Det är många som epostar till mig och andra riksdagsledamöter. Jag försöker svara, men det måste ju bli standardsvar först. Jag hänvisar också till denna blogg.
Några epost/inlägg innehåller personangrepp och fördömanden. Tack till några av Er som beklagar detta.
Jag märker när jag svarar att en del uppskattar ett svar, och kanske inte alltid haft hela den svåra bilden klar. Den bild som gjort att de allra flesta i riksdagen, och i jämförbara länder, bejakar principen om Sveriges rätt att under noga kontrollerade formerspana mot allvarliga yttre hot mot landets och medborgarnas säkerhet.
Några hänvisar till en enkätfråga på kvällstidningarnas hemsidor som bevis för att svenskarna är emot signalspaning mot allvarliga yttre hot.
Frågan är "Är det rätt att myndigheterna ska läsa dina mejl"?
Med frågan så formulerad är ju nej-svar det naturliga. Det handlar om att förhindra allvarliga yttre hot mot landet under noggrann reglering och stark kontroll, och tar man in också den bilden förändras svarsutfallet.
Avlyssnas all trafik eller bara ett mejl på kanske 10 miljarder? Det är korrekt att den godkända inriktning med sökord som spaning får göras mot filtrerar all trafik som passerar landsgränsen och avser utländska förhållanden. Men det jag avsåg var ju att bara en oerhört liten andel av mejlen stämmer in på sökorden och plockas ut.
Godkänns sökorden i tillståndsgivningen till spaningen? Ja, till en del. Själva inriktningen måste godkännas, och de sökord som inleder spaningen. Sedan tillkommer andra sökord - huvuddelen - som får kontrolleras i efterhand av kontrollmyndigheten.
Kan epost mellan abonnenter i Sverige och som passerat landsgränsen fastna i filtret? Jag, det kan ske i enstaka fall. Då ska eposten genast förstöras, att detta sker ska löpande kontrolleras av kontrollmyndigheten.
Ska Sverige bli som USA? Nejdå, men jag ville bara påvisa att den nya lagen reglerar spaningsverksamheten bättre och öppnare än i många andra länder.
onsdag, juni 11, 2008
slutspurt i försvarsberedningen
Jag ska snart svara på några frågor till om signalspaningen kring min senaste kommentar. Denna mycket svåra fråga med stort tryck i, där en avvägning måste göras mellan landets behov att skydda sig mot allvarliga yttre hot och människors rätt till integritet
Men tiden har varit knapp nu när försvarsberedningen sitter i intensiva slutsammanträden, även idag. På fredag är en presskonferens planerad och ett seminarium med Folk och Försvar.
"Försvarsberedningsmetoden" är rätt intressant, faktiskt, att i svåra och viktiga frågor där det kan finnas förutsättningar för en bred samsyn som håller över riksdagsvalen samla en representant för varje riksdagsparti plus expertis och ett sekretariat till många "seminarier" i syfte att försöka mejsla ut gemensamma ståndpunkter.
Den provades nyligen i klimatberedningen, där man var nära att lyckas men där partipolitiken slog igenom till sist på några viktiga punkter hos både oppositions- och något alliansparti.
Försvaret är mycket viktigt för Sverige och centerpartiet har länge tagit ansvar för och bejakar värdet av en bred samsyn i dessa frågor. Dialogen och diskussionen i beredningen har varit "kamratlig (som kommunistledarna brukade säga) och konstruktiv" under våren,och det är spännande nu när avgörandets stund närmar sig.
Jag återkommer på fredag...!
Men tiden har varit knapp nu när försvarsberedningen sitter i intensiva slutsammanträden, även idag. På fredag är en presskonferens planerad och ett seminarium med Folk och Försvar.
"Försvarsberedningsmetoden" är rätt intressant, faktiskt, att i svåra och viktiga frågor där det kan finnas förutsättningar för en bred samsyn som håller över riksdagsvalen samla en representant för varje riksdagsparti plus expertis och ett sekretariat till många "seminarier" i syfte att försöka mejsla ut gemensamma ståndpunkter.
Den provades nyligen i klimatberedningen, där man var nära att lyckas men där partipolitiken slog igenom till sist på några viktiga punkter hos både oppositions- och något alliansparti.
Försvaret är mycket viktigt för Sverige och centerpartiet har länge tagit ansvar för och bejakar värdet av en bred samsyn i dessa frågor. Dialogen och diskussionen i beredningen har varit "kamratlig (som kommunistledarna brukade säga) och konstruktiv" under våren,och det är spännande nu när avgörandets stund närmar sig.
Jag återkommer på fredag...!
lördag, juni 07, 2008
Svar till Thomas Bodström
Det är säkert Du, Thomas Bodström, som skrivit några inlägg. Jag uppskattar debatt och människor av kött och blod, och i den kategorin klassar jag in både dig och Mikael Odenberg, som ju även haft några inlägg. Sedan har människor av kött och blod brister, kan fälla omdömen om varandra och agera populistiskt och kanske med härskartekniker. Men det är en annan sak.
Dina inlägg går i linje med vad du sa i riksdagsdebatten den 13 juni, som jag kort citerat i ett tidigare blogginlägg.
Vi är överens om att signalspaning – som sker med automatiserade sökord som förhandskontrolleras och även med efterhandskontroll – handlar om att förebygga allvarliga yttre hot genom informationsinhämtning, som ju bygger på att enskilda signaler – telefonsamtal och e-post – avlyssnas. Signalerna ska avse utländska intressen och och passera landsgränsen (och inte avse trafik i Sverige som kan passera landsgränsen). Det är en oerhört liten del av trafiken som avlyssnas, men det handlar ändå om ett betydande antal avlyssningar.
Att detta är en mycket svår fråga, där landets säkerhet ligger i ena vågskålen och människors rätt till integritet i den andra, är oomtvistligt, och där riksdagen måste ta ställning. Avvägningen är grannlaga och viktig, och alliansen och s ligger mycket nära varandra i hur den ska göras.
Jag tycker att det står väldigt klart att vi var mycket nära varandra i maj 2007, vilket du ju bejakar.
Och jag tycker också att analysen är rätt enkel av varför du/ni avbröt den uppgörelse som var så nära med det helt felaktiga argumentet att ”regeringen avbrutit förhandlingarna”. (Läget var ju precis tvärtom). Dels tror jag att minnet av den bordläggning om buggningen som bl a centern drev fram levde kvar, och dels är det fullständigt uppenbart att några tidigare uttalanden av dåvarande försvarsministern fick avgöra att ni lämnade de förhandlingar där vi egentligen var överens. Trist, tycker jag, för även om vi säger saker i den politiska debatten – och det hade faktiskt även Du gjort (och gör) – så ska det vara sakfrågan som i sista hand avgör om vi kommer överens eller inte.
Jag kan bekräfta att ord som ”nullitet” och några till har uttalats, och jag skulle kunna leta fram en del ord som du har uttalat och som nog varit ungefär lika retsamma.
USA har en domstolsprövning om signalspaningen, men detta innebär inte att man därmed har en mer restriktiv linje än den nya svenska lagstiftningen, sannolikt tvärtom. Jag är öppen för att överväga detta djupare, även om frågan är komplicerad. Detta kan t ex göras vid kontrollstationen år 2011.
Dina inlägg går i linje med vad du sa i riksdagsdebatten den 13 juni, som jag kort citerat i ett tidigare blogginlägg.
Vi är överens om att signalspaning – som sker med automatiserade sökord som förhandskontrolleras och även med efterhandskontroll – handlar om att förebygga allvarliga yttre hot genom informationsinhämtning, som ju bygger på att enskilda signaler – telefonsamtal och e-post – avlyssnas. Signalerna ska avse utländska intressen och och passera landsgränsen (och inte avse trafik i Sverige som kan passera landsgränsen). Det är en oerhört liten del av trafiken som avlyssnas, men det handlar ändå om ett betydande antal avlyssningar.
Att detta är en mycket svår fråga, där landets säkerhet ligger i ena vågskålen och människors rätt till integritet i den andra, är oomtvistligt, och där riksdagen måste ta ställning. Avvägningen är grannlaga och viktig, och alliansen och s ligger mycket nära varandra i hur den ska göras.
Jag tycker att det står väldigt klart att vi var mycket nära varandra i maj 2007, vilket du ju bejakar.
Och jag tycker också att analysen är rätt enkel av varför du/ni avbröt den uppgörelse som var så nära med det helt felaktiga argumentet att ”regeringen avbrutit förhandlingarna”. (Läget var ju precis tvärtom). Dels tror jag att minnet av den bordläggning om buggningen som bl a centern drev fram levde kvar, och dels är det fullständigt uppenbart att några tidigare uttalanden av dåvarande försvarsministern fick avgöra att ni lämnade de förhandlingar där vi egentligen var överens. Trist, tycker jag, för även om vi säger saker i den politiska debatten – och det hade faktiskt även Du gjort (och gör) – så ska det vara sakfrågan som i sista hand avgör om vi kommer överens eller inte.
Jag kan bekräfta att ord som ”nullitet” och några till har uttalats, och jag skulle kunna leta fram en del ord som du har uttalat och som nog varit ungefär lika retsamma.
USA har en domstolsprövning om signalspaningen, men detta innebär inte att man därmed har en mer restriktiv linje än den nya svenska lagstiftningen, sannolikt tvärtom. Jag är öppen för att överväga detta djupare, även om frågan är komplicerad. Detta kan t ex göras vid kontrollstationen år 2011.
Tack för alla inlägg 2 – några kommentarer
1. Det här är en mycket svår fråga med en signalspaning som handlar om att med automatiserade sökord inhämta information som ska förebygga allvarliga yttre hot mot landets säkerhet vad gäller utländska förhållanden. Mot det allvarliga integritetsintrång som en avlyssning av telefonsamtal och e-post innebär står rätten (och skyldigheten) till att värna landets säkerhet. Detta avvägning är mycket svår, vi i centerpartiet brinner ju för integritetsfrågorna och har därför ägnat stor vikt åt de motstående intressena i detta. Inte minst genom vår interna debatt och vårt agerande har också ett betydande antal åtgärder till skydd för integriteten byggts in i förslaget jämfört med det förslag som s-regeringen i många år arbetade med. Det finns säkert ytterligare saker att göra, och därför är kontrollstationen år 2011 viktig då erfarenheter ska utvärderas och förändringar kunna göras.
2. Ni som sågar det faktum att Sverige liksom andra länder ägnar sig åt underrättelseinhämtning genom signalspaning och vill att detta ska upphöra bör ändå notera att en mycket bred riksdagsmajoritet står bakom principen om behovet av detta, enligt t ex riksdagsdebatten. Även mp vill utreda frågan parlamentariskt.
3. Någon av er skrev: ”Sverige får inte avskaffa demokratin på detta sätt. Då emigrerar jag”. Sverige är en fin demokrati och den består även efter diskussion och beslut i denna svåra fråga där vi i stor öppenhet ska reglera verksamheten. Men min motfråga blir; vart emigrerar du till? USA, Storbritannien, Tyskland, Finland, Holland, Norge, Polen….?
