Sahlin och Nato

Sverige har alltid stått utanför Nato som medlem, men samverkar nära med organisationen i Partnerskap för fred (PFF). Det är stor samsyn i Sverige om PFF-samarbetet (frånsett främst vänsterpartiet), medan några borgerliga partier med fp i spetsen vill att Sverige även ska bli medlem i Nato.

Mona Sahlin uttryckte på DN-debatt för några dagar sedan sig så här:

"Sverige ska däremot inte ansöka om medlemskap i Nato, då ett Nato-medlemskap inte skulle öka vår säkerhet. Sverige ska vara militärt alliansfritt men fortsätta det nära samarbete, i alla frågor utom bindande försvarsförpliktelser, som sedan flera år utvecklats. Den militära alliansfriheten ger oss handlingsfrihet som också innebär möjligheter att agera vid internationella konflikter där militärt bundna stater av olika skäl inte kan utnyttjas."

Första meningen är kategorisk, men inte lika kategorisk som för lite sedan då hon sa att "Sverige ska aldrig...." osv. Det förvånade mig då att ledaren för ett stort parti valde ordet "aldrig" som ju står evigheten nära. Jag är mer ödmjuk, vi vet ju inte hur världen och framtidens organisering ser ut om t ex 250 år...

Jag nöjer mig med att konstatera att Sverige har en god stabilitet i det samarbete med Nato som har utformats genom åren, att vi genom EU-medlemskapet har åtagit oss - och erhåller - ett gemensamt ansvar för de 27 ländernas säkerhet liksom att Sverige också åtagit sig samma ansvar för de nordiska länderna.

I tunga säkerhetspolitiska frågor som dessa är det självfallet viktigt att fortlöpande följa utvecklingen i vår omvärld, göra analyser och överväganden där Sveriges intressen väger tyngst men där helheten också är viktig. Ett sådant resultat av bl a Försvarsberedningen arbete, där bred enighet råder, är just värdet av att ytterligare fördjupa samarbetet inom Norden.

är det liberalt att reglera jordbruket?

Vårt kära liberala systerparti har producerat ännu en rapport från sin partistyrelse, om klimatet.

Och visst, en mycket viktig fråga.

Men kraven är lite märkliga:

* Bygg 4 nya kärnkraftverk...(i världens redan kanske kärnkraftsverkstätaste land)

* Biobränsleproduktion bör inte subventioneras utan konkurrera fritt med andra branscher om bioråvaran.

* Inga biobränslen från spannmål.

* Höjd CO2-skatt i jordbruket.


Man blir lite trött.

Hur liberalt är det att reglera vad en jordbruksprodukt får användas till? Eller att staten inte ska stötta utvecklingen av förnybara drivmedel?

Eller att höja skatten för just det svenska jordbruket när inte EUs övriga länder gör det?

Jag saknar bara förslaget att krympa det svenska jordbruket kraftigt för att rädda Östersjön, och istället köpa mat från Polen, Danmark och Argentina istället.

riksdag och kor på grönbete

Lite skruvad rubrik, erkännes. Riksdagen samlas nu efter en sommar på "grönbete". Många engagerade i debatten om signalspaning kommer att demonstrera i våra tre stora städer idag, jag ska lyssna och diskutera så klart.

Rick Falkvinge listar arrangörerna i Gbg och Malmö, och jag vidarebefordrar: "Kredd till Grön Ungdom, Kommunistiska Partiet, Miljöpartiet, Piratpartiet (våra aktivister), Proletärens FF, Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU), Ung Pirat, Ung Vänster och Vänsterpartiet som ordnar en demonstration i Göteborg. Samling på Gustaf Adolfs Torg klockan 1800.

Kredd till Grön Ungdom, Miljöpartiet de Gröna, Piratpartiet (våra aktivister), SSU, Ung vänster, Centeruppropet, Ung Pirat, Svart Måndag och Liberala studenter som fixar en demonstration i Malmö. Samling på Möllevångstorget klockan 1730."

