signalspaning, kommentar

Jag har fått ovanligt många inlägg på min blog om signalspaning. Många sågar all form av signalspaning med ett tydligt och kraftfullt språk.

Tyvärr förekommer denna verksamhet - så som världen ser ut - i många länder för att förebygga mycket allvarliga yttre hot som t ex militära hot, terror och mycket grov brottslighet. Sverige beslutar mycket öppet om hur denna verksamhet ska bedrivas, vilket inte sker lika öppet på många håll.

Jag får tacka Mikael Odenberg för hans inlägg, som jag får hänvisa till som svar på många frågor, påståenden och en del skällsord.

Någon menar att samstämmigheten hos de flesta inlägg visar att svenska folket motsätter sig signalspaning för att skydda Sverige. Det tror jag är en felaktig analys, opinionsundersökningar visar på en insikt hos de flesta att det här tyvärr behövs.

Och än en gång, det här är en fruktansvärt svår fråga. Mot behovet av att förebygga död och lidande står vikten av av skydda människors integritet. Vi har försökt att göra en rimlig avvägning, som lagrådet har godkänt.

Signalspaning - en svår avvägning!

Signalspaning för att trygga Sveriges säkerhet innebär ett integritetsintrång, självklart, och det bästa vore en värld sådan att detta inte behövdes.

Centerpartiet accepterar behovet av en strikt reglerad signalspaningsverksamhet för att förebygga militära hot och terror, och vi har under utarbetandet av proposition och utskottsbetänkande drivit på så att en rad integritetsförstärkningar har tillförts i det slutliga förslaget. Vi drev bl.a. fram en kontrollstation så att lagen om några år ska utvärderas med ledning av gjorda erfarenheter framförallt från integritetsperspektiv.

Utskottsbetänkandet tillstyrktes av en riksdagsmajoritet förra året, men bordlades på grund av att att minoritetsskyddet utlöstes.

Signalspaningen behöver regleras bättre än idag och därför behövs den nya lagen. Det vore inte bra om Sverige skulle utvecklas till en fristad för terrorister att planera sina fruktansvärda dåd världen över.

Jag är stolt över hur mycket vi lyckades förbättra de förslag som socialdemokraterna lämnade efter sig, men samtidigt väl medveten om hur fruktansvärt svår den här frågan är. Men politik och att regera är att ta ansvar för att besluta i mycket svåra frågor, alliansregeringen och riksdagsmajoriteten gjorde det i fjol och vi står fast vid vår uppfattning i år.

Sakta i backarna om försvaret!

Jag har i olika sammanhang uttalat att det självfallet inte går att på en månad genomlysa försvaret och komma med genomarbetade förslag om framtidens struktur, ÖBs förslag får ses som ett första inspel som måste bearbetas djupare av både ÖB och regeringskansliet. De radikala förslagen måste ställas mot ÖBs bedömning att försvaret då inte fullt ut kan fullgöra sina uppgifter, vilket självfallet kräver stor eftertanke.

Det är centralt att först lägga fast försvarets långsiktiga inriktning i december, innan betydande förändringar vidtas. Sakta i backarna innan dess, alltså.

Man bör i ett längre perspektiv analysera hur Sverige tar sitt ansvar för fred och säkerhet internationellt relativt jämförbara länder, vilket jag och andra ju funderar kring i försvarsberedningen. Viktigt med en öppen debatt om detta.

För 20 år sedan låg Sverige tillsammans med Norge i topp bland de nordiska länderna vad gäller försvarskostnader i procent av BNP, 2,5 procent. Idag ligger Sverige i botten tillsammans med Finland, 1.3 procent. Lyckas vi genomföra de aviserade besparingarna på 3-4 miljarder torde vi ligga klart lägst. Vi är militärt alliansfria till skillnad mot Norge och Danmark, hur ska det spela in? Under 2000-talet har EUs genomsnittliga försvarskostnader i procent av BNP ökat till 1,75 procent, medan Sveriges har sjunkit.
(en del ifrågasätter "procent av BNP-måttet". Det är ändå en internationellt vedertagen jämförelse. BNP-utvecklingen i västeuropa och norden har också länge varit rätt likartad. Självfallet är det måttet bara en av de parametrar som bör användas när vi jämför försvarets storlek och slagkraft i olika länder).