4. Det har också framförts att Google och kanske andra företag upphör med investeringar i Sverige eftersom Sverige fortsätter med signalspaning. Min fråga även där är; vart flyttar i så fall Google och andra företag? Och ligger inte huvudkontoret i USA?
5. Några av Er upprepar att lagförslaget bryter mot svensk lag med mera. Jag kan bara hänvisa till att lagrådet godkänt förslaget och att deras ändringsförslag har tagits in i lagen, samt att en mycket bred riksdagsmajoritet står bakom principen om en noga reglerad signalspaning för att trygga landets säkerhet mot allvarliga yttre hot.
6. Någon skrev ”ska vanlig post vara det enda medlet till att ha ett liv”. Jag tror kanske att det finns gränser även för säkerheten vad gäller ”snigelposten”, som ju hanteras av den mänskliga faktorn i brevlådor och posthantering.
7. Flera sågar kontrollstationen som meningslös. Det är den alls inte, den är tvärtom ett uttryck för vår djupt kända vilja att efter bara några år (2011) gå igenom erfarenheterna från den nya lagen och bedöma hur den fungerar och om ytterligare åtgärder bör vidtas i integritetsfrämjande syfte. Men det är klart, jag har förståelse för att är måttet att all signalspaning borde upphöra så känns även kontrollstationen tandlös.
2. Ni som sågar det faktum att Sverige liksom andra länder ägnar sig åt underrättelseinhämtning genom signalspaning och vill att detta ska upphöra bör ändå notera att en mycket bred riksdagsmajoritet står bakom principen om behovet av detta, enligt t ex riksdagsdebatten. Även mp vill utreda frågan parlamentariskt.
3. Någon av er skrev: ”Sverige får inte avskaffa demokratin på detta sätt. Då emigrerar jag”. Sverige är en fin demokrati och den består även efter diskussion och beslut i denna svåra fråga där vi i stor öppenhet ska reglera verksamheten. Men min motfråga blir; vart emigrerar du till? USA, Storbritannien, Tyskland, Finland, Holland, Norge, Polen….?
4. Det har också framförts att Google och kanske andra företag upphör med investeringar i Sverige eftersom Sverige fortsätter med signalspaning. Min fråga även där är; vart flyttar i så fall Google och andra företag? Och ligger inte huvudkontoret i USA?
5. Några av Er upprepar att lagförslaget bryter mot svensk lag med mera. Jag kan bara hänvisa till att lagrådet godkänt förslaget och att deras ändringsförslag har tagits in i lagen, samt att en mycket bred riksdagsmajoritet står bakom principen om en noga reglerad signalspaning för att trygga landets säkerhet mot allvarliga yttre hot.
6. Någon skrev ”ska vanlig post vara det enda medlet till att ha ett liv”. Jag tror kanske att det finns gränser även för säkerheten vad gäller ”snigelposten”, som ju hanteras av den mänskliga faktorn i brevlådor och posthantering.
7. Flera sågar kontrollstationen som meningslös. Det är den alls inte, den är tvärtom ett uttryck för vår djupt kända vilja att efter bara några år (2011) gå igenom erfarenheterna från den nya lagen och bedöma hur den fungerar och om ytterligare åtgärder bör vidtas i integritetsfrämjande syfte. Men det är klart, jag har förståelse för att är måttet att all signalspaning borde upphöra så känns även kontrollstationen tandlös.
citat från riksdagsdebatten den 13 juni 2007
Jag har tidigare hänvisat till riksdagens hemsida och till fjolårets debatt om signalspaningen som jag tycker gav en rätt god bild över vad frågan handlar om. Här nedan kommer några subjektivt valda citat från den, www.riksdagen.se, dokument, protokoll:
Peter Jonsson (s):
Under de minuter jag kommer att ta kammarens tid i anspråk kommer ni att märka att jag har en röd tråd i hela mitt anförande. Den röda tråden är att socialdemokratin sätter Sveriges säkerhet främst.
Den här frågan handlar inte om huruvida vi är för eller emot FRA. För oss socialdemokrater är det tydligt att Sverige behöver Försvarets radioanstalt för att informera oss om omvärldsläget och för att skydda landet och våra fredsfrämjande insatser.
Vi välkomnar en ny lag på det här området. Anledningen till att vi begär vilandeförklaring är att lagförslaget inte tydligt når upp till de integritetsskyddskrav som vi ställer. Åtgärderna är långtgående. Därför krävs det ett långtgående integritetsskydd.
Alice Åström (v):
När vi i dag debatterar propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet är det en stor och viktig debatt. Det är en debatt som handlar om alliansfrihet, neutralitet, hur vi inom Försvarsmakten och inom det svenska försvaret ska kunna skaffa oss underrättelser och inte vara beroende av underrättelsetjänster i andra länder. Det är en viktig fråga, och det går inte att bortse ifrån att det finns ett stärkt behov av att ha en egen underrättelsetjänst.
Jag måste faktiskt säga att under behandlingens gång och under debattens gång, då kritik har riktats mot förslaget, och den kritiken har varit hård, från Advokatsamfundet, från åklagarväsendet, från polisen och från Säpo, har det skett förbättringar. I det förslag som ligger i kammaren i dag har det införts flera rättssäkerhetsgarantier. Det har blivit en tydligare gränsdragning i fråga om vem som ska ge tillstånden, vem som sedan ska kontrollera att tillstånden faktiskt har följts och att man inte har gjort ett övertramp. Men, fru talman, det räcker inte. Om man ser detta förslag tillsammans med många andra ser man att frågan om skyddet för den personliga integriteten och frågan om rättssäkerhet är frågor som har kommit på undantag.
Peter Rådberg(mp):
FRA-lagen inleds så här: Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas till stöd för svensk utrikes- och säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet.
Man ändrar alltså skrivningen från, som vi tidigare talat om, ”yttre militära hot” till ”yttre hot”, vilket nu inkluderar allt från flyktingströmmar till räntespekulationer och, sannolikt, fildelning.
Vad betyder ”yttre hot”?
Den generella avlyssningen av svenska folkets telefon- och e-posttrafik är ett sådant kliv bort från rättssäkerhetsprincipen – att enbart enskilda brottsmisstänkta ska kunna utsättas för integritetskränkandet – att detta är att se som ett paradigmskifte i svensk rättshistoria.
Att hotbilden har blivit större i och med att Sverige åtagit sig att delta i den internationella kampen mot terrorismen är helt klart. När Sverige inte är hotat av terrorism ska vi införa en övervakning av hela Sverige för att det finns länder som för en självdestruktiv utrikespolitik. Att regeringen handlar på det här sättet skyddar inte vårt lands självbestämmande. Det är att ge upp självbestämmandet.
Karin Enström (m):
Dagens säkerhetspolitiska hot, eller hot som kan få säkerhetspolitiska konsekvenser, är av en helt annan karaktär än vad de var under det kalla kriget. Hoten är ofta gränsöverskridande, asymmetriska, icke-militära och kan komma från icke-statliga aktörer. Syftet med hela försvarsunderrättelseverksamheten är att ge stöd för bedömningar och beslut avseende svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, att bidra till det svenska deltagandet i internationellt säkerhetssamarbete och att samverka med underrättelser för att stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred. För att kunna göra detta behöver man kunna kartlägga yttre hot mot landet.
Inhämtning ska få ske av uppgifter av relevans för att kartlägga militära hot mot landet och förhållanden som är relevanta för svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära internationella insatser samt kartläggning under pågående insatser av hot mot svensk personal eller svenska intressen i övrigt.
Vidare får inhämtningen avse strategisk kartläggning av internationell terrorism eller annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen.
Vidare ska signalspaning få bedrivas för kartläggning av utveckling och spridning av massförstörelsevapen och krigsmateriel, yttre hot mot samhällets tekniska infrastrukturer i form av till exempel kvalificerade IT-relaterade hot, konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet och internationella företeelser i övrigt av betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.
Staffan Danielsson (c): I den bästa av världar skulle det givetvis inte behövas vare sig underrättelseinhämtning eller signalspaning mot yttre hot och utländska förhållanden. Det skulle ju heller inte behövas något försvar eller några vapen. Tyvärr är vi inte där än. Ett litet land som står militärt alliansfritt behöver ett eget försvar, ett utvecklat samarbete med andra länder och en egen underrättelseinhämtning.
Jag är egentligen den förste att beklaga detta, men så är det. Då tvingas vi göra en jättesvår avvägning mellan integritetsskydd, som vi från Centerpartiet verkligen brinner för och vill värna, och det legitima behovet för ett litet, militärt alliansfritt land i norra Europa att ha ett försvar och att det ska ha så bra möjligheter för att agera som möjligt om någon aktion skulle planeras. Då behövs det underrättelseverksamhet.
Den här bedömningen tycker vi är så bra den kan vara i dagsläget. Låt oss gärna diskutera hur den kan förbättras ytterligare år 2011 vid kontrollstationen.
Allan Widman (fp): Det första man måste konstatera är att det gamla uttrycket att etern är fri för försvarsunderrättelseverksamhet inte längre gäller. I och med den lagreglering som nu föreslås kommer det att finnas viktiga begränsningar för hur denna underrättelseverksamhet får bedrivas även i etern. Det är ett helt nytt område och en stor landvinning när det gäller att vakta över rättssäkerheten.
Det är också viktigt att notera att lagförslaget begränsar försvarsunderrättelseverksamheten till just utländska förhållanden. Inte heller på denna punkt har det tidigare funnits några begränsningar. Det har varit möjligt att under decennier inrikta underrättelseverksamheten även mot det som inte är utrikes förhållanden.
Thomas Bodström återkommer till detta med möjligheterna att kringgå bestämmelserna om hemliga tvångsmedel. Jag vill bara uppmärksamma talmannen och kammaren på att det finns en tydlig reglering i försvarsunderrättelselagen i den ändring som vi nu föreslår ska genomföras i 4 §. Där sägs att försvarsunderrättelseverksamheten inte får vidta åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som lyder under annan lag, till exempel hör till polisens verksamhetsområde. Man får inte ägna sig åt brottsbekämpande, och man får inte ägna sig åt brottsförebyggande verksamhet.
Else-Marie Lindgren (kd):
Herr talman! Det som är aktuellt är endast information av betydelse för landets säkerhet. Det handlar om det vi kallar för försvarsunderrättelseverksamhet, det vill säga om det gäller utländska förhållanden och om yttre hot mot landet förekommer. Av alla de mejl, fax och telefonsamtal som går igenom kablarna kommer endast en ytterligt liten mängd i fråga. Man brukar tala om att det är ett meddelande av tio miljarder som kan komma i fråga och undersökas utifrån fastställda sökord. Det är alltså en oerhört liten mängd vi talar om. Avsikten är att kolla företeelser och trender – allt för att stärka landets säkerhet. Ingenting sparas, utan det som passerar är borta.