Den mindre uppmärksammade sommardebatt som jag har varit inblandad i - utöver signalspaning - handlar om mjölkkor på lagligt reglerat sommarbete, eller ej. I min sista krönika i tidningen Världen idag skriver jag så här:

Kor på grönbete – och människor

Människor är människor och kor är kor. Och lagar är lagar. Äldre människor i servicehus och demensboenden behöver komma ut och få frisk luft. Detta brister i dag, här och där. Det finns ingen generell lagstiftning för hur detta ska uppfyllas, det är upp till kommuner och huvudmän att utforma sina riktlinjer och regler.
För mjölkkor finns det däremot detaljerade och mycket specifika lagkrav på utevistelse. De är generella och bindande. Staten ålägger varje svensk mjölkko – genom dess ägare – att sommartid vara på bete minst sex timm­ar per dag under två månader (i Norrland) och under tre månader (Norra Götaland och Svealand). Men under huvuddelen av dygnet sommartid och under nio eller tio månader av året vistas korna i sitt kostall.
Under många århundraden har korna i Sverige vintertid stått uppbundna på båspallar i ladugårdar, fått foder och mjölkats. När gräset började växa släpptes de ut på bete, oftast i skogsmark. Fortfarande står de flesta kor på båspallar och de behöver gå ut på bete sommartid. Så var det i Astrid Lindgrens värld och så är det än i dag.

Men behöver precis alla mjölkkor ut på bete i dag? Nya kostallar byggs i stort sett enbart för lösdrift, mjölkkorna rör sig fritt mellan foderplats, mjölkning och viloplats och man har oftast tillgång året runt till rymliga rasthagar. Kon producerar mycket mjölk varje dag och har det bra och trivs i sitt kostall. Ofta är besättningarna allt större med flera hundra kor. Är sommardagarna varma, regnar det mycket eller finns det mycket insekter avstår korna ofta från att gå ut på bete även om de har möjlighet till det. Och betesperioden är kort.
Det stora bekymret för den svenska mjölkproduktionen där djurmiljön är i världsklass, är att både antal kor och mjölkproduktion minskat i flera decennier medan produktionen upprätthållits i de allra flesta EU-länder. Och där finns inga lagar om betestider.

Många av kobönderna upplever att den fyrkantiga beteslagen är för detaljerad och ibland svår att uppfylla. Kontroller visar att kanske flera tiotals procent av besättningarna inte alltid klarar lagen. Kraven ökar på fler kontrollanter och strängare straff.
En annan väg vore att ge mer utrymme för den enskilde lantbruksföretagaren att i dialog med djurskyddsinspektören utforma en bra djuromsorg för sina kor. Lagkravet skulle vara en bra djuromsorg. Har en lösdriftsladugård en sådan med rymliga rasthagar borde inte beteskravet vara tvingande. Vill mejeriet eller till exempel Kravkonceptet ladda sin mjölk med mervärdet ”betesdrift”, kan man själva uppställa regler om detta.
Jag tror på enklare regelverk och mer frihet under ansvar för den enskilde lantbrukaren, där kontrollerna kan ha en flexibilitet utifrån grundkravet ”en bra djuromsorg”. Och där finns ingen prutmån.

För att byta spår, hur detaljerade ska de statliga lagkraven vara inom äldreomsorgen? De äldre ska ges förutsättningar för ett värdigt liv i dialog med vårdgivare, anhöriga och kommunerna. Men vore det bra med ett statligt krav på till exempel två timmars utevistelse fem dagar i veckan? För alla? Även här tror jag på ett generellt grundkrav – värdigt liv – som sedan får utformas i lokal dialog.

Staffan Danielsson
riksdagsledamot (c)

Sakta i backarna, Försvaret!

Jag tycker att partiledarnas besked idag i SvD är bra, inga förändringar i grundorganisationen ska göras och besparingarna på försvarsmateriel ska återföras till förbanden.

Vi har som jag skrivit många gånger garnisoner och förband av hög klass i Sverige, och det ska till starka skäl för att ytterligare minska dem efter de omfattande nedskärningar som beslutades 2004. Centerpartiet vill att hela Sverige ska både leva och försvaras, och det finns gränser för hur försvaret kan koncentreras till endast få platser.

Det har spridit sig en stark oro hos många garnisoner efter uppdraget till ÖB i våras att på kort tid föreslå nya besparingar istället för de som underkändes, och beräkningar har skett på alla möjliga alternativ. Jag förstår att det känns befriande idag på många orter, jag har besökt de flesta av dem och har kunnat konstatera kvaliteten på verksamheten t ex i Arvidsjaur, i Eksjö, i Karlsborg och Skövde samt i Luleå och Ronneby.