Min spontana tanke är nog att Sverige som militärt alliansfritt land bör ligga i samma härad som våra nordiska grannar. Vi bör ta vår del av ansvaret för fred och säkerhet internationellt.Det är viktigt att Sverige förhåller sig till utvecklingen i omvärlden och redovisar sin långsiktiga målsättning.

sakta i försvarsbackarna!

Bråda dagar nu. Riksdagsdebatter om flera försvarsfrågor hela eftermiddagen, om ny myndighet för samhällsskydd och beredskap, om att Sverige ska skaffa del av strategiska stora C-17-transportplan för våra internationella insatser m.m. Förmiddagen intressant offentlig hearing om försvarets omställning åren 2004-2007, med gott betyg åt försvaret.

Och framförallt då ÖBs försla, på försvarsministerns uppdrag, om rätt genomgripande besparingar och nedläggningar mm, vilka utretts på mycket kort tid.

Jag kommenterar knappast inte de olika förslagen, det är nu många bollar i luften på både kortare och längre sikt och nu får försvarsministern och regeringen göra rejäla analyser av de olika rapporterna så att regeringen kan leverera en långsiktig och bra proposition om försvarets långsiktiga inriktning. Huvuddelen av de skarpa förslagen bör komma där, men visst kan de ekonomiska bekymren föranleda en del förslag redan i budgetpropositionen.

Även ÖBs bedömning att försvaret inte kan fullgöra sina uppgifter i alla avseenden måste självfallet vägas in i regeringens bedömningar.

ÖB uttalar av att han inte delar försvarsberedningens omvärldsanalys vad gäller Sveriges säkerhetspolitiska situation.
Beredningen - där jag ingår - sa i december att vi bör följa Rysslands utveckling noga, att kampen om energiresurser är ett potentiellt säkerhetshot, inte minst i Barent- och Östersjöområdet. Däremot såg vi inte något invasionshot mot Sverige under överskådlig tid, ca 10 år.

Det skulle förvåna om ÖB har en annan uppfattning än detta.

Miljöpartiets ledamot i försvarsberedningen - Annika Nordgren Christensen - är en kunnig och erfaren försvarspolitiker och hon gör följande analys på sin blogg "Försvarsbloggen", vilken jag alltså delar:

"Försvarsmakten vs Försvarsberedningen?
Jag har läst de delar i Försvarsmaktens underlag som talar om att man gör en delvis annan bedömning av det säkerhetspolitiska läget (läs: Ryssland) än Försvarsberedningen. Jag har också friskat upp minnet genom att läsa Försvarsberedningens rysslandstexter.

Det visar sig att denna uppmålade skillnad inte är något att hetsa upp sig över. Försvarsmakten lutar sig i sin analys mot MUST:s bedömningar. MUST:s bedömningar är ett viktigt underlag även till beredningens analyser. Jag kan faktiskt inte se att Försvarsmakten och beredningen gör olika bedömningar av läget."

Naiv tingsrätt friar mördaren

Ett äldre par försvann spårlöst. En bekant till dem besökte dem samma dag. Denne hade ekonomiska bekymmer, och sålde strax efter försvinnandet det försvunna parets bil där det fanns blod från både mannen och kvinnan. Han hade mannens körkort och försökte ta ut stora banklån i mannens namn. Hans mobiltelefon befann sig i det område där nu de två mördades kroppar har påträffats.

Tingsrätten friade mannen, eftersom några kroppar då inte påträffats, och eftersom det inte kunde uteslutas att kvinnan begått självmord och hennes försvunne make forslat bort kroppen och sedan försvunnit....

Utifrån detta exempel kan det ifrågasättas om kraven på faktiska bevis i dagens lagstiftning är alltför höga, och om domstolarnas kvalitet är tillräckligt hög.