Mikael Odenberg (m):
Jag sticker inte under stol med att det finns inslag i detta lagpaket som inrymmer en potentiellt ökad risk för intrång i den enskildes integritet. Det är klart att om man inför en teknikneutral lagstiftning så att en myndighet som i dag kan spana i etern också får möjlighet att vidga den spaningen till att även gälla signaler i trådförbindelser innebär det en utökning av spaningsmöjligheten och därmed också en utökning av den potentiella risken för intrång. Jag vill påpeka att med dagens lag om försvarsunderrättelseverksamhet är det i princip fritt fram för FRA att göra precis vad som helst så länge det finns en inriktning och så länge man håller sig till etern. Med det förslag som vi har lagt på riksdagens bord begränsar man verksamheten till att gälla utländska förhållanden, och man preciserar också att FRA inte får ägna sig åt någonting som har med brottsbekämpning att göra.
Försvarsunderrättelseverksamhet handlar om utländska förhållanden. Det handlar om yttre hot mot vårt land och mot svenska intressen. Det handlar om att kartlägga företeelser, mönster och samband. Det handlar däremot inte om att övervaka svenska medborgare. Det handlar inte om att bekämpa brott, för till det har vi polisen. Det handlar över huvud taget inte om att jaga enskilda individer.
Jag utesluter inte att försvarsunderrättelseverksamheten skulle kunna snubbla över en terrorist i Sverige som har samband med terroristceller utomlands. Men skulle man göra det kommer dessa uppgifter att lämnas över till de polisiära myndigheterna som sedan får gå till domstol för att få ett förhandsgodkännande om man vill avlyssna individen i fråga.
Thomas Bodström (s):
Med tanke på det sätt som man har skött det från regeringens och Mikael Odenbergs sida är jag rädd att man har gett uttrycket högmod går före fall ett ansikte. Mikael Odenberg hade alla chanser att få till en uppgörelse. Vi var tydliga med att vi var för FRA. Han kom till ett departement där förslagen låg framme och var väl förankrade. Vi var tydliga med våra tio punkter, och vi var öppna för diskussion.
Men det går inte att agera på det sätt som han har gjort. Det är beklagligt och tråkigt. Vi hade kunnat få en uppgörelse.
Vi står inför en mycket märklig situation. Det finns en mycket bred majoritet för det här förslaget, men oenighet om det sätt som man har agerat på. Vi får väl nu i stället se till att vi använder tiden framöver till att försöka hitta den bästa möjliga lösningen i stället för att bara gå tillbaka.
Peter Jonsson (s):
Under de minuter jag kommer att ta kammarens tid i anspråk kommer ni att märka att jag har en röd tråd i hela mitt anförande. Den röda tråden är att socialdemokratin sätter Sveriges säkerhet främst.
Den här frågan handlar inte om huruvida vi är för eller emot FRA. För oss socialdemokrater är det tydligt att Sverige behöver Försvarets radioanstalt för att informera oss om omvärldsläget och för att skydda landet och våra fredsfrämjande insatser.
Vi välkomnar en ny lag på det här området. Anledningen till att vi begär vilandeförklaring är att lagförslaget inte tydligt når upp till de integritetsskyddskrav som vi ställer. Åtgärderna är långtgående. Därför krävs det ett långtgående integritetsskydd.
Alice Åström (v):
När vi i dag debatterar propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet är det en stor och viktig debatt. Det är en debatt som handlar om alliansfrihet, neutralitet, hur vi inom Försvarsmakten och inom det svenska försvaret ska kunna skaffa oss underrättelser och inte vara beroende av underrättelsetjänster i andra länder. Det är en viktig fråga, och det går inte att bortse ifrån att det finns ett stärkt behov av att ha en egen underrättelsetjänst.
Jag måste faktiskt säga att under behandlingens gång och under debattens gång, då kritik har riktats mot förslaget, och den kritiken har varit hård, från Advokatsamfundet, från åklagarväsendet, från polisen och från Säpo, har det skett förbättringar. I det förslag som ligger i kammaren i dag har det införts flera rättssäkerhetsgarantier. Det har blivit en tydligare gränsdragning i fråga om vem som ska ge tillstånden, vem som sedan ska kontrollera att tillstånden faktiskt har följts och att man inte har gjort ett övertramp. Men, fru talman, det räcker inte. Om man ser detta förslag tillsammans med många andra ser man att frågan om skyddet för den personliga integriteten och frågan om rättssäkerhet är frågor som har kommit på undantag.
Peter Rådberg(mp):
FRA-lagen inleds så här: Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas till stöd för svensk utrikes- och säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet.
Man ändrar alltså skrivningen från, som vi tidigare talat om, ”yttre militära hot” till ”yttre hot”, vilket nu inkluderar allt från flyktingströmmar till räntespekulationer och, sannolikt, fildelning.
Vad betyder ”yttre hot”?
Den generella avlyssningen av svenska folkets telefon- och e-posttrafik är ett sådant kliv bort från rättssäkerhetsprincipen – att enbart enskilda brottsmisstänkta ska kunna utsättas för integritetskränkandet – att detta är att se som ett paradigmskifte i svensk rättshistoria.
Att hotbilden har blivit större i och med att Sverige åtagit sig att delta i den internationella kampen mot terrorismen är helt klart. När Sverige inte är hotat av terrorism ska vi införa en övervakning av hela Sverige för att det finns länder som för en självdestruktiv utrikespolitik. Att regeringen handlar på det här sättet skyddar inte vårt lands självbestämmande. Det är att ge upp självbestämmandet.
Karin Enström (m):
Dagens säkerhetspolitiska hot, eller hot som kan få säkerhetspolitiska konsekvenser, är av en helt annan karaktär än vad de var under det kalla kriget. Hoten är ofta gränsöverskridande, asymmetriska, icke-militära och kan komma från icke-statliga aktörer. Syftet med hela försvarsunderrättelseverksamheten är att ge stöd för bedömningar och beslut avseende svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, att bidra till det svenska deltagandet i internationellt säkerhetssamarbete och att samverka med underrättelser för att stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred. För att kunna göra detta behöver man kunna kartlägga yttre hot mot landet.
Inhämtning ska få ske av uppgifter av relevans för att kartlägga militära hot mot landet och förhållanden som är relevanta för svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära internationella insatser samt kartläggning under pågående insatser av hot mot svensk personal eller svenska intressen i övrigt.
Vidare får inhämtningen avse strategisk kartläggning av internationell terrorism eller annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen.
Vidare ska signalspaning få bedrivas för kartläggning av utveckling och spridning av massförstörelsevapen och krigsmateriel, yttre hot mot samhällets tekniska infrastrukturer i form av till exempel kvalificerade IT-relaterade hot, konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet och internationella företeelser i övrigt av betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.
Staffan Danielsson (c): I den bästa av världar skulle det givetvis inte behövas vare sig underrättelseinhämtning eller signalspaning mot yttre hot och utländska förhållanden. Det skulle ju heller inte behövas något försvar eller några vapen. Tyvärr är vi inte där än. Ett litet land som står militärt alliansfritt behöver ett eget försvar, ett utvecklat samarbete med andra länder och en egen underrättelseinhämtning.
Jag är egentligen den förste att beklaga detta, men så är det. Då tvingas vi göra en jättesvår avvägning mellan integritetsskydd, som vi från Centerpartiet verkligen brinner för och vill värna, och det legitima behovet för ett litet, militärt alliansfritt land i norra Europa att ha ett försvar och att det ska ha så bra möjligheter för att agera som möjligt om någon aktion skulle planeras. Då behövs det underrättelseverksamhet.
Den här bedömningen tycker vi är så bra den kan vara i dagsläget. Låt oss gärna diskutera hur den kan förbättras ytterligare år 2011 vid kontrollstationen.
Allan Widman (fp): Det första man måste konstatera är att det gamla uttrycket att etern är fri för försvarsunderrättelseverksamhet inte längre gäller. I och med den lagreglering som nu föreslås kommer det att finnas viktiga begränsningar för hur denna underrättelseverksamhet får bedrivas även i etern. Det är ett helt nytt område och en stor landvinning när det gäller att vakta över rättssäkerheten.
Det är också viktigt att notera att lagförslaget begränsar försvarsunderrättelseverksamheten till just utländska förhållanden. Inte heller på denna punkt har det tidigare funnits några begränsningar. Det har varit möjligt att under decennier inrikta underrättelseverksamheten även mot det som inte är utrikes förhållanden.
Thomas Bodström återkommer till detta med möjligheterna att kringgå bestämmelserna om hemliga tvångsmedel. Jag vill bara uppmärksamma talmannen och kammaren på att det finns en tydlig reglering i försvarsunderrättelselagen i den ändring som vi nu föreslår ska genomföras i 4 §. Där sägs att försvarsunderrättelseverksamheten inte får vidta åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som lyder under annan lag, till exempel hör till polisens verksamhetsområde. Man får inte ägna sig åt brottsbekämpande, och man får inte ägna sig åt brottsförebyggande verksamhet.
Else-Marie Lindgren (kd):
Herr talman! Det som är aktuellt är endast information av betydelse för landets säkerhet. Det handlar om det vi kallar för försvarsunderrättelseverksamhet, det vill säga om det gäller utländska förhållanden och om yttre hot mot landet förekommer. Av alla de mejl, fax och telefonsamtal som går igenom kablarna kommer endast en ytterligt liten mängd i fråga. Man brukar tala om att det är ett meddelande av tio miljarder som kan komma i fråga och undersökas utifrån fastställda sökord. Det är alltså en oerhört liten mängd vi talar om. Avsikten är att kolla företeelser och trender – allt för att stärka landets säkerhet. Ingenting sparas, utan det som passerar är borta.
Mikael Odenberg (m):
Jag sticker inte under stol med att det finns inslag i detta lagpaket som inrymmer en potentiellt ökad risk för intrång i den enskildes integritet. Det är klart att om man inför en teknikneutral lagstiftning så att en myndighet som i dag kan spana i etern också får möjlighet att vidga den spaningen till att även gälla signaler i trådförbindelser innebär det en utökning av spaningsmöjligheten och därmed också en utökning av den potentiella risken för intrång. Jag vill påpeka att med dagens lag om försvarsunderrättelseverksamhet är det i princip fritt fram för FRA att göra precis vad som helst så länge det finns en inriktning och så länge man håller sig till etern. Med det förslag som vi har lagt på riksdagens bord begränsar man verksamheten till att gälla utländska förhållanden, och man preciserar också att FRA inte får ägna sig åt någonting som har med brottsbekämpning att göra.
Försvarsunderrättelseverksamhet handlar om utländska förhållanden. Det handlar om yttre hot mot vårt land och mot svenska intressen. Det handlar om att kartlägga företeelser, mönster och samband. Det handlar däremot inte om att övervaka svenska medborgare. Det handlar inte om att bekämpa brott, för till det har vi polisen. Det handlar över huvud taget inte om att jaga enskilda individer.