Det var också därför som jag redan när uppdraget till ÖB gavs om att räkna på omfattande besparingar på grundorganistionen myntade uttrycket "sakta i backarna". Dvs i första hand besparingar på materiel och byråkrati, inte på garnisoner och förband. Jag utesluter givetvis inte att någon ytterligare effektivisering i framtiden kan göras även i grundorganisationen, men efter partiledarnas tydliga besked - "Därför kan vi konstatera att förändringar i grundorganisationen inte behöver genomföras" - känns detta rätt avlägset.


Det är också bra att besparingarna på försvarsmateriel närmast i sin helhet återförs till försvaret. Detta minskar takten i den minskning av försvarets andel av BNP som skett sedan lång tid, och som nu närmar sig 1,2 procent av BNP vilket är kanske lägst i Norden. Jg har ju pekat på denna utveckling en tid och menar att detta förhållande bör analyseras i ett framtidsperspektiv, eftersom det ju råder bred samstämmighet i Sverige om att vi ska ta vårt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där den hotas i världen.

En annan tänkvärd formulering hos partiledarna är denna: "Det finns starka skäl att analysera de vidare konsekvenserna av sensommarens konflikt mellan Ryssland och Georgien. Så kommer också att ske. Av detta följer inte automatiskt att det nu finns skäl att drastiskt ändra bedömningen av möjliga hot mot Sveriges säkerhet."

Jag fäster mig lite vid ordet "drastiskt". Det visar att vi måste ta allvarligt på kriget i Georgien, som borde varit otänkbart år 2008 i Europa men som inte var det.

Det är bra att försvarsberedningens omvärldsanalys från i juni nu ska fördjupas mot bakgrund av vad som skett, och det tål att tänka på hur detta arbete bäst kan förankras i en bred politisk samsyn.

välgörande väg/järnvägssatsning!

Det är utmärkt att alliansenregeringen nu föreslår kraftiga satsningar på Sveriges infrastruktur.

Mycket går till vägar, där verkligen behover är stora efter tidigare försummelser. Självfallet behöver också järnvägen ökade resurser till underhåll och till upprustning och nyinvesteringar.

För Östergötlands del är det mycket glädjande att genomfarten genom Motala kommer att dras förbi centrum genom att bron över Motalaviken nu ska bli verklighet efter många decenniers diskussioner. Totalkostnad ca 1.700 mkr, varav Motala kommun står för 100 mkr.

Jag är medveten om den kritik som finns inte minst kommunalt över att inte staten själv tar hela dessa kostnader - som förr i tiden. Behoven är idag dock så stora att det behövs fler finansiärer än tidigare, och där både kommuner och privata intressenter kan spela viktiga roller.

Vad säger då miljöpartiet till Motalaborna och till alla de andra som bor eller använder de eftersatta vägar som nu förbättras.

"Inte en krona ska gå till vägarna", säger järnvägsfundamentalisten Karin Svensson-Smith, talesperson för miljöpartiet.

Även socialdemokraternas talesperson Ibrahim Baylan verkar resonera i en liknande riktning, om än inte lika fullständigt orealistiskt.

Det känns skönt med en realistisk alliansregering som satsar på både väg och järnväg! Jag hoppas att många noterar skillnaderna mellan alliansens finansierade satsningar och deras fördelning, jämfört med dels den tidigare s-regeringens ofinansierade löften samt dels med mp och s-ambitionerna enligt ovan.

Georgien hotar Ryssland.....

Rysskands president Medvedev har talat. "Ryssland måste stärka sitt försvar med anledning av hotet från Georgien"...

I ena ringhörnan, Georgien, 4,5 milj invånare samt flera 100.000 flyktingar från Abchasien och Sydossetien.

I andra ringhörnan, Ryssland, med 140 milj invånare och en hoper kärnvapen.

Tänk vilken befrielse när järnridån föll, när kommunismen och sovjetsystemet "imploderade".

Tänk vilka krafter som frigjordes när mänskor fick frihet att diskutera och rösta, handla och resa osv.

Vilken härlig utmaning att tillsammans i Europa - inklusive Ryssland - utveckla vår världsdel i fred och frihet, i handel och tillväxt.

Kom igen nu, Rysslands ledning, och fastna inte i gammalt tänk.

Men innan dess är det viktigt och bra att regeringen fördjupar Försvarsberedningens omvärldsanalys med anledning av vad som tyvärr faktiskt har skett och yttrats.

