fredag, januari 23, 2009

Turbulent försvarsdebatt efter soloutspel

Jan Björklund är en skicklig och tydlig politiker, tidigare major i försvaret. Och nu folkpartiledare. Efter hans och folkpartiets plötsliga utspel - inte det första - i tisdags att det svenska försvaret behöver fler brigader och fler soldater och andra delvis nya krav har det utbrutit en livlig diskussion.
Även jag har uttalat mig för TT och rapport, bl a, se t ex här.
Jag tycker självfallet i grunden att det är bra med en konstruktiv diskussion kring vårt viktiga svenska försvar. Sverige är ju ett militärt alliansfritt land som ju i enlighet med FN-stadgan vill ta sitt ansvar för fred och säkerhet i världen, genom en tillräckligt stark försvarsmakt och genom dess deltagande i internationella fredsbevarande insatser.

Jag anser också att det har ett stort värde med en bred samsyn i riksdagen i just försvars- och säkerhetsfrågorna. Till exempel när riksdagen beslutar att skicka svenska soldater - killar och tjejer - utomlands i krävande och självfallet farliga uppdrag i t ex Afghanistan liksom i frågan om försvarets långsiktiga inriktning.

Därför har tidigare försvarskommittéer och sedan 1994 försvarsberedningen verkat för att med representanter för alla riksdagspartier analysera omvärldsutvecklingen och försvarets inriktning.

Försvarsberedningen redovisade i sina senaste rapporter en global och regional omvärldsanalys i stor samsyn, och likaså riktlinjer för försvarets inriktning. Folkpartiet reserverade sig för Natomedlemskap men stod i övrigt bakom rapporten (från juni 2008).

Efter georgienkriget har en förnyad säkerhetsanalys gjorts i försvarsdepartementet och efter en lång beredningsprocess enades regeringen inklusive folkpartiet om riktlinjer (planeringsanvisningar)till ÖB som grund för ÖBs förslag om försvarets inriktning. ÖBs förslag kommer nästa vecka, och regeringens proposition i frågan kommer sedan i mitten på mars.

Regeringen och försvarsministern har hela tiden varit noga med att understryka att arbetet med inriktningspropositionen sker på den grund som sex av sju riksdagspartier står bakom. (Vänsterpartiet är ju mer isolationistiskt och vill minska försvaret kraftigt vilket även miljöpartiet på sikt strävar efter).

Att då ett ett av allianspartierna plötsligt en vecka innan ÖBs förslag kommer - utifrån de novemberanvisningar som också folkpartiet står bakom och bara några månader innan propositionens lämnande - går ut i media med krav på fler brigader och soldater och en del andra nya krav är anmärkningsvärt.

Några signaler inom regeringen om denna plötsliga kursförändring - som kan försena och försvåra den proposition som är planerad - har vad jag vet inte kommit från folkpartiet förrän i samband med presskonferensen på Folk och Försvar i Sälen.

Skulle alla allianspartier ta sig de friheter som folkpartiet nu gjort - och ibland gör - skulle det goda allianssamarbetet kunna riskera att börja gnissla och kanske gå i stå. Det är bättre att förtroendefullt resonera i regeringens beredning och komma överens än att förhandla via mediautspel.

Centerpartiet är en drivande kraft i alliansen och lägger stor vikt vid att påverka regeringens förslag i det gemensamma beredningsarbetet. Vi vill ha en stark och samlad regering där partierna i ömsesidig respekt för varandra och för beredningsprocessen verkligen kan regera och ta ansvar.

Arbetet i alliansregeringen och i riksdagen går bra och bättre än i några tidigare borgerliga regeringar. Jag är övertygad om att så kommer att fortsätta, men just därför är det viktigt att kunna diskutera och även reagera när samarbetet någon gång går dåligt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Skicka en kommentar