Jag utesluter inte att försvarsunderrättelseverksamheten skulle kunna snubbla över en terrorist i Sverige som har samband med terroristceller utomlands. Men skulle man göra det kommer dessa uppgifter att lämnas över till de polisiära myndigheterna som sedan får gå till domstol för att få ett förhandsgodkännande om man vill avlyssna individen i fråga.
Thomas Bodström (s):
Med tanke på det sätt som man har skött det från regeringens och Mikael Odenbergs sida är jag rädd att man har gett uttrycket högmod går före fall ett ansikte. Mikael Odenberg hade alla chanser att få till en uppgörelse. Vi var tydliga med att vi var för FRA. Han kom till ett departement där förslagen låg framme och var väl förankrade. Vi var tydliga med våra tio punkter, och vi var öppna för diskussion.
Men det går inte att agera på det sätt som han har gjort. Det är beklagligt och tråkigt. Vi hade kunnat få en uppgörelse.
Vi står inför en mycket märklig situation. Det finns en mycket bred majoritet för det här förslaget, men oenighet om det sätt som man har agerat på. Vi får väl nu i stället se till att vi använder tiden framöver till att försöka hitta den bästa möjliga lösningen i stället för att bara gå tillbaka.
måndag, juni 02, 2008
Thomas Bodström och signalspaning - en analys
jag hänvisar alltså till förra årets riksdagsdebatt, där jag särskilt granskade socialdemokraternas - främst Thomas Bodströms - agerande i denna fråga.
Behovet av att lagreglera signalspaningen bättre, och att utvidga den till även trådbunden kommunikation, stod klart redan i slutet av 1990-talet, och katastrofen den 11 september 2001 gjorde det än tydligare. S-regeringen utredde frågan i flera omgångar men kom inte till skott p g av interna meningsskiljaktligheter. Den nya regeringen förbättrade det liggande förslaget på en rad punkter, lade en lagrådsremiss till riksdagen, tog in lagrådets ytterligare förslag, lade en proposition till riksdagen och där lyssnade vi från alliansen och tog in ytterligare förslag från bl a socialdemokraterna och även centerpartiet (kontrollstation).
I dialogen med socialdemokraterna förklarade sig alliansen genom dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg - i samtal med socialdemokraternas dåvarande gruppledare Britt Bohlin - acceptera socialdemokraternas förslag.
Dagen efter kallade socialdemokraterna - läs Thomas Bodström - till presskonferens och påstod lögnaktigt att regeringen hade avbrutit förhandlingarna och vägrat gå s till mötes. Jag står för mitt starka ord, och är fortfarande bestört över hur det kan gå till i politiken.
Min analys är att s internt var splittrade med olika viljor, och att förre justitieministern inte hade glömt att centerpartiet tvingat fram en bordläggning av hans buggningsproposition - som efter ett år förbättrades på en rad punkter. Därför skulle alliansen oavsett sakläget tvingas uppleva samma "nesa", oavsett hur nära allians och s egentligen låg varandra.
Och därför gör signaturen Thomas Bodström nu ett stort nummer av några punkter som marginellt ändrar huvudinriktningen i den nya lagen.
Politik, javisst, men kanske inte när den är som allra bäst.
Behovet av att lagreglera signalspaningen bättre, och att utvidga den till även trådbunden kommunikation, stod klart redan i slutet av 1990-talet, och katastrofen den 11 september 2001 gjorde det än tydligare. S-regeringen utredde frågan i flera omgångar men kom inte till skott p g av interna meningsskiljaktligheter. Den nya regeringen förbättrade det liggande förslaget på en rad punkter, lade en lagrådsremiss till riksdagen, tog in lagrådets ytterligare förslag, lade en proposition till riksdagen och där lyssnade vi från alliansen och tog in ytterligare förslag från bl a socialdemokraterna och även centerpartiet (kontrollstation).
I dialogen med socialdemokraterna förklarade sig alliansen genom dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg - i samtal med socialdemokraternas dåvarande gruppledare Britt Bohlin - acceptera socialdemokraternas förslag.
Dagen efter kallade socialdemokraterna - läs Thomas Bodström - till presskonferens och påstod lögnaktigt att regeringen hade avbrutit förhandlingarna och vägrat gå s till mötes. Jag står för mitt starka ord, och är fortfarande bestört över hur det kan gå till i politiken.
Min analys är att s internt var splittrade med olika viljor, och att förre justitieministern inte hade glömt att centerpartiet tvingat fram en bordläggning av hans buggningsproposition - som efter ett år förbättrades på en rad punkter. Därför skulle alliansen oavsett sakläget tvingas uppleva samma "nesa", oavsett hur nära allians och s egentligen låg varandra.
Och därför gör signaturen Thomas Bodström nu ett stort nummer av några punkter som marginellt ändrar huvudinriktningen i den nya lagen.
Politik, javisst, men kanske inte när den är som allra bäst.
Tack för alla inlägg...! Några kommentarer
Eter- och trådbunden telefon och internettrafik omfattar väldiga volymer kommunikation. En bred majoritet av riksdagen accepterar att informationsflöde som passerar landets gränser (och inte skickas från och till Sverige) och avser allvarliga yttre hot mot landets säkerhet får avspanas med automatiserade sökord och under förhandsgodkännande och efterhandsgranskning av en särskild myndighet. Detta handlar om en mycket liten del av all kommunikation.
Effektiv signalspaning bidrar till att möta yttre hot mot landet så som militära angrepp, omfattande gränsöverskridande terrorism, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen. Den ökar också säkerheten för våra soldater på fredsfrämjande uppdrag i världen.
Detta innebär integritetsintrång vilket gör frågan mycket svår. Hot mot landets säkerhet måste avvägas mot riskerna för integritetsintrång. Det är helt korrekt att jag och centerpartiet har brottats hårt med frågan, vi har med betydande framgång drivit på för en rad förbättringar från integritetssynpunkt i förslaget och vi står bakom det, men vi inser frågans stora allvar och kommer att fortsätta att fundera kring och utvärdera detta i kontrollstationen år 2011.
Oscar Swartz är tydlig i ett inlägg: ” Terrorism är ett politiskt brott och kan egentligen bara bekämpas genom politik och att uppträda ansvarsfullt i geopolitiken.” Många av inläggen delar denna uppfattning.
Här är uppenbarligen en stor riksdagsmajoritet av en annan uppfattning, liksom enligt min bedömning även en klar folkmajoritet. Risken för allvarliga yttre hot mot landets säkerhet finns i dagens värld, och behöver desarmeras genom en bl a en viss noga reglerad signalspaning.
Flera påstår att regeringens förslag bryter mot svensk lag och mot europakonventionen. Detta är inte korrekt och jag får hänvisa till bl a signaturens MODs inlägg om detta - med stor sannolikhet förre försvarsministern Mikael Odenberg - , lagrådet har ju också godkänt förslaget.
Några argumenterar för att terroristhot och –dåd inte kan inträffa eller förberedas i Sverige. Tyvärr vågar jag som ansvarig politiker inte utgå från detta.
Signaturen ”Thomas Bodström” – jag utgår ifrån att det är Du! – har också skrivit ett rätt balanserat inlägg med försök att distansera sig – och s – från utskottets förslag.
Jag vill uppmana den intresserade att läsa förra årets riksdagsdebatt – http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2006/07:125 – där bl a jag noga gick igenom socialdemokraternas arbete och agerande i dessa frågor under tio år. Jag skriver ett särskilt inlägg om detta också.
Effektiv signalspaning bidrar till att möta yttre hot mot landet så som militära angrepp, omfattande gränsöverskridande terrorism, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen. Den ökar också säkerheten för våra soldater på fredsfrämjande uppdrag i världen.
Detta innebär integritetsintrång vilket gör frågan mycket svår. Hot mot landets säkerhet måste avvägas mot riskerna för integritetsintrång. Det är helt korrekt att jag och centerpartiet har brottats hårt med frågan, vi har med betydande framgång drivit på för en rad förbättringar från integritetssynpunkt i förslaget och vi står bakom det, men vi inser frågans stora allvar och kommer att fortsätta att fundera kring och utvärdera detta i kontrollstationen år 2011.
Oscar Swartz är tydlig i ett inlägg: ” Terrorism är ett politiskt brott och kan egentligen bara bekämpas genom politik och att uppträda ansvarsfullt i geopolitiken.” Många av inläggen delar denna uppfattning.
Här är uppenbarligen en stor riksdagsmajoritet av en annan uppfattning, liksom enligt min bedömning även en klar folkmajoritet. Risken för allvarliga yttre hot mot landets säkerhet finns i dagens värld, och behöver desarmeras genom en bl a en viss noga reglerad signalspaning.
Flera påstår att regeringens förslag bryter mot svensk lag och mot europakonventionen. Detta är inte korrekt och jag får hänvisa till bl a signaturens MODs inlägg om detta - med stor sannolikhet förre försvarsministern Mikael Odenberg - , lagrådet har ju också godkänt förslaget.
Några argumenterar för att terroristhot och –dåd inte kan inträffa eller förberedas i Sverige. Tyvärr vågar jag som ansvarig politiker inte utgå från detta.
Signaturen ”Thomas Bodström” – jag utgår ifrån att det är Du! – har också skrivit ett rätt balanserat inlägg med försök att distansera sig – och s – från utskottets förslag.
Jag vill uppmana den intresserade att läsa förra årets riksdagsdebatt – http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2006/07:125 – där bl a jag noga gick igenom socialdemokraternas arbete och agerande i dessa frågor under tio år. Jag skriver ett särskilt inlägg om detta också.
söndag, juni 01, 2008
”anonyma” hotelser från LO – trist och allvarligt
Jag har fått ett anonymt brev från några som påstår sig vara LO-distriktet i Mellansverige. Det finns ingen referens i övrigt och ingen har undertecknat brevet. Den lilla röda rutan i övre vänstra hörnet med ett L och ett O kan vem som helst trycka dit.
Brevet påstås ha gått till ”media och grannar”, en ovanlig kombination.
Kravet är att riksdagen – och jag själv – säger nej till ”regeringens hetsjakt på den som är sjuk”.
Jag har i media hört någon ombudsman på LO försvara detta omdömeslösa och mycket trista tilltag, som tydligen faktiskt är skickat från LO. Men ingen från LO har haft kurage att skriva under brevet, och jag har inte hört någon ur LOs styrelse ta avstånd från handlingssättet.
För vad vill man uppnå, om inte att "mina grannar ska tala allvar med mig på ett sätt som jag begriper" så att jag röstar med s och går emot min egen regering. Det anonyma brevets avsändare hotar mig indirekt, och uppmanar egentligen människor i min hembygd till ”egna initiativ”…Jag har mycket goda grannar men jag känner ju inte alla i mitt postnummerområde och vad de kan ta för intryck av och hur de tolkar en anonym LO-uppmaning.