Sveriges Försvar!

Jag trodde kanske - det ska erkännas - att försvarsutskottet, där jag inträdde efter valet 2006, hade en lugn och stabil tillvaro efter det omvälvande försvarsbeslutet 2004.
Jag hade fel.

Utskottet har "rockat rätt fett" som ungdomen förmodligen skulle uttrycka det. Ny försvarsminister efter Odenberg, ny utskottsordförande efter Messing, finansministern kräver stora materielbesparingar, 1.500 mkr i oförutsedda kostnadsökningar 2008, ÖBs omfördelningar och besparingsförslag avvisade, istället uppdrag att återkomma med långsiktiga besparingsförslag på kort tid, Ryssland stressar Georgien i Sydossetien och tränger djupt in i Georgien med stridsvagnar och soldater, värnplikten utreds, signalspaningen diskuteras med mera.

Folkpartiets Jan Björklund har uttalat sig om garnisonsnedläggningar liksom nu också försvarsutskottets moderater. De säger ungefär som jag själv faktiskt sa i april, "sakta i backarna".

Det ska bli intressant att se regeringens försvarsbudget snart, och självfallet också den kommande propositionen om försvarets långsiktiga inriktning, som istället för i december kommer först på vårvintern.

Jag tycker att det är bra att regeringen i sin beredning fördjupar omvärldsanalysen med anledning av kriget i Georgien. Som försvarsberedningen sa är Rysslands agerande i kaukasus ett lackmuspapper på vart Ryssland är på väg, och jag har sagt att färgen nu är blodröd. Centerpartiet tar i regeringen sitt ansvar för en stabil försvarspolitik.

Jag har också något analyserat Sveriges försvarskostnader i procent av BNP i relation till länderna i vår omvärld. Vi låg för några decennier sedan på 2,5 procent vilket var i topp bland Nordens länder, men ligger nu med 1,2-1,3 procent i botten tillsammans med Finland och Danmark. Det är viktigt att Sverige tar sitt ansvar för fred och säkerhet här hemma och i omvärlden, och i ett framtidsperspektiv bör denna utveckling beaktas.

Sverige ska självfallet ha ett effektivt försvar, och det finns kostnader att spara på försvarsmateriel, på myndighetsstruktur och byråkrati och även på Högkvarteret. En del av dessa besparingar ska återföras till försvaret, och här spelar självfallet omvärldsanalysen en viktig roll.

Vad gäller garnisoner och förband kan det finnas åtgärder att vidta, men detta bör analyseras mycket noga i så fall. Det är bra med garnisoner och förband i olika delar av Sverige, kvaliteten är genomgående hög i dagens försvar och omställningskostnaderna är stora vid omstruktureringar.

McCain - (eller Obama)

jag har skrivit några gånger tidigare om detta. Min favorit har varit den enda kvinnan i racet, den mycket kompetenta Hillary Clinton. Efter en hård kamp slogs hon ut av den ende färgade kandidaten, Barack Obama.

Jag ligger ju närmast demokraterna i värderingar och politik, liksom 90 procent av svenskarna och 95 procent av svenska medier..? Och liksom en trygg europeisk majoritet, skulle jag tro.

Republikanerna känns för gammaldags konservativa, helt enkelt.

Ändå har dessa republikaner en märklig förmåga att vinna presidentval i USA. Sorgligt men sant...

W Bush är mycket impopulär, så nu har väl den 72-årige McCain ingen chans...

Jag står faktiskt fast vid min spådom sedan några månader tillbaka. Hade Clinton mött McCain kunde hon vunnit. I matchen Obama-McCain är min prognos att McCain vinner. Inte säkert, men inte osannolikt.

Obama känns lite färsk och lite mycket slagord, en fantastisk talare.

McCains "rekord" imponerar, en självständig republikan som ofta gått mot mitten, en ordinär talare.

Dick Erixon på sin blogg har skrivit mycket om detta på ett som oftast tankeväckande vis.

Skulle vi slå vad skulle jag tippa McCain. Många, många sätter säkert emot.

Försiktig kommentar

Jag har ju läst den stort uppslagna DN-artikeln för några dagar sedan. Ett antal personer med doktorand Mark Klamberg i spetsen slår larm, och deras oro sammanfattas i ingressen så här:

"Lagstiftarna tycks ha förts bakom ljuset när de antog FRA-lagen i juni. Tillsammans med tidigare regelverk ger den nya lagen FRA rätt och möjlighet att registrera alla medborgares sociala nätverk."

