Jag följer sedan 2006 försvarsdebatten och försvarsfrågorna som centerpartiets talesperson. Jag har stor respekt för komplexiteten i dessa för landet viktiga och svåra frågor.
Min grundsyn är att jag som riksdagspolitiker främst ska arbeta med ett helikopterperspektiv på försvaret, och vara försiktig med att tränga på djupet i t ex frågor som hanteras och beslutas av försvarsmakten. Det är svårt att bilda sig en helhetsbild kring många av de vägval och avvägningar som måste göras och jag har förtroende för både försvarsministerns bedömningar inom sitt och regeringens ansvar liksom för ÖBs - nu Sverker Göransson - inom sitt.
Det är alldeles uppenbart att det finns många revir och motstridiga uppfattningar inom försvarsmakten - liksom inom alla myndigheter - i mängder av frågor, t ex konkurrerar vapenslag och orter ständigt med varandra liksom olika vapenssystem osv.
Sverige står ju för en fri och öppen debatt, självfallet. Den begränsas av sekretess, givetvis, och dess gränser får var och en bedöma liksom de som har ansvaret. Som anställd påverkar man rimligen i först hand inom sin myndighet, men man kan också efter omdöme delta i den allmänna debatten. Är locket på i högre grad inom försvarsmakten än inom andra myndigheter? Jag tvivlar nog på det, eller är det så att jag inte följer diskussionen inom andra myndigheter lika nära?
Nåväl, man får välja vilka frågor man vill fördjupa sig i. Jag följer med intresse debatten kring Stril och Strul (...) kring nätverksbaserat försvar stridsledning/luftbevakning, Gripenkrypering osv. Som förs på bloggar (!) och främst i media av Claes Arvidsson på Svenska Dagbladet.
Jag länkar till den seriösa bloggen "Wisemans wisdoms" (trots namnet...) och till min kollega Allan Widmans nya blogg under det för de flesta obegripliga namnet "Strilaren 2". Samt till Major Peter Neppelbergs debattinlägg i SvD för ett tag sedan.
Hos Wiseman - eller vad han/hon nu heter - ges via inlägg och kommentarer en kritisk bild av strategiska beslut i försvarsledningen att del av den alltmer reducerade satsningen på ett nätverksbaserat försvar fullföljs genom att flytta stridsledning i bergrum på några olika platser till ovanjordsläge i Enköping. Det sägs kosta stora investeringar samtidigt som stora sådana överges, och samtidigt som befintlig kompetens kan dräneras, med mera.
Jag ska ärligen säga att jag ännu inte har hela den motbild som rimligen försvarets ledning grundar sina beslut på. Generallöjtnant Anders Lindström hänvisar i sitt svar till Svd delvis till sekretess.
Den här frågan har uppenbarligen lyft till en nivå där även jag som försvarspolitiker i riksdagen måste följa den och skaffa mig djupare kunskaper. Detta sker nu.
Det är egentligen det jag vill säga med detta blogginlägg, samtidigt som det kanske bidrar till att bredda diskussionen ytterligare.
Läs även andra bloggares åsikter om stril, strul, försvaret, försvar, stridsledning, claes arvidsson, svd, öb, centerpartiet, nbf
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Du gör rätt om du följer "debatten om stril och strul". Att det finns en blogg med namnet Strilaren II beror på att det fanns en "strilaren" som hastigt och utan förklaring stängdes. Det går dock att läsa de inlägg som publicerats innan stängning:Bloggen Cornucopia (http://cornubot.blogspot.com/2009/03/forsvarskritisk-blog-stangd.html) skriver: "Den som vill läsa Strilaren hittar han eller henne i Googles cache. Man skriver in "cache:http://stril.blogspot.com/2009/03/politisk-vackelserorelse-eller.html" i Googles sökfält så får man upp det sista inlägget. Kopierar man URL:ar från bloggens meny i högerkanten, så kan man göra motsvarande med äldre inlägg."
Jodå, jag vet namnets bakgrund.
Men nog inte så många utanför försvaret och försvarsdebatten.
Staffan,
Det renderar all heder att även du, som tung försvarspolitiker och påverkare, nu börjar intressera dig för detta komplexa och svårgenomträngliga område. Alltför länge har ett litet antal "experter" fått åka räkmacka på försvarsanslaget och promovera det synnerligen suspekta framtidsprojektet NBF med GLC/NOC. Det är dags att våra politiska beslutsfattare inte bara översiktligt följer utvecklingen inom området säkerhet och försvar, utan även ställer impertinenta frågor och kräver genomarbetade och kvalitetssäkrade svar.