Jag har inga problem med att stå upp för regeringens politik som ger tillväxt och jobb i en värld som tappat farten, och som bibehåller en sjukförsäkring i världsklass fast med en del motiverade förändringar. Och jag diskuterar gärna detta med det fackförbund som organiserar folk ur alla partier, och med människorna i min hembygd.
Men jag reagerar starkt på det anonyma brevet från LO. Och det hade varit ännu värre om någon ansvarig LO-person hade undertecknat det här hotelsebrevet. Det borde givetvis aldrig ha skickats.
Droppen är slutligen att min hustru också har fått ett anonymt brev från ”LO-distriktet i Mellansverige”. Med rubriken ”Du som är granne till riksdagsledamot Staffan Danielsson” och med budskapet att ”ledamoten tänker försämra din sjukförsäkring och detta skickar vi till dig för kännedom”.
Min fru är illa berörd över LO-distriktets agerande, och jag har även fått sådana reaktioner från andra som blandats in på detta sätt.
LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin borde ta sitt ansvar och be om ursäkt!
Brevet påstås ha gått till ”media och grannar”, en ovanlig kombination.
Kravet är att riksdagen – och jag själv – säger nej till ”regeringens hetsjakt på den som är sjuk”.
Jag har i media hört någon ombudsman på LO försvara detta omdömeslösa och mycket trista tilltag, som tydligen faktiskt är skickat från LO. Men ingen från LO har haft kurage att skriva under brevet, och jag har inte hört någon ur LOs styrelse ta avstånd från handlingssättet.
För vad vill man uppnå, om inte att "mina grannar ska tala allvar med mig på ett sätt som jag begriper" så att jag röstar med s och går emot min egen regering. Det anonyma brevets avsändare hotar mig indirekt, och uppmanar egentligen människor i min hembygd till ”egna initiativ”…Jag har mycket goda grannar men jag känner ju inte alla i mitt postnummerområde och vad de kan ta för intryck av och hur de tolkar en anonym LO-uppmaning.
Jag har inga problem med att stå upp för regeringens politik som ger tillväxt och jobb i en värld som tappat farten, och som bibehåller en sjukförsäkring i världsklass fast med en del motiverade förändringar. Och jag diskuterar gärna detta med det fackförbund som organiserar folk ur alla partier, och med människorna i min hembygd.
Men jag reagerar starkt på det anonyma brevet från LO. Och det hade varit ännu värre om någon ansvarig LO-person hade undertecknat det här hotelsebrevet. Det borde givetvis aldrig ha skickats.
Droppen är slutligen att min hustru också har fått ett anonymt brev från ”LO-distriktet i Mellansverige”. Med rubriken ”Du som är granne till riksdagsledamot Staffan Danielsson” och med budskapet att ”ledamoten tänker försämra din sjukförsäkring och detta skickar vi till dig för kännedom”.
Min fru är illa berörd över LO-distriktets agerande, och jag har även fått sådana reaktioner från andra som blandats in på detta sätt.
LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin borde ta sitt ansvar och be om ursäkt!
Jag ber om ursäkt, Estland!
Jag har fått ovanligt många bloginlägg, många sakliga och engagerade, en del som driver mycket till sin spets och ändå längre, och så några enligt nedan:
”Du lurar ingen med din löjeväckande "kontrollstation". Du borde skämmas.”
”Kom ner till Tellus Staffan Danielsson, vi kommer att ta väl hand om dig ”
”Han har tappat allt vett och sans vad beträffar mänskliga rättigheter.”
”Hur långt är du beredd att gå med ditt tankesätt? - "Skulle vi inte tortera misstänkta kan vi drabbas av terrorangrepp som annars hade kunnat förhindras" - Det är så diktaturens kreatur resonerar, med imaginära hot om något ännu värre.”
”Pinsamt att du som Riksdagledamot inte kan stava till den huvudstad som ligger närmast Riksdagshuset. Skäms! ”
Jag återkommer med kommentarer om signalspaningen, men gör nu en avbön vad gäller det sista inlägget, om Tallinn.
Det skrevs i Tallinn, jag hade bråttom, jag var lite osäker men valde och valde fel, jag ber om ursäkt. Skäms gör jag däremot inte, politiker är verkligen inte mer än människor. (Jag kan också ha stavat Shtokmanfältet (Sjtokmanfältet?) fel i samma inlägg, men jag tycker verkligen inte att det är pinsamt om ingen upptäcker detta...)
”Du lurar ingen med din löjeväckande "kontrollstation". Du borde skämmas.”
”Kom ner till Tellus Staffan Danielsson, vi kommer att ta väl hand om dig ”
”Han har tappat allt vett och sans vad beträffar mänskliga rättigheter.”
”Hur långt är du beredd att gå med ditt tankesätt? - "Skulle vi inte tortera misstänkta kan vi drabbas av terrorangrepp som annars hade kunnat förhindras" - Det är så diktaturens kreatur resonerar, med imaginära hot om något ännu värre.”
”Pinsamt att du som Riksdagledamot inte kan stava till den huvudstad som ligger närmast Riksdagshuset. Skäms! ”
Jag återkommer med kommentarer om signalspaningen, men gör nu en avbön vad gäller det sista inlägget, om Tallinn.
Det skrevs i Tallinn, jag hade bråttom, jag var lite osäker men valde och valde fel, jag ber om ursäkt. Skäms gör jag däremot inte, politiker är verkligen inte mer än människor. (Jag kan också ha stavat Shtokmanfältet (Sjtokmanfältet?) fel i samma inlägg, men jag tycker verkligen inte att det är pinsamt om ingen upptäcker detta...)
onsdag, maj 28, 2008
Tallin - nära Ryssland
Försvarsberedningens resa fortsätter, från Kirkenes till Helsingfors till nu Tallin.
Mycket givande att lyssna till och resonera kring försvar och säkerhet i Norden och östersjöregionen.
Spännande att titta ut över Varangerfjorden och vidare ut i Barents hav och därute shokmanfältet med dess enorma fossila fyndigheter, som kanske ska transporteras till kontinenten via gasledning genom Ryssland och kanske östersjön.
Vad ger detta för resultat; avspänning och handel eller spänningar och misstänksamhet?
Signalspaning, kritikerna vill endera inte ha den alls eller med fler begränsingar inbyggda än de som nu byggts in. Kontrollstationen 2011, som centern drivit fram, blir viktig. Då ska erfarenheterna av den nya lagen utvärderas.
Mycket givande att lyssna till och resonera kring försvar och säkerhet i Norden och östersjöregionen.
Spännande att titta ut över Varangerfjorden och vidare ut i Barents hav och därute shokmanfältet med dess enorma fossila fyndigheter, som kanske ska transporteras till kontinenten via gasledning genom Ryssland och kanske östersjön.
Vad ger detta för resultat; avspänning och handel eller spänningar och misstänksamhet?
Signalspaning, kritikerna vill endera inte ha den alls eller med fler begränsingar inbyggda än de som nu byggts in. Kontrollstationen 2011, som centern drivit fram, blir viktig. Då ska erfarenheterna av den nya lagen utvärderas.
söndag, maj 25, 2008
SvD før førsvar-lægg ned FRA...
Læser på resa i norge om den svenska førsvarsdebatten. PJ Anders Linder i SvD glæds åt en debatt inom (m), argumenterar før ett starkare førsvar samtidigt som han av integritetsskæl vill minska dess møjligheter att førekomma allvarliga yttre hot mot Sverige.
Bilden blir lite splittrad. Linder har ju rætt i att frågan om att med underrættelseverksamhet och signalspaning førebygga angrepp i olika avseenden på Sverige och svensk trupp har svåra integritetsaspekter. Detta plågar SvD och det plågar sjælvfallet mig och centerpartiet.
Regeringen liksom en bred riksdagsmajoritet accepterar liksom andra lænder ændå att verksamheten tyværr behøvs. Det behøver regleras strikt vilket gørs med en rad åtgærder av kontroll- och tillståndskaraktær.
Skulle Sverige lyssna på SvD och inte bedriva signalspaning kan vi drabbas av t ex terrorangrepp som annars hade kunnat førhindras. Terrorister skulle också kunna utnyttja Sverige som en lugn tillflyktsort dær man kan planera attentat i andra lænder. Andra lænder beslutar kanske inte lika øppet som Sverige om hur spaning får bedrivas, men bedriver den likvæl.
Stærk førsvaret istællet, kræver SvD. Men det handlar inte om antingen eller utan snarare om både och. Ett bra førsvar blir bættre om det får førbereda sig och søka førebygga allvarliga hot som planeras mot landet.
Bilden blir lite splittrad. Linder har ju rætt i att frågan om att med underrættelseverksamhet och signalspaning førebygga angrepp i olika avseenden på Sverige och svensk trupp har svåra integritetsaspekter. Detta plågar SvD och det plågar sjælvfallet mig och centerpartiet.
Regeringen liksom en bred riksdagsmajoritet accepterar liksom andra lænder ændå att verksamheten tyværr behøvs. Det behøver regleras strikt vilket gørs med en rad åtgærder av kontroll- och tillståndskaraktær.
Skulle Sverige lyssna på SvD och inte bedriva signalspaning kan vi drabbas av t ex terrorangrepp som annars hade kunnat førhindras. Terrorister skulle också kunna utnyttja Sverige som en lugn tillflyktsort dær man kan planera attentat i andra lænder. Andra lænder beslutar kanske inte lika øppet som Sverige om hur spaning får bedrivas, men bedriver den likvæl.
Stærk førsvaret istællet, kræver SvD. Men det handlar inte om antingen eller utan snarare om både och. Ett bra førsvar blir bættre om det får førbereda sig och søka førebygga allvarliga hot som planeras mot landet.
tisdag, maj 20, 2008
signalspaning, kommentar
Jag har fått ovanligt många inlägg på min blog om signalspaning. Många sågar all form av signalspaning med ett tydligt och kraftfullt språk.
Tyvärr förekommer denna verksamhet - så som världen ser ut - i många länder för att förebygga mycket allvarliga yttre hot som t ex militära hot, terror och mycket grov brottslighet. Sverige beslutar mycket öppet om hur denna verksamhet ska bedrivas, vilket inte sker lika öppet på många håll.
Jag får tacka Mikael Odenberg för hans inlägg, som jag får hänvisa till som svar på många frågor, påståenden och en del skällsord.
Någon menar att samstämmigheten hos de flesta inlägg visar att svenska folket motsätter sig signalspaning för att skydda Sverige. Det tror jag är en felaktig analys, opinionsundersökningar visar på en insikt hos de flesta att det här tyvärr behövs.
Och än en gång, det här är en fruktansvärt svår fråga. Mot behovet av att förebygga död och lidande står vikten av av skydda människors integritet. Vi har försökt att göra en rimlig avvägning, som lagrådet har godkänt.
Tyvärr förekommer denna verksamhet - så som världen ser ut - i många länder för att förebygga mycket allvarliga yttre hot som t ex militära hot, terror och mycket grov brottslighet. Sverige beslutar mycket öppet om hur denna verksamhet ska bedrivas, vilket inte sker lika öppet på många håll.