Är det så vore det ju förfärande. Om detta bör självfallet diskussionen fortsätta.

Min uppfattning är oförändrat att signalspaningen endast får ske mot dem som har koppling till de allvarliga yttre hoten och som vad gäller svenska datorer och telefoner därtill kommunicerar med utlandet.

Signalspaningen till skydd för landets säkerhet sker idag i etern och kommer i kabel att i mycket hög grad ske i internationell trafik och på främmande språk. Enligt Mats Nordkvist på FRA vid center-hearingen nyligen torde signalspaning där en svensk dator eller telefon berörs ligga i storleksordningen promille.

Det är ju dessa proportioner som bl a ligger bakom det inspel som centerpartiet gjort inför regeringens beredning av den kommande propositionen.

besök i Arvidsjaur, Boden och Luleå

Det skrivs mycket om det svenska försvaret, ibland att det kostar för mycket och ibland att det är för nedbantat.
Det är alltid givande att besöka garnisoner och förband och där se den höga kvalitet som regelmässigt kännetecknar verksamheten.

Jag besökte alltså - tillsammans med vår politiske sakkunnige Per Ahlström på riksdagens centerkansli - I19 i Boden och Arvidsjaur (Jägarbataljonen), A9 i Boden samt F21 i Luleå.
Intressant var t ex deras allt tätare samverkan sinsemellan i garnison Nord, och samarbetet med deras norska och finska motsvarigheter.

Självklart finns det oro med anledning av försvarets underskott och de åtgärder som ÖB har föreslagit eller som det surrar rykten omkring. Min kommentar har varit att det finns utrymme för att effektivisera och spara i försvaret vad gäller försvarsmateriel, myndighetsstruktur och byråkrati samt på högkvarteret. Sedan får omvärldsanalyser och andra bedömningar avgöra hur mycket av detta som kan återföras till försvarsmakten.
Vad gäller garnisoner och förband så skedde ju en stark bantning och omstrukturering vid 2004 års försvarsbeslut, som nu är genomfört. Om det finns utrymme för några ytterligare förändringar bör dessa analyseras mycket noga, eftersom det har ett betydande värde att försvaret finns på olika platser i landet, samtidigt som omställningskostnaderna vid strukturförändringarna är betydande. De garnisoner och förband som nu finns i Sverige håller också alla en hög kvalitet.

se signalhearingen imorgon måndag

I fredags hade så centerpartiet tillsammans med ungdomsförbund och centerupprop och andra c-organisationer sin signalspaningshearing.

Jag tyckte att blev en intressant hearing, med inledningsinlägg av experter och sedan utfrågning.
Den sänds imorgon i Svt 24 och/eller SvT2.

Christian Engström på sin blogg uppfattade att jag bejakade FOI-terrorforskarens Magnus Norells påstående att FRA idag spanade i kabel i viss mån.
Det gjorde jag inte, och min entydiga uppfattning är ju att FRA inte gör detta eftersom det inte är tillåtet. Magnus Norell bör alltså precisera sitt allvarliga påstående.

Vad jag sade var att med den nya lagen får FRA tillgång till hela signalflödet vid sin spaning efter en tillåten inriktning, även om sedan endast relevanta flöden används. Och min fråga gällde hur integritetsskyddet skulle förbättras om istället tillståndsmyndigheten vid sitt tillståndsbeslut begränsade FRAs signalspaning till endast en liten del av trafikflödet, den del som är relevant för just det uppdraget.

signalspaning endast mot yttre allvarliga hot, del två

Jag gjorde i mitt första inlägg om detta en bedömning att flera bloggare misstolkade försvarsunderrättelselagen, när de hävdade att Försvarets Radioanstalt kan utföra spaning åt polisen utanför lagarnas uppdragna ramar.

Jag gjorde inget angrepp på någon, jag uttryckte mycket balanserat min uppfattning att detta inte var eller är en korrekt tolkning.

På detta får jag nu ett än mer upprört svar från Mark Klamberg, som i en mångordig analys vill bevisa att han har rätt. Jag har inget otalt med Mark Klamberg, men hans analys övertygar inte mig, jag tycker att lagen är tydlig och bejakar min tolkning av den.