NBF-projektet har varit en vagel i ögat på sakkunnigt ledningssystemfolk i försvaret sedan sent 90-tal, inte p.g.a. idén som sådan utan för hur lite som har kommit ut av projektet fram till dags dato. Trots investeringar om ca 5 Mdr SEK har projektet ännu inte producerat något konkret operativt användbart resultat, däremot oräkneliga PowerPoint-presentationer, glättiga reklambroschyrer och rudimentära s.k. Demo-förevisningar. Det är uppenbart att även om idén kan tänkas genomförbar i någon slags framtid så finns varken tekniken eller metodiken idag eller i den förutsägbara framtiden. Det gäller Sveriges försvar likväl som de västländer vi vill harmonisera oss med. Detta vet försvarets ledningssystemfolk men uppenbarligen inte försvarets högre chefsskiktet.
Det nymornade uppvaknande som skådats i senaste veckornas försvarsdebatt i gammelmedia och bloggosfären har möjligen fått en och annan beslutsfattare i försvaret att fundera, men utåt hörs ännu bara NBF-förespråkarnas gamla tongångar. T.ex. meddelar IT-bolaget Centric Labs på sin hemsida att ”Bolaget är inne i en tillväxtfas och har på kort tid gjort strategiska rekryteringar av nyckelpersoner till FMV-projektet LedsystT som har till uppgift att utveckla det nätverksbaserade försvaret”. Centric Labs är ett av fem företag som via det helägda paraplyföretaget NESP har tagit hem en order om drygt 200Mkr för utveckling av NBF. Dessutom har Centric sedan länge haft konsulter som arbetat heltid inom Försvarsmakten med att bereda beslutsunderlag som senare, via FMV, resulterat i mångmiljonordern till bl.a. sitt eget bolag.
Genom att kortsluta systemet på detta sätt blir NBF-utvecklingen en evighetsmaskin som inte enkelt låter sig påverkas av yttre faktorer som enskilda politikers utspel, av regeringen ändrade planeringsvillkor, varningar om systemkollaps i befintliga ledningssystem eller ekonomiska prognoser som pekar på fortsatt höga utvecklingskostnader till begränsad försvarseffekt och försvårad internationell harmonisering.
Om nye ÖB väljer att låta ledningsområdet fritt fortsätta miljardrullningen av allas våra skattepengar så återstår bara salig avsomnade bloggen Strilaren I:s rekommendation om en oberoende, politiskt beordrad, granskning av hela ledningssystemområdet. Bäst vore förstås att ÖB som en av sina första åtgärder beordrar att gökungen GLC/NOC skall slängas ur boet. Det skulle dessutom signalera ledarskap och en vilja att återskapa ledningssystempersonalens förlorade förtroende för den högsta försvarsledningen.
Om ÖB Göranson väljer att fullfölja GLC/NOC-projektet återstår systemkollaps p.g.a. personalflykt. Det har Sverige inte råd med. Det är dags för politisk detaljgranskning. Du, Allan Widman och alla våra andra försvarspolitiker har viktiga uppgifter och beslut framför er. Vad får det kosta att överinteckna framtiden redan idag?
Det bolag som nu fortsätter frossa på försvarsledningens godtrohet och som nämns i en av kommentarerna leds/ägs av den förre chefen för ledningsavdelningen i Högkvarteret.
Jag tror att regeringen bör tillsätta en utredning men kompetens hämtad utifrån. Försvarsmakten må ha handlat i överensstämmelse med sina politiska direktiv från den förra regeringen när man valde att demobilisera den nationella ledningsfunktionen av marin- och flygförband men sveket nu när man försöker mörklägga konsekvenserna är så allvarligt att man helt förlorat förtroendet.
Tänkvärda inlägg av Torkel och Gustaf.
Jag jobbar på.
Det ryktas i HKV att ”någon” har bjudit in politiker och media till en informationskväll för att ”informera” om aktuella frågor. Enligt ett cirkulär utan avsändare som har spritts till adressater utanför FM men som inte offentliggjort internt i HKV ska följande frågor avhandlas:
1. Mot bakgrund av blogg- och mediadebatten. Stridslednings- och luftbevakningssystemet – vart är det på väg? Förlorar Sverige förmågan till kvalificerade och säker stridsledning av flygvapnet – sant eller falsk?
2. EU-operationen EUFOR i Tchad/CAR. Hur genomförde Sverige operationen, hur avslutades den och vilka avtryck lämnade Sverige? Vilka lärdomar har dragits? Var operationen ur svensk synvinkel en snabbinsats eller – en kort insats? Var det värt kostnaden?