Jag får tacka Mikael Odenberg för hans inlägg, som jag får hänvisa till som svar på många frågor, påståenden och en del skällsord.
Någon menar att samstämmigheten hos de flesta inlägg visar att svenska folket motsätter sig signalspaning för att skydda Sverige. Det tror jag är en felaktig analys, opinionsundersökningar visar på en insikt hos de flesta att det här tyvärr behövs.
Och än en gång, det här är en fruktansvärt svår fråga. Mot behovet av att förebygga död och lidande står vikten av av skydda människors integritet. Vi har försökt att göra en rimlig avvägning, som lagrådet har godkänt.
söndag, maj 18, 2008
Signalspaning - en svår avvägning!
Signalspaning för att trygga Sveriges säkerhet innebär ett integritetsintrång, självklart, och det bästa vore en värld sådan att detta inte behövdes.
Centerpartiet accepterar behovet av en strikt reglerad signalspaningsverksamhet för att förebygga militära hot och terror, och vi har under utarbetandet av proposition och utskottsbetänkande drivit på så att en rad integritetsförstärkningar har tillförts i det slutliga förslaget. Vi drev bl.a. fram en kontrollstation så att lagen om några år ska utvärderas med ledning av gjorda erfarenheter framförallt från integritetsperspektiv.
Utskottsbetänkandet tillstyrktes av en riksdagsmajoritet förra året, men bordlades på grund av att att minoritetsskyddet utlöstes.
Signalspaningen behöver regleras bättre än idag och därför behövs den nya lagen. Det vore inte bra om Sverige skulle utvecklas till en fristad för terrorister att planera sina fruktansvärda dåd världen över.
Jag är stolt över hur mycket vi lyckades förbättra de förslag som socialdemokraterna lämnade efter sig, men samtidigt väl medveten om hur fruktansvärt svår den här frågan är. Men politik och att regera är att ta ansvar för att besluta i mycket svåra frågor, alliansregeringen och riksdagsmajoriteten gjorde det i fjol och vi står fast vid vår uppfattning i år.
Centerpartiet accepterar behovet av en strikt reglerad signalspaningsverksamhet för att förebygga militära hot och terror, och vi har under utarbetandet av proposition och utskottsbetänkande drivit på så att en rad integritetsförstärkningar har tillförts i det slutliga förslaget. Vi drev bl.a. fram en kontrollstation så att lagen om några år ska utvärderas med ledning av gjorda erfarenheter framförallt från integritetsperspektiv.
Utskottsbetänkandet tillstyrktes av en riksdagsmajoritet förra året, men bordlades på grund av att att minoritetsskyddet utlöstes.
Signalspaningen behöver regleras bättre än idag och därför behövs den nya lagen. Det vore inte bra om Sverige skulle utvecklas till en fristad för terrorister att planera sina fruktansvärda dåd världen över.
Jag är stolt över hur mycket vi lyckades förbättra de förslag som socialdemokraterna lämnade efter sig, men samtidigt väl medveten om hur fruktansvärt svår den här frågan är. Men politik och att regera är att ta ansvar för att besluta i mycket svåra frågor, alliansregeringen och riksdagsmajoriteten gjorde det i fjol och vi står fast vid vår uppfattning i år.
Sakta i backarna om försvaret!
Jag har i olika sammanhang uttalat att det självfallet inte går att på en månad genomlysa försvaret och komma med genomarbetade förslag om framtidens struktur, ÖBs förslag får ses som ett första inspel som måste bearbetas djupare av både ÖB och regeringskansliet. De radikala förslagen måste ställas mot ÖBs bedömning att försvaret då inte fullt ut kan fullgöra sina uppgifter, vilket självfallet kräver stor eftertanke.
Det är centralt att först lägga fast försvarets långsiktiga inriktning i december, innan betydande förändringar vidtas. Sakta i backarna innan dess, alltså.
Man bör i ett längre perspektiv analysera hur Sverige tar sitt ansvar för fred och säkerhet internationellt relativt jämförbara länder, vilket jag och andra ju funderar kring i försvarsberedningen. Viktigt med en öppen debatt om detta.
För 20 år sedan låg Sverige tillsammans med Norge i topp bland de nordiska länderna vad gäller försvarskostnader i procent av BNP, 2,5 procent. Idag ligger Sverige i botten tillsammans med Finland, 1.3 procent. Lyckas vi genomföra de aviserade besparingarna på 3-4 miljarder torde vi ligga klart lägst. Vi är militärt alliansfria till skillnad mot Norge och Danmark, hur ska det spela in? Under 2000-talet har EUs genomsnittliga försvarskostnader i procent av BNP ökat till 1,75 procent, medan Sveriges har sjunkit.
(en del ifrågasätter "procent av BNP-måttet". Det är ändå en internationellt vedertagen jämförelse. BNP-utvecklingen i västeuropa och norden har också länge varit rätt likartad. Självfallet är det måttet bara en av de parametrar som bör användas när vi jämför försvarets storlek och slagkraft i olika länder).
Min spontana tanke är nog att Sverige som militärt alliansfritt land bör ligga i samma härad som våra nordiska grannar. Vi bör ta vår del av ansvaret för fred och säkerhet internationellt.Det är viktigt att Sverige förhåller sig till utvecklingen i omvärlden och redovisar sin långsiktiga målsättning.
Det är centralt att först lägga fast försvarets långsiktiga inriktning i december, innan betydande förändringar vidtas. Sakta i backarna innan dess, alltså.
Man bör i ett längre perspektiv analysera hur Sverige tar sitt ansvar för fred och säkerhet internationellt relativt jämförbara länder, vilket jag och andra ju funderar kring i försvarsberedningen. Viktigt med en öppen debatt om detta.
För 20 år sedan låg Sverige tillsammans med Norge i topp bland de nordiska länderna vad gäller försvarskostnader i procent av BNP, 2,5 procent. Idag ligger Sverige i botten tillsammans med Finland, 1.3 procent. Lyckas vi genomföra de aviserade besparingarna på 3-4 miljarder torde vi ligga klart lägst. Vi är militärt alliansfria till skillnad mot Norge och Danmark, hur ska det spela in? Under 2000-talet har EUs genomsnittliga försvarskostnader i procent av BNP ökat till 1,75 procent, medan Sveriges har sjunkit.
(en del ifrågasätter "procent av BNP-måttet". Det är ändå en internationellt vedertagen jämförelse. BNP-utvecklingen i västeuropa och norden har också länge varit rätt likartad. Självfallet är det måttet bara en av de parametrar som bör användas när vi jämför försvarets storlek och slagkraft i olika länder).
Min spontana tanke är nog att Sverige som militärt alliansfritt land bör ligga i samma härad som våra nordiska grannar. Vi bör ta vår del av ansvaret för fred och säkerhet internationellt.Det är viktigt att Sverige förhåller sig till utvecklingen i omvärlden och redovisar sin långsiktiga målsättning.
torsdag, maj 15, 2008
sakta i försvarsbackarna!
Bråda dagar nu. Riksdagsdebatter om flera försvarsfrågor hela eftermiddagen, om ny myndighet för samhällsskydd och beredskap, om att Sverige ska skaffa del av strategiska stora C-17-transportplan för våra internationella insatser m.m. Förmiddagen intressant offentlig hearing om försvarets omställning åren 2004-2007, med gott betyg åt försvaret.
Och framförallt då ÖBs försla, på försvarsministerns uppdrag, om rätt genomgripande besparingar och nedläggningar mm, vilka utretts på mycket kort tid.
Jag kommenterar knappast inte de olika förslagen, det är nu många bollar i luften på både kortare och längre sikt och nu får försvarsministern och regeringen göra rejäla analyser av de olika rapporterna så att regeringen kan leverera en långsiktig och bra proposition om försvarets långsiktiga inriktning. Huvuddelen av de skarpa förslagen bör komma där, men visst kan de ekonomiska bekymren föranleda en del förslag redan i budgetpropositionen.
Även ÖBs bedömning att försvaret inte kan fullgöra sina uppgifter i alla avseenden måste självfallet vägas in i regeringens bedömningar.
ÖB uttalar av att han inte delar försvarsberedningens omvärldsanalys vad gäller Sveriges säkerhetspolitiska situation.
Beredningen - där jag ingår - sa i december att vi bör följa Rysslands utveckling noga, att kampen om energiresurser är ett potentiellt säkerhetshot, inte minst i Barent- och Östersjöområdet. Däremot såg vi inte något invasionshot mot Sverige under överskådlig tid, ca 10 år.
Det skulle förvåna om ÖB har en annan uppfattning än detta.
Miljöpartiets ledamot i försvarsberedningen - Annika Nordgren Christensen - är en kunnig och erfaren försvarspolitiker och hon gör följande analys på sin blogg "Försvarsbloggen", vilken jag alltså delar:
"Försvarsmakten vs Försvarsberedningen?
Jag har läst de delar i Försvarsmaktens underlag som talar om att man gör en delvis annan bedömning av det säkerhetspolitiska läget (läs: Ryssland) än Försvarsberedningen. Jag har också friskat upp minnet genom att läsa Försvarsberedningens rysslandstexter.
Det visar sig att denna uppmålade skillnad inte är något att hetsa upp sig över. Försvarsmakten lutar sig i sin analys mot MUST:s bedömningar. MUST:s bedömningar är ett viktigt underlag även till beredningens analyser. Jag kan faktiskt inte se att Försvarsmakten och beredningen gör olika bedömningar av läget."
Och framförallt då ÖBs försla, på försvarsministerns uppdrag, om rätt genomgripande besparingar och nedläggningar mm, vilka utretts på mycket kort tid.
Jag kommenterar knappast inte de olika förslagen, det är nu många bollar i luften på både kortare och längre sikt och nu får försvarsministern och regeringen göra rejäla analyser av de olika rapporterna så att regeringen kan leverera en långsiktig och bra proposition om försvarets långsiktiga inriktning. Huvuddelen av de skarpa förslagen bör komma där, men visst kan de ekonomiska bekymren föranleda en del förslag redan i budgetpropositionen.
Även ÖBs bedömning att försvaret inte kan fullgöra sina uppgifter i alla avseenden måste självfallet vägas in i regeringens bedömningar.
ÖB uttalar av att han inte delar försvarsberedningens omvärldsanalys vad gäller Sveriges säkerhetspolitiska situation.
Beredningen - där jag ingår - sa i december att vi bör följa Rysslands utveckling noga, att kampen om energiresurser är ett potentiellt säkerhetshot, inte minst i Barent- och Östersjöområdet. Däremot såg vi inte något invasionshot mot Sverige under överskådlig tid, ca 10 år.
Det skulle förvåna om ÖB har en annan uppfattning än detta.
Miljöpartiets ledamot i försvarsberedningen - Annika Nordgren Christensen - är en kunnig och erfaren försvarspolitiker och hon gör följande analys på sin blogg "Försvarsbloggen", vilken jag alltså delar:
"Försvarsmakten vs Försvarsberedningen?