Klamberg ställer också frågor om signalspaningslagen och dess samverkanspunkter. Jag har redovisat att centerpartiet står bakom den beslutade lagen, men att vi är öppna för att låta lagen vila vad gäller spaning mot datorer eller telefoner i Sverige. Vi är också öppna för att inom ramen för regeringens beredning av ytterligare förbättringar av kontroller och integritetsskydd överväga åtgärder som riktar signalspaningen mer selektivt, och jag har hänvisat till att sådana säkert kommer att diskuteras på hearingen på fredag.

Återigen katalogen om yttre hot

Centrum för Rättvisa - där Clarence Crafoord medverkar vid vår TV-sända hearing på fredag - skriver en kritisk men intressant artikel i dagens SvD. Om signalspaningslagen.

Man är tydlig i det som även jag anser vara ett sidospår, kravet på brottsmisstanke för signalspaning mot allvarliga yttre hot. Ett sådant krav skulle ju omintetgöra signalspaning för att kartlägga hotbilder, och det kravet ställer inte Europadomstolen.

Sedan radar man upp tio punkter, varav hela 9 stycken återstår att uppfylla. Jag tycker att man tar i lite väl ibland, men sådan är ju debattartikelns logik.

När man jämför den dom som inte godkände en engelsk signalspaningslag bör man veta att spaningen utfördes på 1990-talet och att lagen beslutades för 28 år sedan. England lär ha tagit en ny lag kring år 2000.

Det finns flera av de nio punkterna som är värda att diskutera djupare. Jag vill bara här anmäla att två av dem bör nog kunna bockas av omgående. Centrumet menar att den svenska lagens syfte är oklart och kan handla om allt från ekologiska obalanser till valutaspekulationer, till skillnad från den tyska som är godkänd och talar om krigs- eller terrorattacker och vissa grova brott. Detta är inte korrekt vad gäller den svenska lagen.

Jag har i riksdagen och här på bloggen vid flera tillfällen hänvisat till det tillkännagivande som riksdagen utifrån försvarsutskottets betänkande riktat till regeringen, och som tydligt preciserar att signalspaningen endast får riktas mot 6 uppräknade allvarliga yttre hot, som väl påminner om de tyska. Centrumet citerar endast propositionen, men det är faktiskt riksdagens beslut som gäller.

Det torde också vara uppenbart vilka som kan utsättas för signalspaning, nämligen de som har koppling till de allvarliga yttre hot som spaningen ska inriktas mot.

Självklart ska europadomstolens praxis i dessa frågor ställas mot den svenska lagen. Denna analys sker redan i regeringskansliet, och skulle centerpartiets inspel om en utredning kring regelverket för signalspaning som kan träffa dator- eller telefonanvändare i Sverige i vissa fall bli verklighet, kommer den analysen att göras även där.

En mer selektiv signalspaning

Ok, då ska jag försöka kommentera inläggen kring "ett lyssnande centerparti".

Vår utgångspunkt är givetvis den lag som riksdagen beslutat om. Samtidigt har dialogen med teknisk expertis och med kritiker inom centerpartiet - de kan heta t ex Hultin eller Anckersjö - lett till intressanta idèer om hur signalspaningen kan riktas mer selektivt, och som bekant till att den internationella teletrafiken torde kunna avskiljas. Några av dessa har vi spelat in till regeringen och den beredning som pågår inför den proposition som ska läggas till riksdagen kommande vinter.


Vid hearingen på fredag kommer säkert detta att belysas på ett förhoppningsvis klargörande sätt. Det är bra att kritikerna ser våra förslag som steg i rätt riktning. Därifrån till att endräkt råder är nog steget en bit, så dialogen och diskussionen lär fortsätta. Jag vill gärna upprepa att detta är svåra och grannlaga frågor med bäring både på landets säkerhet och på de integritetsintrång som signalspaning oundvikligen innebär.

En kommission av något slag som granskar Försvarets Radioanstalts verksamhet det senaste decenniet mot bakgrund av rykten och anmälningar är ju centerpartiet positivt till.

Signalspaning endast mot yttre allvarliga hot

"4 § Inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet."

Paragraf 4 i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet har fått flera bloggare att upprört "bevisa" att Försvarets Radioanstalt visst får signalspana åt polisen utanför den katalog av allvarliga hot som riksdagen begränsat signalspaningen till (militära hot, internationell terrorism, internationella konflikter och några till).