3. Sveriges militära incidentberedskap – här och nu! Vilken incidentberedskap har flyg-, sjö- och markstridskrafterna att omedelbart ingripa mot kränkningar av olika slag. Vilka är resurserna och vad kan de åstadkomma – på kort sikt och t ex efter en vecka?
De sakkunniga handläggarna och sektionscheferna ska tydligen inte ges tillfälle att medverka. Så detta verkar vara en klassisk happening där de inbjudna gästerna efteråt ska känna sig mätta (det bjuds på mat) och lugnade (överslätande budskap som tar udden av bloggkritiken). För att det ändå inte bara skall handla om att fylla krävan kommer här några förslag på frågor som kan ställas till de föredragande generalerna:
1. Har försvarets ledningssystemutredning 2010 (FMLS 2010) grundat sina rekommendationer till ÖB på ordentliga investeringskalkyler och hur ser kostnads-/nyttokalkylen ut?
2. Hade hade FM ”blå” stridskrafter någon representation i FMLS 2010 och hur har de stridskraftsspecifika behoven och kraven tagits omhand i utredningens rekommendation till ÖB att införa NBF med GLC/NOC?
3. Varför förordar ÖB investering i en framtida ovanjordsanläggning GLC/NOC år 2015?
4. Varför har ÖB valt att inte anskaffa en redan operativ ”utländsk” stridsledningscentral eller att modifiera idag befintliga stridsledningscentraler i skyddade anläggningar?
5. Vilka tillkommande operativa och/eller taktiska förmågor kan GLC/NOC tillhandahålla som befintliga operativa system inte kan tillhandahålla?
Vilka faktiska personella och materiella kostnader uppstår vid avveckling av befintliga skyddade anläggningar?
6. Vad kostar det att bygga upp en motsvarande verksamhet som idag bedrivs i stril- och sjöinfobataljonerna i skyddade anläggningar i en ovanjordsanläggning i Enköping och när nås break-even om detta blir av?
7. När kan FM interna bestämmelser ändras så att system med NATO-/EU-/Coalition-sekretess kan kopplas ihop med system med svensk sekretess?
8. Enligt FM inriktningsunderlag skall den bergrumsanläggning i Skåne som inrymmer en stridsledningscentral läggas ner och personalen flyttas till Ronneby respektive Enköping. Kommer därmed bergrumsanläggningen att läggas ner så att de förväntade kostnadsreduceringarna kan infrias eller kommer anläggningen att drivas vidare?
9. Hur mycket kommer det att kosta att flytta strilskolan från dagens lokaler i Uppsala till en nybyggnation i Enköping och vilka effekter ger detta i termer av operativ förmåga, kompetens och produktivitet?
10. Har det begåtts några oegentligheter i FM utveckling av NBF med GLC/NOC? Om så har varit fallet: Vad har FM gjort för att avhjälpa de negativa konsekvenserna av detta?
11. Hur kommer det sig att ett civilt IT-företag som leds av den förre chefen för KRI LED NBF kunde lägga bästa budet och vinna ordern på drygt 200Mkr för fortsatt utveckling av NBF i försvaret?
12. Har det förekommit och förekommer det idag att civila konsulter, som är anställda av något företag som är med och delar på 200Mkr-ordern för NBF-utvecklingen, arbetar i FM med att ta fram beslutsunderlag som skall resultera i beställningar till sina egna företag?
13. Finns det några ytterligare tveksamheter i FM ledningssystemutveckling som kommer fram i ljuset om den politiska nivån beordrar en oberoende utredning av FM samlade ledningssystemutveckling?
14. Vilka operativa bedömningar ligger till grund för att lämna Uppsala flygfält och garnison?
15. Vad tjänar FM per år på att lämna Uppsala-fältet, med eller utan upplåtelse av nyttjanderätt till Uppsala Air, och hur ser FM kostnads-/nyttokalkyl ut för denna omstrukturering?
16. Vilka förutsättningar finns att luftförsvara huvudstaden, rikets ledning och för landet vitala produktions- och befolkningscentra om Uppsala-fältet lämnas?
17. Är det möjligt att blanda beväpnat stridsflyg och civilt flygbolagsflyg på samma flygplats, t.ex. på Arlanda, Hässlö, Skavsta och Bromma? Vad säger flygbolagen, luftfartslagen, internationella luftfartskonventioner och säkerhetsbestämmelserna om detta?