Jag har läst de delar i Försvarsmaktens underlag som talar om att man gör en delvis annan bedömning av det säkerhetspolitiska läget (läs: Ryssland) än Försvarsberedningen. Jag har också friskat upp minnet genom att läsa Försvarsberedningens rysslandstexter.
Det visar sig att denna uppmålade skillnad inte är något att hetsa upp sig över. Försvarsmakten lutar sig i sin analys mot MUST:s bedömningar. MUST:s bedömningar är ett viktigt underlag även till beredningens analyser. Jag kan faktiskt inte se att Försvarsmakten och beredningen gör olika bedömningar av läget."
onsdag, maj 14, 2008
Naiv tingsrätt friar mördaren
Ett äldre par försvann spårlöst. En bekant till dem besökte dem samma dag. Denne hade ekonomiska bekymmer, och sålde strax efter försvinnandet det försvunna parets bil där det fanns blod från både mannen och kvinnan. Han hade mannens körkort och försökte ta ut stora banklån i mannens namn. Hans mobiltelefon befann sig i det område där nu de två mördades kroppar har påträffats.
Tingsrätten friade mannen, eftersom några kroppar då inte påträffats, och eftersom det inte kunde uteslutas att kvinnan begått självmord och hennes försvunne make forslat bort kroppen och sedan försvunnit....
Utifrån detta exempel kan det ifrågasättas om kraven på faktiska bevis i dagens lagstiftning är alltför höga, och om domstolarnas kvalitet är tillräckligt hög.
Och jag uttryckt mig milt, tycker jag. Det är mycket allvarligt när mördarens orimliga teorier anammas av domstolen som plausibla.
Justitieministern borde analysera behovet av tydligare lagskrivningar om när tunga indicier kan få avgöra, även om de dumpade kropparna ännu inte påträffats.
Till sist. Nu har kropparna påträffats, de båda personerna är mördade, den tidigare misstänktes mobil var i området där kropparna dumpats just när det måste ha skett.
Ändå svävar åklagaren på målet om det är möjligt att begära resning.......
Nog har vi rättssäkerhet i Sverige som svämmar över höga bräddar, inte tu tal om det.
Tingsrätten friade mannen, eftersom några kroppar då inte påträffats, och eftersom det inte kunde uteslutas att kvinnan begått självmord och hennes försvunne make forslat bort kroppen och sedan försvunnit....
Utifrån detta exempel kan det ifrågasättas om kraven på faktiska bevis i dagens lagstiftning är alltför höga, och om domstolarnas kvalitet är tillräckligt hög.
Och jag uttryckt mig milt, tycker jag. Det är mycket allvarligt när mördarens orimliga teorier anammas av domstolen som plausibla.
Justitieministern borde analysera behovet av tydligare lagskrivningar om när tunga indicier kan få avgöra, även om de dumpade kropparna ännu inte påträffats.
Till sist. Nu har kropparna påträffats, de båda personerna är mördade, den tidigare misstänktes mobil var i området där kropparna dumpats just när det måste ha skett.
Ändå svävar åklagaren på målet om det är möjligt att begära resning.......
Nog har vi rättssäkerhet i Sverige som svämmar över höga bräddar, inte tu tal om det.
söndag, maj 11, 2008
Sveriges försvar och andra länders!
Försvaret är självklart viktigt. Försvarskostnadernas andel i procent av BNP har i Sverige (liksom i andra länder) sjunkit på några decennier från över 2,5 procent till dagens ca 1,3 procent, beroende mycket på en stabil situation i vår omvärld. Försvaret har genomgått och genomgår en stor omställning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar som kan sättas in för fredsfrämjande insatser. Det finns möjligheter till fortsatta effektiviseringar i försvaret - som bör tas tillvara - inom t ex materielområdet, myndighetsöverbyggnaden och kanske även inom grundorganisationen. Jag står självfallet helt bakom alliansregeringens politik på försvarsområdet.
Samtidigt sker nu inför kommande proposition om försvarets långsiktiga inriktning analyser kring försvarets utveckling hittills och i ett längre tidsperspektiv. Som försvarspolitiker är det mitt ansvar att fundera djupare kring detta, och det är alltid värdefullt med en öppen debatt i dessa viktiga frågor.
När vi långsiktigt diskuterar det svenska försvarets utveckling är en parameter bland flera hur vår satsning på fred och säkerhet genom försvaret förhåller sig till jämförbara länder i vår omvärld. Min uppfattning är att Sverige som ett militärt alliansfritt land ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där freden är hotad och våra soldater behövs.
Det är värt att notera att Sverige jämfört med de nordiska länderna avsätter mindre till försvaret i procent av BNP än för några decennier sedan. I ett längre perspektiv är det viktigt att bedöma om Sverige nu ligger i rätt härad eller om vi riskerar att hamna lite lågt på sikt.
Samtidigt sker nu inför kommande proposition om försvarets långsiktiga inriktning analyser kring försvarets utveckling hittills och i ett längre tidsperspektiv. Som försvarspolitiker är det mitt ansvar att fundera djupare kring detta, och det är alltid värdefullt med en öppen debatt i dessa viktiga frågor.
När vi långsiktigt diskuterar det svenska försvarets utveckling är en parameter bland flera hur vår satsning på fred och säkerhet genom försvaret förhåller sig till jämförbara länder i vår omvärld. Min uppfattning är att Sverige som ett militärt alliansfritt land ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där freden är hotad och våra soldater behövs.
Det är värt att notera att Sverige jämfört med de nordiska länderna avsätter mindre till försvaret i procent av BNP än för några decennier sedan. I ett längre perspektiv är det viktigt att bedöma om Sverige nu ligger i rätt härad eller om vi riskerar att hamna lite lågt på sikt.
torsdag, maj 08, 2008
Biobränslen – ett brott mot mänskligheten?
Jag skriver regelbundet krönikor sedan en tid i den kristna tidningen Världen Idag. Nu senast behandlade jag de allt hetare matpris- och energifrågorna:
Schweizaren Jean Ziegler, FN:s rapportör om rätten till mat, menar att biobränsleproduktion på åkermark är ett ”brott mot mänskligheten”. Ziegler tycker inte om frihandel och globalisering, och befinner sig på den politiska vänsterkanten.
Hans uttalande är anmärkningsvärt. Om det är fel att odla en del biobränslen så är väl mark tagen ur produktion – träda – ännu värre. Är ekologisk produktion med 30-40 procent lägre avkastning än vanligt jordbruk kanske också ett brott? Och vad gör vi när vi dricker kaffe…, begår brott?
Ziegler och vi alla är sedan mer än ett sekel bortskämda eller vana vid att det finns ett prispressande överskott av mat på världsmarknaden. Detta har givit låga världsmarknadspriser som egentligen ingen bonde i Europa har kunnat producera mat för med lönsamhet.
För att inte Europas eller Sveriges jordbruk – eller USA:s – skulle slås ut har i-världens länder alla skyddat den inhemska produktionen med tullar, regleringar och olika ersättningssystem. Frihandelns vänner i Sverige har ofta agiterat för dessas borttagande även om vårt lands jordbruk skulle drabbas dramatiskt.
Jag har som bonde och medborgare i flera decennier kämpat för att Sverige liksom EU skulle behålla ett skydd mot de dumpade världsmarknadspriserna. Ett av mina argument var just att vi med säkerhet skulle få nya regleringar mot jordbruket om det blev en bristsituation på matområdet.
Nu har världsmarknadspriserna på spannmål det senaste året fördubblats, så att de börjar göra det meningsfullt att producera mat även om stöden minskar. Det är dock inte några höga priser vid en jämförelse i långt perspektiv, matpriserna har sjunkit mycket kraftigt under många decennier.
Men se så var inte tanken med frihandel för jordbruket, att priserna skulle fördubblas. Ziegler vill därför med förbud och regleringar driva fram ett nytt prispressande överskott….Därför har plötsligt många bönder nu blivit glödande frihandelsförespråkare medan många liberaler plötsligt svajar och har förståelse för regleringar mot prisökningar…Tala om ombytta roller!
Vi får se hur marknadspriserna utvecklar sig, med de högre nivåerna kommer marknadsekonomins mekanismer nu att snabbt öka produktionen av mat i världen och priserna kan mycket väl sjunka tillbaka rätt snabbt.
På längre sikt är det ändå uppenbart att vi snarare går mot brist på mat och energi, än mot fortsatta överskott. Skulle det bli lagreglerat att åkermark inte får användas till exempel produktion av biobränsle och biodrivmedel är detta ett mycket långtgående ingrepp i lantbrukarnas näringsfrihet, vilket skulle bädda för nya ”jordbruksavtal” mellan staten och jordbruket.
Naturligtvis är det utomordentligt allvarligt för världens fattiga, om matpriset går upp kraftigt, alldeles oavsett om det i realiteten endast innebär en rimlig uppgång efter en lång tids dumpade överskottspriser. Afrikas jordbruk producerar idag inte mer mat än på 1960-talet, vilket är ett gigantiskt misslyckande som drabbar även Sverige, som ju så länge sökt utveckla jordbruket i våra biståndsländer. En mycket viktig del för matförsörjningen i Afrika är därför att bönderna ges möjlighet att tjäna pengar, vilket nu oftast förhindras genom statliga pålagor som förhindrar världsmarknadspriserna att slå igenom. Jag återkommer till detta!
Schweizaren Jean Ziegler, FN:s rapportör om rätten till mat, menar att biobränsleproduktion på åkermark är ett ”brott mot mänskligheten”. Ziegler tycker inte om frihandel och globalisering, och befinner sig på den politiska vänsterkanten.
Hans uttalande är anmärkningsvärt. Om det är fel att odla en del biobränslen så är väl mark tagen ur produktion – träda – ännu värre. Är ekologisk produktion med 30-40 procent lägre avkastning än vanligt jordbruk kanske också ett brott? Och vad gör vi när vi dricker kaffe…, begår brott?
Ziegler och vi alla är sedan mer än ett sekel bortskämda eller vana vid att det finns ett prispressande överskott av mat på världsmarknaden. Detta har givit låga världsmarknadspriser som egentligen ingen bonde i Europa har kunnat producera mat för med lönsamhet.
För att inte Europas eller Sveriges jordbruk – eller USA:s – skulle slås ut har i-världens länder alla skyddat den inhemska produktionen med tullar, regleringar och olika ersättningssystem. Frihandelns vänner i Sverige har ofta agiterat för dessas borttagande även om vårt lands jordbruk skulle drabbas dramatiskt.
Jag har som bonde och medborgare i flera decennier kämpat för att Sverige liksom EU skulle behålla ett skydd mot de dumpade världsmarknadspriserna. Ett av mina argument var just att vi med säkerhet skulle få nya regleringar mot jordbruket om det blev en bristsituation på matområdet.