Detta är inte korrekt. Första stycket i paragrafen ovan är entydigt, inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som åligger polisens brottsbekämpande verksamhet.

Andra stycker syftar - vilket framgår av propositionen 06/07:63 på sidan 49 och 50 - på att tex försvarsmakten trots första stycket ska kunna bistå polisen i vissa lägen enligt andra lagrum, liksom att FRA t ex ska kunna bistå polisen med kryptoforcering.

Jag medger att propositionsformalia kan vara svårläst. Det gäller att hålla tråden och följa hur meningarna flätas i varandra. (Och gärna prata med någon sakkunnig)!

dialog med LRF om lösgående kor och lagkrav på bete

(har varit från dator, återkommer i signalfrågan, tycker mig visa bredd genom att växla mellan skilda frågor...)

jag har flera gånger utvecklat min syn på varför jag ifrågasätter att staten genom lagtvång ska ålägga en mjölkbonde - som investerat kanske 10 miljoner kr i en modern lagård där hans (eller hennes) kor inte längre är uppbundna på båspallar utan går fria mellan mjölkning, foder, vilplats och rasthage - att under två månader på sommaren under minst 6 timmar på dag låta korna vandra ut på bete.

LRF och Svensk Mjölk ger klart besked i frågan i fredagens ATL. Även kor i lösdrift i stora lagårdar ska genom lag åläggas att gå ut på bete enligt ovan. För att hjälpa berörda företagare som menar att deras kor har en mycket bra djuromsorg även utan detta detaljerade lagkrav satsar LRF och Svensk Mjölk på "betescoacher" som ska ta fram "smarta lösningar".

Det tycker jag visst att LRF kan göra även om uppgiften kan vara svår, och jag tycker visst att Svensk Mjölk eller enskilda mejeriföretag eller KRAV- eller Sigillcertifieringen kan ålägga sina leverantörer att ha även lösgående kor ute på bete, om de vill lägga ett mervärde till sina koncept som de menar sig få betalt för.

Men min tvekan gäller om korna enligt objektiva mått har en god djuromsorg i sin lösdriftslagård, ska då verkligen staten ändå genom lag bestämma den tekniska lösningen för kornas tillvaro några korta sommarmånader och minst 25 procent av dygnet?

LRF talar eljest ofta om vikten av mindre regelkrångel och om att ge bondeföretagaren större möjligheter att utifrån ett givet grundkrav - god djuromsorg - själv i samråd med djurskyddsinspektören utforma hur detta bäst kan ske med större flexibilitet än dagens omfattande detaljregler ofta ger utrymme för.

Kanske är det bekvämare att låta staten bestämma än att ta fighten för att få en samsyn med de närmast berörda, mjölkbönderna?

ett lyssnande centerparti

Centerpartiet är en drivande kraft tillsammans med övriga partier inom Allians för Sverige. I den rådande internationella turbulensen är regeringens arbete för att minska utanförskapet och öka sysselsättningen grunden för både en stark svensk ekonomi och därigenom för vår sociala trygghet.

En regering måste regera och får på sitt bord även besvärliga och svåra frågor. Socialdemokraterna började utreda en lag om signalspaning för ca tio år sedan men kom aldrig till skott på grund av interna konflikter. Man utredde egentigen på alla sätt utom genom att tilsätta den parlamentariska utredning som man idag kräver.

Regeringen och senare riksdagen har beslutat om lagen och förstärkt integritetsskyddet genom en rad viktiga åtgärder - mycket tack vare centerns pådrivande arbete -, och regeringen ska i vinter återkomma till riksdagen med ytterligare förstärkningar.

Frågor som rör landets försvar och säkerhet bör helst vara föremål för en bred samsyn i riksdagen och självfallet ha en stark folklig förankring. Tyvärr står blocken emot varandra i riksdagen i denna fråga, debatten fortsätter och det finns en omfattande kritík mot den nya lagens integritetsaspekter.

Centerpartiet är ett lyssnande parti och vi följer och deltar i den fortsatta diskussionen i denna fråga. Vi har en betydande kritik även inom vårt parti och vi har nu under en tid haft en givande dialog med flera kritiker, och vi har tillsammans haft flera möten med teknisk expertis för att analysera möjligheterna att kunna rikta signalspaningen mer selektivt. Därefter har vi inom riksdagskansliet - och säkert även våra kritiker - analyserat det som framkommit.