18. Hur många stridsflygplan går det i ett krisläge att samtidigt ha i luften för att försvara Stockholmsregionen om de baserar på FV fredsbaser (Ronneby, Såtenäs, Malmslätt och Kallax) och hur länge kan stridsflygdivisionerna fortsätta med detta innan de är utslitna?
19. Vilken förmåga har FM idag att logistikförsörja, tanka, serva, bevaka och skydda stridsflygdivisionerna på civila flygplatser respektive flottiljflygplatserna; hur lång uthållighet kan påräknas?
20. Hur länge kan luftstridskrafterna trovärdigt försvara landets luftrum och territorium vid ett förhöjt krisläge där Sverige utsätts för systematiska kränkningar och vad kan göras för att öka denna förmåga?
Strilstrulet i NBF-utvecklingen borde inte direkt komma som någon överraskning för beslutsfattarna i FM och våra politiker. Redan 2005 författade Statskontoret en utredningsrapport som klädde av kejsaren hans nya kläder – "Införande av ett nätverksbaserat försvar. Status i oktober 2005". Men det offentliga minnet är ju kort, så här kommer en önskerepris på Statskontorets sammanfattande synpunkter.
*******************************************
"STATSKONTORETS SYNPUNKTER I SAMMANFATTNING
Statskontoret har sedan år 2002 på regeringens uppdrag följt Försvarsmaktens utvecklingsarbete med inriktning mot ett framtida nätverksbaserat försvar (NBF). Underlaget för Statskontorets iakttagelser och bedömningar har främst utgjorts av Försvarsmaktens redovisningar till regeringen (Försvarsdepartementet) enligt de krav på återrapportering som angetts i de årliga regleringsbreven. Därtill har Statskontoret deltagit vid Försvarsmaktens föredragningar och presentationer av utvecklingsarbetet samt genom återkommande besök vid UtvC i Enköping.
Statskontorets synpunkter och rekommendationer utgår från verkets instruktionsenliga uppgifter och kompetensområde och rymmer därmed inga bedömningar med avseende på framtida militär förmåga, den pågående omställningen av det svenska försvaret eller andra frågor av försvarspolitisk karaktär.
Statskontoret har tidigare noterat att Försvarsmakten hösten 2004 reviderade sina målstyrningsdokument mot bakgrund av den försvarspolitiska propositionen (prop. 2004/05:5) och ett nytt försvarsbeslut. Samtidigt kan konstateras att utvecklingsarbetet sedan Statskontorets föregående granskningstillfälle i mars 2005 och med sikte på Demo05 och 06 och vidare fram mot målsättningarna kring FMLS 2010 och därefter fortsatt har koncentrerats till åtgärder av förutsättningsskapande karaktär. Det gäller i första hand metodutveckling, etableringen av en utvecklingsmiljö med tillhörande tekniska lösningar, utbildningsinsatser, fastställande av designregler och grundläggande regler för framtida säkerhetslösningar. Statskontorets synpunkter på dessa och närliggande frågor finns sedan år 2002 redovisade i halvårsrapporter till regeringen, till vilka hänvisas.
En fortsatt uppföljning från Statskontorets sida rörande dessa aktiviteter riskerar att i långa stycken innebära upprepningar av sådana iakttagelser och bedömningar som Statskontoret redan tidigare har redovisats för regeringen. Med tanke på den utvecklingstid som förflutit, de resurser som lagts ned i förhållande till uppnådda resultat samt att det faktum att regeringen under nästkommande år står inför avgörande beslut rörande utvecklingsarbetets fortsatta inriktning finner Statskontoret det mer angeläget att vid detta granskningstillfälle uppmärksamma regeringen på särskilt följande förhållanden.
AVSAKNADEN AV REELLA HANDLINGSALTERNATIV
Det förväntade resultatet av utvecklingsarbetet fram till och med Demo06 är att ett underlag skall kunna läggas till grund för regeringens vägval beträffande det fortsatta arbetets inriktning och resursbehov.
Statskontoret konstaterar att FMs nu aktuella redovisningen av utvecklingssituationen inte rymmer några reella handlingsalternativ.
Rekommendation:
Försvarsmakten bör utveckla handlingsalternativ till den inriktning som nu är föremål för utveckling. Alternativen bör utformas så att de kan ställas mot varandra med avseende på bl.a. mål, bedömda effekter, genomförbarhet, risker och kostnader och redovisas på ett sådant sätt att de kan läggas till grund för regeringens beslut om vägval. Utgångspunkten för utformningen av olika handlingsalternativ bör vara att NBF inte är en en gång för alla given storhet utan snarare bör ses som ett koncept som kan rymma lösningar med skilda ambitionsnivåer och därmed även olika grad av komplexitet, resursbehov m.m.