Och jag uttryckt mig milt, tycker jag. Det är mycket allvarligt när mördarens orimliga teorier anammas av domstolen som plausibla.

Justitieministern borde analysera behovet av tydligare lagskrivningar om när tunga indicier kan få avgöra, även om de dumpade kropparna ännu inte påträffats.

Till sist. Nu har kropparna påträffats, de båda personerna är mördade, den tidigare misstänktes mobil var i området där kropparna dumpats just när det måste ha skett.
Ändå svävar åklagaren på målet om det är möjligt att begära resning.......

Nog har vi rättssäkerhet i Sverige som svämmar över höga bräddar, inte tu tal om det.

Sveriges försvar och andra länders!

Försvaret är självklart viktigt. Försvarskostnadernas andel i procent av BNP har i Sverige (liksom i andra länder) sjunkit på några decennier från över 2,5 procent till dagens ca 1,3 procent, beroende mycket på en stabil situation i vår omvärld. Försvaret har genomgått och genomgår en stor omställning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar som kan sättas in för fredsfrämjande insatser. Det finns möjligheter till fortsatta effektiviseringar i försvaret - som bör tas tillvara - inom t ex materielområdet, myndighetsöverbyggnaden och kanske även inom grundorganisationen. Jag står självfallet helt bakom alliansregeringens politik på försvarsområdet.

Samtidigt sker nu inför kommande proposition om försvarets långsiktiga inriktning analyser kring försvarets utveckling hittills och i ett längre tidsperspektiv. Som försvarspolitiker är det mitt ansvar att fundera djupare kring detta, och det är alltid värdefullt med en öppen debatt i dessa viktiga frågor.
När vi långsiktigt diskuterar det svenska försvarets utveckling är en parameter bland flera hur vår satsning på fred och säkerhet genom försvaret förhåller sig till jämförbara länder i vår omvärld. Min uppfattning är att Sverige som ett militärt alliansfritt land ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där freden är hotad och våra soldater behövs.
Det är värt att notera att Sverige jämfört med de nordiska länderna avsätter mindre till försvaret i procent av BNP än för några decennier sedan. I ett längre perspektiv är det viktigt att bedöma om Sverige nu ligger i rätt härad eller om vi riskerar att hamna lite lågt på sikt.

Biobränslen – ett brott mot mänskligheten?

Jag skriver regelbundet krönikor sedan en tid i den kristna tidningen Världen Idag. Nu senast behandlade jag de allt hetare matpris- och energifrågorna:

Schweizaren Jean Ziegler, FN:s rapportör om rätten till mat, menar att biobränsleproduktion på åkermark är ett ”brott mot mänskligheten”. Ziegler tycker inte om frihandel och globalisering, och befinner sig på den politiska vänsterkanten.

Hans uttalande är anmärkningsvärt. Om det är fel att odla en del biobränslen så är väl mark tagen ur produktion – träda – ännu värre. Är ekologisk produktion med 30-40 procent lägre avkastning än vanligt jordbruk kanske också ett brott? Och vad gör vi när vi dricker kaffe…, begår brott?

Ziegler och vi alla är sedan mer än ett sekel bortskämda eller vana vid att det finns ett prispressande överskott av mat på världsmarknaden. Detta har givit låga världsmarknadspriser som egentligen ingen bonde i Europa har kunnat producera mat för med lönsamhet.

För att inte Europas eller Sveriges jordbruk – eller USA:s – skulle slås ut har i-världens länder alla skyddat den inhemska produktionen med tullar, regleringar och olika ersättningssystem. Frihandelns vänner i Sverige har ofta agiterat för dessas borttagande även om vårt lands jordbruk skulle drabbas dramatiskt.

Jag har som bonde och medborgare i flera decennier kämpat för att Sverige liksom EU skulle behålla ett skydd mot de dumpade världsmarknadspriserna. Ett av mina argument var just att vi med säkerhet skulle få nya regleringar mot jordbruket om det blev en bristsituation på matområdet.