Detta har resulterat i flera intressanta öppningar som jag på vår riksdagsgrupp i fredags fick mandat att spela in i regeringens pågående beredning av frågan. Då får det i vanlig ordning vartefter avgöras om våra förslag är tekniskt möjliga och om regeringen landar i att utveckla dem vidare.

Det kanske mest intressanta - som Svenska Dagbladet skriver om i dag - är vår bedömning att det går att särskilja den internationella trafiken från den som har en kontaktpunkt i Sverige. I så fall kunde de delar av lagen som inte varit omstridda - signalspaning i etern och i transittrafik - träda i kraft som beslutat, med de förstärkningar som regeringen återkommer till riksdagen om. Detta är den abslouta huvuddelen av all signalspaning.

Däremot skulle det kunna vara möjligt att låta lagen vara vilande vad gäller de fall när signalspaning kan riktas mot en dator eller telefon i Sverige (som står i kontakt med utlandet och har koppling till allvarliga yttre hot mot landet som rör utländska förhållanden). Med respekt för denna svåra fråga, och för den oro som debatten ger uttryck för, skulle då en utredning kunna titta djupare på om just detta kan regleras ändå bättre från integritetssynpunkt, analysera djupare andra länders lagstiftningar i denna fråga (de som har öppna sådana), analysera europadomstolens färska dom och så vidare.

Vad gäller de förslag som framförts om att det ska krävas brottsmisstanke för att signalspaning ska få bedrivas är det min uppfattning att skulle detta krävas för att kartlägga allvarliga yttre hot som kan vara kopplade till en dator eller telefon i Sverige så skulle givetvis denna spaning upphöra och endast det rent polisiära arbetet fortsätta för att utreda brott. Tyvärr behövs det en möjlighet att under sträng kontroll kunna signalspana mot t ex terrordåd som kan planeras med koppling till utlandet, men där formell brottsmisstanke ännu inte finns. Och självfallet även mot hot kopplade till en främmande stats militära intressen.

Däremot skulle förslaget om brottsmisstanke kunna övervägas i det fåtalet fall när tillståndsmyndigheten på grund av synnerliga skäl givit tillstånd till spaning mot en enskild person.

Tysk dom om fildelning

Jag ser positivt på den tyska domen som öppnar för fildelning.
Det ska bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen i Tyskland (och i Sverige!)
Både jag och centerpartiet har ju en öppen syn på att hitta en förnuftig avvägning som inte kriminaliserar en rimlig användning av modern teknik.

Ryskt pansar åker runt i Georgien - åk hem!

Det är bra att striderna upphört, och att eld upphör avtal undertecknats. EUs ordförandeland Frankrike och dess president har lett det arbetet. Avtalet verkar ha tillgodosett rysslands villkor i mycket hög utsträckning.

Det är gravt allvarligt och mycket folkrättsligt besynnerligt att tungt beväpnade förband från Ryssland har gått över gränsen till grannlandet Georgien och åker runt i städer och på vägarna där. (plus att man bombat flygplatser och städer med mera).

Att Ryska styrkor fanns i Sydossetien - en del av Georgien - som fredsbevarare...var OK, men den väldiga uppladdningen sedan rätt länge och sedan inmarschen in i Georgien och attackerna där är ytterligt allvarligt.

Georgien förtjänar sannolikt också kritik för sitt försök att ta kontrollen över Sydossetien och hur beskjutning och angrepp på staden Tschinvali skedde.

ACTA

Upphovsmannarätten finns och behövs men kan inte tillämpas in absurdum. Jag skrev tidigare här om den viktiga avvägningen i dagens tid och med dagens teknik mellan upphovsmannarätt och medborgarrätt, efter att ha lyssnat på ett intressant seminarium i Visbý arrangerat av Piratpartiet.

Min allianskollega i EU-nämnden Karl Sigfrid skriver i maj några intressanta inlägg på sin blogg om det s.k Acta-avtalet, som vill gå mycket långt för att till varje pris "jaga fildelare".

Centerpartiet har ju en levande intern diskussion om detta, vi arrangerade ett bra seminarim kring upphovsmannarätten i våras, och jag hoppas att vi kan nagelfara Acta-frågan under våra fortsatta integritetsseminarier´under hösten.