RISKER OCH AVBROTTSMÖJLIGHETER
Försvarsmaktens bedömning av risknivån som fortsatt moderat är svår att dela med tanke på den utomordentligt höga grad av komplexitet som kännetecknar såväl de framtida lösningarna som utvecklingsarbetets bedrivande. En grundläggande förutsättning för att NBF skall framstå som möjligt att realisera enligt de målsättningar som lagts till grund för arbetet är att säkerhetskraven kan uppfyllas. Enligt Statskontorets bedömning måste risknivån fortsatt bedömas som hög.
Möjligheterna till och konsekvenserna av att faktiskt avbryta utvecklingsarbetet med nuvarande inriktning och omfattning redovisas inte i Försvarsmaktens rapport. Utan väl analyserade handlingsalternativ och avbrottsmöjligheter föreligger en risk för att regeringen ställs inför ytterst långtgående åtaganden under en följd av år.
Rekommendation:
Försvarsmakten bör öka sina ambitioner när det gäller riskbedömning och riskhantering och samlat redogöra för sina bedömningar och de bakomliggande skälen för dessa. Försvarsmakten bör också analysera möjligheterna till avbrott och analysera konsekvenserna av att helt eller delvis avbryta nuvarande utvecklingsarbete.
SKILDA TIDSPERSPEKTIV
Statskontoret konstaterar att Försvarsmakten ännu inte redovisat några närmare bedömningar rörande det fortsatta utvecklingsarbetet för tiden efter Demo06, dvs. fram till de förväntade resultaten för FMLS 2010. Till oklarheterna rörande det långsiktiga utvecklingsarbetets inriktning och resursbehov bör, enligt Statskontorets mening, läggas svårigheterna att bedöma de hittillsvarande resultaten med koppling till målsättningarna för Sveriges internationella åtaganden, bl.a. deltagande i europeiska insatsstyrkor fr.o.m. år 2008. Dessutom förefaller det som om den önskvärda samordningen med det civila samhället och därmed bl.a. Krisberedskapsmyndighetens (KBM) arbete med ledningssystemsutvecklingen hittills inte har fått önskvärd omfattning.
Ovanstående bedömningar kan ha sin grund i att den utvecklingsverksamhet som bedrivs inom ramen för konceptet NBF har nått en sådan omfattning och komplexitet att möjligheterna – inte minst för regeringen – till en effektiv styrning och uppföljning över tiden har minskat. Statskontoret har svårt att identifiera sambanden mellan NBF och de lösningar som skall tas fram för att Sverige i närtid skall kunna svara upp med vad som krävs för i första hand ett deltagande i europeiska insatsgrupper. I den mån sådana samband föreligger borde det på ett tydligare sätt belysas i Försvarsmaktens rapport.
Rekommendation:
Försvarsmakten bör se över sin utvecklingsorganisation och formerna för utvecklingsarbetet i syfte att bl.a. förbättra förutsättningarna för förbättrad styrning och uppföljning. Särskilt angeläget är att pröva lämpligheten av en tydligare åtskillnad mellan å ena sidan sådana utvecklingsinsatser som är nödvändiga för att klara Sverige internationella åtaganden i närtid och, å andra sidan, de mer långsiktigt syftande åtgärderna med koppling till målen för FMLS 2010 och senare.
En klarare åtskillnad mellan de olika tidsperspektiven skulle också bidra till att förbättra överblickbarheten vad det gäller det samlade utvecklingsaktiviteternas mål, resultat och kostnader. Därtill ökar möjligheterna för ytterligare anpassning av de underlag som läggs till grund för regeringens överväganden rörande inriktning och fortsatt finansiering. En genomlysning av formerna för det fortsatta utvecklingsarbetet bör även omfatta en bedömning av hur samordningen med det civila samhällets utvecklingsarbete kan förbättras.
Enligt Statskontorets mening bör de rekommendationer som ovan redovisats beaktas av Försvarsmakten senast i samband med det samlade beslutsunderlag som under 2006 läggs till grund för regeringens vägval rörande det fortsatta utvecklingsarbetet med sikte på bl.a. omfattande upphandlingar. Med den avvägning som anses lämplig bör rekommendationerna utformas som särskilda uppdrag antingen i kommande regleringsbrev med tillhörande krav på återrapportering eller som särskilda regeringsuppdrag till Försvarsmakten.”
*******************************************
Hela rapporten går att läsa på ”http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2005/2005131.pdf”
*******************************************
Det här börjar nästan kännas som lite subversiv verksamhet...
Skicka en kommentar