Nu har världsmarknadspriserna på spannmål det senaste året fördubblats, så att de börjar göra det meningsfullt att producera mat även om stöden minskar. Det är dock inte några höga priser vid en jämförelse i långt perspektiv, matpriserna har sjunkit mycket kraftigt under många decennier.
Men se så var inte tanken med frihandel för jordbruket, att priserna skulle fördubblas. Ziegler vill därför med förbud och regleringar driva fram ett nytt prispressande överskott….Därför har plötsligt många bönder nu blivit glödande frihandelsförespråkare medan många liberaler plötsligt svajar och har förståelse för regleringar mot prisökningar…Tala om ombytta roller!
Vi får se hur marknadspriserna utvecklar sig, med de högre nivåerna kommer marknadsekonomins mekanismer nu att snabbt öka produktionen av mat i världen och priserna kan mycket väl sjunka tillbaka rätt snabbt.
På längre sikt är det ändå uppenbart att vi snarare går mot brist på mat och energi, än mot fortsatta överskott. Skulle det bli lagreglerat att åkermark inte får användas till exempel produktion av biobränsle och biodrivmedel är detta ett mycket långtgående ingrepp i lantbrukarnas näringsfrihet, vilket skulle bädda för nya ”jordbruksavtal” mellan staten och jordbruket.
Naturligtvis är det utomordentligt allvarligt för världens fattiga, om matpriset går upp kraftigt, alldeles oavsett om det i realiteten endast innebär en rimlig uppgång efter en lång tids dumpade överskottspriser. Afrikas jordbruk producerar idag inte mer mat än på 1960-talet, vilket är ett gigantiskt misslyckande som drabbar även Sverige, som ju så länge sökt utveckla jordbruket i våra biståndsländer. En mycket viktig del för matförsörjningen i Afrika är därför att bönderna ges möjlighet att tjäna pengar, vilket nu oftast förhindras genom statliga pålagor som förhindrar världsmarknadspriserna att slå igenom. Jag återkommer till detta!
tisdag, maj 06, 2008
Värna de nationella skyddsstyrkorna/Hemvärnet!
i majoritetsställning skriver man oftast inte så många interpellationer, det finns bättre vägar in i regeringen!
Men jag gör nu ett undantag och deltar i en debatt om hemvärnet den 12 maj utifrån denna interpellation till försvarsminister Sten Tolgfors:
Försvarets huvuduppgift är förmågan till väpnad strid. Samtidigt kan försvarets resurser i mån av tillgång även användas vid kriser och katastrofer av civil art. I hög grad gäller detta för hemvärnet, som ju ingår i försvarsmakten med viktiga skyddsuppgifter m.m. men som genom sin professionalitet och organisation regelmässigt gör förtjänstfulla insatser vid större och mindre nödsituationer av olika slag. Hemvärnet utgör också en stor tillgång genom att vara den snabbast gripbara förmågan inom Försvarsmakten, den bygger på engagemang och frivillighet vilket är av stort värde och bör främjas och utvecklas.
På kommunivån finns även civilförsvarsförbundet och de frivilliga resursgrupperna (FRG). Frivilliga resursgrupper, FRG, är en form för samarbete mellan en kommun och frivilliga. Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid svåra påfrestningar och extraordinära händelser. En frivillig resursgrupp kallas in på begäran av kommunledningen när något extraordinärt händer för att till exempel hjälpa till med evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. En frivillig resursgrupp består av personer från olika frivilligorganisationer.
Behovet av ett hemvärn i hela landet, byggt på engagemang och frivillighet, har snarast ökat i takt med det övriga försvarets omställning till allt färre soldater. Mot denna bakgrund ser jag med oro på nu aktuella förslag från försvaret om att nära halvera dagens hemvärn.
Istället bör Sverige överväga att utveckla hemvärnet som i andra länder där det kan finnas delar som inte har vapenträning, och där samarbetet med den civila krisberedskapen är mer utvecklat. Analogt med detta bör frågan resas om hemvärnet skulle kunna dimensioneras inte enbart efter rent militära behov utan även att beredskapen för civila krissituationer beaktas. Uppenbart är att de frivilliga resursgrupperna och hemvärnet delvis kan fullgöra liknande uppgifter, och det vore intressant att analysera om inte samarbetet dem emellan skulle kunna ske mer integrerat än idag.
Hemvärnets närvaro i hela landet tunnas nu ut, vilket bör motverkas genom t.ex. särskilda rekryterings- och utbildningsinsatser. Andra viktiga frågor är att hemvärnet har tillgång till modern och ändamålsenlig materiel, liksom att övningsverksamheten fungerar i erforderlig omfattning.
En intressant tanke vore att under försvarets huvudtitel i statsbudgeten ge hemvärnet ett särskilt anslag. Det skulle bidra till den tydligare anslagsstruktur försvarsutskottet vid upprepade tillfällen efterlyst, och därmed öka både regeringens och riksdagens styrningsmöjligheter i fråga om våra nationella skyddsstyrkors utveckling och storlek.
Avser försvarsministern att överväga åtgärder för att utveckla det svenska hemvärnet mot bakgrund av den situation som jag beskrivit?
Staffan Danielsson (c)
Men jag gör nu ett undantag och deltar i en debatt om hemvärnet den 12 maj utifrån denna interpellation till försvarsminister Sten Tolgfors:
Försvarets huvuduppgift är förmågan till väpnad strid. Samtidigt kan försvarets resurser i mån av tillgång även användas vid kriser och katastrofer av civil art. I hög grad gäller detta för hemvärnet, som ju ingår i försvarsmakten med viktiga skyddsuppgifter m.m. men som genom sin professionalitet och organisation regelmässigt gör förtjänstfulla insatser vid större och mindre nödsituationer av olika slag. Hemvärnet utgör också en stor tillgång genom att vara den snabbast gripbara förmågan inom Försvarsmakten, den bygger på engagemang och frivillighet vilket är av stort värde och bör främjas och utvecklas.
På kommunivån finns även civilförsvarsförbundet och de frivilliga resursgrupperna (FRG). Frivilliga resursgrupper, FRG, är en form för samarbete mellan en kommun och frivilliga. Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid svåra påfrestningar och extraordinära händelser. En frivillig resursgrupp kallas in på begäran av kommunledningen när något extraordinärt händer för att till exempel hjälpa till med evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. En frivillig resursgrupp består av personer från olika frivilligorganisationer.
Behovet av ett hemvärn i hela landet, byggt på engagemang och frivillighet, har snarast ökat i takt med det övriga försvarets omställning till allt färre soldater. Mot denna bakgrund ser jag med oro på nu aktuella förslag från försvaret om att nära halvera dagens hemvärn.
Istället bör Sverige överväga att utveckla hemvärnet som i andra länder där det kan finnas delar som inte har vapenträning, och där samarbetet med den civila krisberedskapen är mer utvecklat. Analogt med detta bör frågan resas om hemvärnet skulle kunna dimensioneras inte enbart efter rent militära behov utan även att beredskapen för civila krissituationer beaktas. Uppenbart är att de frivilliga resursgrupperna och hemvärnet delvis kan fullgöra liknande uppgifter, och det vore intressant att analysera om inte samarbetet dem emellan skulle kunna ske mer integrerat än idag.
Hemvärnets närvaro i hela landet tunnas nu ut, vilket bör motverkas genom t.ex. särskilda rekryterings- och utbildningsinsatser. Andra viktiga frågor är att hemvärnet har tillgång till modern och ändamålsenlig materiel, liksom att övningsverksamheten fungerar i erforderlig omfattning.
En intressant tanke vore att under försvarets huvudtitel i statsbudgeten ge hemvärnet ett särskilt anslag. Det skulle bidra till den tydligare anslagsstruktur försvarsutskottet vid upprepade tillfällen efterlyst, och därmed öka både regeringens och riksdagens styrningsmöjligheter i fråga om våra nationella skyddsstyrkors utveckling och storlek.
Avser försvarsministern att överväga åtgärder för att utveckla det svenska hemvärnet mot bakgrund av den situation som jag beskrivit?
Staffan Danielsson (c)
måndag, maj 05, 2008
Var källkritisk, SvD!
Svenska Dagbladet skriver en nyhetsartikel den 30 april på temat att vårdnadsbidraget i Stockholm blir väsentligt dyrare än beräknat.
Man hänvisar till en undersökning från riksdagens utredningstjänst, RUT.
Olika politiker får kommentera undersökningen, Mikael Damberg (s) på slutet.
Det här avsnittet i artikeln gör mig misstänksam:
"Då utgår man från att bara de familjer som idag inte har barnomsorg utnyttjar vårdnadsbidrag - inte att någon lämnar en förskoleplats för att istället vara hemma.
Samma beräkning har gjorts för Malmö och visar en kostnad mellan 42 och 48 miljoner kronor.
Beräkningarna bygger på en rad antaganden, som ibland gjorts med ett visst godtycke, kommenterar Rut"
Min teori är att det är s i riksdagen som beställt den här RUT-undersökningen, som har ställt upp förutsättningarna så att man ska få de svar man ropar efter, och som sedan tagit kontakt med SvD och erbjudit en "exklusiv nyhet".
Och det är väl OK. Men SvD sviker sin läsakrets och hamnar fel av en viktig orsak; man nämner aldrig i artikeln att det är s som har betällt den här undersökningen med dess lite märkliga och ledande antaganden.
Om det nu är som jag tror!
Men hur skulle det annars vara? SvD kan inte beställa RUT-undersökningar, det är förbehållet riksdagens ledamöter.
jag ställer frågan till SvD här i cyberrymden, vem är beställaren till den artikel ni slog upp så stort utan angivande av källa?
Man hänvisar till en undersökning från riksdagens utredningstjänst, RUT.
Olika politiker får kommentera undersökningen, Mikael Damberg (s) på slutet.
Det här avsnittet i artikeln gör mig misstänksam:
"Då utgår man från att bara de familjer som idag inte har barnomsorg utnyttjar vårdnadsbidrag - inte att någon lämnar en förskoleplats för att istället vara hemma.
Samma beräkning har gjorts för Malmö och visar en kostnad mellan 42 och 48 miljoner kronor.
Beräkningarna bygger på en rad antaganden, som ibland gjorts med ett visst godtycke, kommenterar Rut"
Min teori är att det är s i riksdagen som beställt den här RUT-undersökningen, som har ställt upp förutsättningarna så att man ska få de svar man ropar efter, och som sedan tagit kontakt med SvD och erbjudit en "exklusiv nyhet".
Och det är väl OK. Men SvD sviker sin läsakrets och hamnar fel av en viktig orsak; man nämner aldrig i artikeln att det är s som har betällt den här undersökningen med dess lite märkliga och ledande antaganden.
Om det nu är som jag tror!
Men hur skulle det annars vara? SvD kan inte beställa RUT-undersökningar, det är förbehållet riksdagens ledamöter.
jag ställer frågan till SvD här i cyberrymden, vem är beställaren till den artikel ni slog upp så stort utan angivande av källa?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
