärld de senaste decennierna liksom även i hur försvarens inriktning i många länder har förändrats. Järnridån har fallit, många länder i Östra Europa är nu medlemmar i både EU och i Nato, EUs försvars- och säkerhetspolitiska samarbete har utvecklats i hög grad. De nordiska länderna - främst Sverige, Norge och Finland - kommer att öka samarbetet på försvarsområdet. Sverige har utsträckt sin deklarerade solidaritet om det värsta skulle hända till att utöver EU-länderna gälla även Norge och Island. Den tekniska utvecklingen på försvarsområdet gör länder alltmer beroende av ett nära och förtroendefullt samarbete med varandra.
Finland är liksom Sverige militärt alliansfritt, men har regelbundet analyserat verkligheten i bredare former.
Centerpartiets beslut ansluter också väl till det som en enig försvarsberedning konstaterade i december 2007; att Sveriges bi- och multilaterala militära samarbeten behöver analyseras och utvecklas.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, nato, centerpartiet, alliansen, eu, politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Staffan,
Precis som du konstaterar är det föreslagna nordiska samarbetet både nödvändigt och klokt. Ett omfattande försvarssamarbete är förmodligen en ekonomisk nödvändighet men också en utmärkt möjlighet att bli mer rationell i produktionen av försvarsförmågor och samtidigt knyta de nordiska länderna närmare varandra.
Ett enkelt sätt att bli mer rationell inom försvarets ledningssystemområde är att återuppväcka den norsk-svenska möjlighetsstudiens förslag om en nordisk stridslednings- och luftbevakningsskola. Allt som behövs finns redan vid strilskolan i Uppsala: ändamålsenliga lokaler, kvalificerad lärarpersonal, gott om lediga elevplatser samt närhet till garnisonens administrativa stöd, stadens alla faciliteter och till en internationell storflygplats med direktflyg till alla nordiska länder.
Såväl norska som finska försvaret har uttryckt intresse för idén i de två möjlighetsstudier om fördjupat samarbete som de tre försvaren genomförde 2007 och 2008. Dessutom skickar redan idag det danska försvaret sina flygstridsledarelever till Uppsala för att de tycker att den svenska utbildningen håller hög kvalitet till ett anständigt pris.
Det grundläggande sättet att utbilda luftbevakare och stridsledare är i princip likadant i alla västländer, så det finns inga behov att göra några stora ingrepp i utbildningskoncepten och alla länder kan bidra med lärarpersonal. Alla realisera en nordisk strilskola är således mest en fråga om politiskt gillande och en allmän insikt bland beslutsfattare på politisk och myndighetsnivå att en sådan skola är en rationell och kostnadseffektiv lösning på ett allvarligt kritisk massa-problem som de nordiska länderna delar.
Men allt detta förutsätter förstås att försvaret inte går vidare med förslaget att lägga ner strilskolan i Uppsala för att bygga upp den på nytt i lokaler (som inte finns idag) på ledningsregementet i Enköping. Man bör hålla i minnet att strilskolan kostade över en miljard att flytta från Tullinge och återuppbygga i Uppsala för inte särskilt många år sedan. Det lär inte bli billigare den här gången och samtidigt går de flesta av fördelarna med gruppering i Uppsala förlorade.
Faktiskt en av de bästa idéer jag hört på mycket länge! Otroligt sunt.
Som vanligt kloka ord från Jan Reuterdahl.
Kan berätta att Flygledarskolan på Sturup som tidigare drevs av Luftfartsverket numera är ett samnordiskt bolag (EPN), där man gemensamt utbildar svenska, norska och danska flygledarelever. Formerna för en nordisk sammanslagning/samutnyttjande torde redan finnas på berörda departement.
Tack, Jan, för ditt inspel!
Och roligt att du delar vår analys, Wiseman.
Det är inte så många som noterat försvarsberedningens eniga förslag i dec 2007, som ju centerpartiets position kan sägas harmoniera med.
Kan inte göra annat än att hålla med Janne Re! Tidpunkten är precis rätt där möjligheten till quick wins är stor, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt.
Ytterligare ett argument för ett sådant samarbete är att Single Europen Sky står inför dörren, en homologisering av det europeiska luftrumme. Detta får sannolikt till följd ett ökat civilt samarbete på providernivå. Exempel på det är NUAC-projektet mellan Luftfartsverket och danska Naviair. Denna harmonisering av luftrumshantering öppnar i sin tur möjligheter för mer rationell och givande flygövning i s.k. Cross-boarder areas och ett dagligt samarbete mellan de nordiska länderna.
Håller också med Reuterdahl i dennes kommentar. På StrilS i Uppsala finns utomordentligt ändamålsenlig utrustning. Ett flertal simulatorer som håller högsta klass, ett utbildningskoncept som är unikt och lokaler som är helt ändamålsenliga. De nämnda möjlighetsstudier som Reuterdahl nämner visade ju att stora samordningsvinster länderna emellan kunde göras. Att Danmark sedan dess har skickat elever till den svenska flygstridsledarutbildningen två år i rad visar ju också att de är nöjda med utbildningen och konceptet som sådant. Att detta nu ska läggas ned för att sedan flytta till Enköping för att där sedan återuppstå kan inte vara kostnadseffektivt. Jag har hittills inte sett en enda beräkning som visar att så är fallet. Idag finns ju inte ens lokaler i Enköping som skulle passa för att bedriva nuvarande StrilS verksamhet, ska man då tvingas bygga nya lokaler? Vad blir prislappen på detta? Vilka argument finns då kvar för en flytt?
Jag tror att det även här är det s.k. GLC/NOC spöket som fått råda. Ett projekt som pågått under ett antal år där man kan driva vissa delar av Försvarets inriktning utan några som helst riktiga underlag (förutom Powerpoint) men ändå får budskapet från högsta ledningen i FM:
- "Det ser bra ut, kör på!"
Detta trots att regeringen uttryckligen gett anvisningen - AVBRYT NU!
Tåget mot Enköping går nu tyvärr i högsta fart med en förare som inte vet hur han ska bromsa utan att förlora ansiktet och blir då istället helt passiv (tvärt emot alla ledarskapsideer, där det är bättre att agera än att inte göra ett dugg)
Hoppas att den politiska ledningen tar tag i eländet nu, för till slut blir det de som får ta konsekvensen av hur FM agerar i ärendet. Då räcker det inte bara att säga, vi fick alla indikationer från insatta individer men vi blundade och hoppades på det bästa....
Skicka en kommentar