Marit Paulsen eller Rune Lanestrand...om ekologisk odling

Via centerbloggar och ett inlägg från Hans Lindqvist kom jag ett debattinlägg från småbrukaren mm. Rune Lanestrand på spåren.

Han sågar fru Paulsens synpunkter på olika jordbrukskoncept rakt av med bl a följande drapa:

"Den här gången har Marit Paulsen valt att gå till angrepp på ekologisk odling. Tvärsäker på att få den mediauppvaktning som hittills uteblivit sedan hon nominerats på folkpartiets lista till EU-valet.

Hur okunnig hon i själva verket är framgår när hon påstår att ekologisk odling bara ger halva skörden. Alla som kan det minsta om praktiskt jordbruk vet att detta är en ren lögn.

Tar man hänsyn till torrsubstans, vitaminer, protein och mineraler i det ekologiska jämfört med konventionellt odlat så är den ekologiska skörden näringsmässigt större än den konventionella. Och då behöver man inte heller bära hem en massa onödigt vatten, rester av växtgifter och kemikalier."

Och Hans Lindqvist hakar på:

"Det är sällan man ser en sådan fullträff i en kommentar om tappad heder och total vindkantring som Rune Lanestrands inlägg på eukritikbloggen den 4 april."

Min uppfattning är att det är viktigt att diskutera i hur hög grad stat och politik ska stödja olika odlingskoncept genom miljöersättningar och merpriser. Det finns enligt min uppfattning två olika miljökoncept att välja på vid matinköp i Sverige; dels vanlig miljövänlig mat producerad med modern teknik inom ramen för de stränga svenska miljö- och djurskyddsregelverken, dels det lite mer fyrkantiga - men tydliga - ekokonceptet.

Min uppfattning - återigen - är att de statliga miljöersättningarna bör riktas till konkreta miljöinsatser efter faktisk miljönytta, och mindre till hela odlingskoncept. Och det är marknaden, inte politikerna, som bör avgöra hur stora olika odlingskoncept, certifieringssystem och varumärken ska bli.

Upplever människor mervärden i de ekologiska regelverken så finns de ju, och denna rätt extensiva och lågavkastande odlingsform oftast baserad på hög andel vall och animalier har säkert en stabil framtid på i-världens marknader som en stark nischprodukt. kanske ändå mer vad gäller mjölkproduktion, där ekokonceptet nog fungerar allra bäst.

Men skulle merparten av Sveriges och i-världens jordbruk bli ekologiska känner också jag oro för världens livsmedelsförsörjning.

Rune Lanestrand tvärsäkra uttalanden enligt ovan - där han beskyller andra för lögn -litar jag inte alls på.

Jag kommer att återkomma i denna viktiga fråga, där debatthöjden ofta är låg på grund av den mycket starka trendlinje som råder.


Läs även andra bloggares åsikter om ekologisk odling, ekomat, marit paulsen, politik, centerpartiet, världens livsmedelsförsörjning,