Nu har världsmarknadspriserna på spannmål det senaste året fördubblats, så att de börjar göra det meningsfullt att producera mat även om stöden minskar. Det är dock inte några höga priser vid en jämförelse i långt perspektiv, matpriserna har sjunkit mycket kraftigt under många decennier.

Men se så var inte tanken med frihandel för jordbruket, att priserna skulle fördubblas. Ziegler vill därför med förbud och regleringar driva fram ett nytt prispressande överskott….Därför har plötsligt många bönder nu blivit glödande frihandelsförespråkare medan många liberaler plötsligt svajar och har förståelse för regleringar mot prisökningar…Tala om ombytta roller!

Vi får se hur marknadspriserna utvecklar sig, med de högre nivåerna kommer marknadsekonomins mekanismer nu att snabbt öka produktionen av mat i världen och priserna kan mycket väl sjunka tillbaka rätt snabbt.

På längre sikt är det ändå uppenbart att vi snarare går mot brist på mat och energi, än mot fortsatta överskott. Skulle det bli lagreglerat att åkermark inte får användas till exempel produktion av biobränsle och biodrivmedel är detta ett mycket långtgående ingrepp i lantbrukarnas näringsfrihet, vilket skulle bädda för nya ”jordbruksavtal” mellan staten och jordbruket.

Naturligtvis är det utomordentligt allvarligt för världens fattiga, om matpriset går upp kraftigt, alldeles oavsett om det i realiteten endast innebär en rimlig uppgång efter en lång tids dumpade överskottspriser. Afrikas jordbruk producerar idag inte mer mat än på 1960-talet, vilket är ett gigantiskt misslyckande som drabbar även Sverige, som ju så länge sökt utveckla jordbruket i våra biståndsländer. En mycket viktig del för matförsörjningen i Afrika är därför att bönderna ges möjlighet att tjäna pengar, vilket nu oftast förhindras genom statliga pålagor som förhindrar världsmarknadspriserna att slå igenom. Jag återkommer till detta!

Värna de nationella skyddsstyrkorna/Hemvärnet!

i majoritetsställning skriver man oftast inte så många interpellationer, det finns bättre vägar in i regeringen!
Men jag gör nu ett undantag och deltar i en debatt om hemvärnet den 12 maj utifrån denna interpellation till försvarsminister Sten Tolgfors:

Försvarets huvuduppgift är förmågan till väpnad strid. Samtidigt kan försvarets resurser i mån av tillgång även användas vid kriser och katastrofer av civil art. I hög grad gäller detta för hemvärnet, som ju ingår i försvarsmakten med viktiga skyddsuppgifter m.m. men som genom sin professionalitet och organisation regelmässigt gör förtjänstfulla insatser vid större och mindre nödsituationer av olika slag. Hemvärnet utgör också en stor tillgång genom att vara den snabbast gripbara förmågan inom Försvarsmakten, den bygger på engagemang och frivillighet vilket är av stort värde och bör främjas och utvecklas.

På kommunivån finns även civilförsvarsförbundet och de frivilliga resursgrupperna (FRG). Frivilliga resursgrupper, FRG, är en form för samarbete mellan en kommun och frivilliga. Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid svåra påfrestningar och extraordinära händelser. En frivillig resursgrupp kallas in på begäran av kommunledningen när något extraordinärt händer för att till exempel hjälpa till med evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. En frivillig resursgrupp består av personer från olika frivilligorganisationer.

Behovet av ett hemvärn i hela landet, byggt på engagemang och frivillighet, har snarast ökat i takt med det övriga försvarets omställning till allt färre soldater. Mot denna bakgrund ser jag med oro på nu aktuella förslag från försvaret om att nära halvera dagens hemvärn.

Istället bör Sverige överväga att utveckla hemvärnet som i andra länder där det kan finnas delar som inte har vapenträning, och där samarbetet med den civila krisberedskapen är mer utvecklat. Analogt med detta bör frågan resas om hemvärnet skulle kunna dimensioneras inte enbart efter rent militära behov utan även att beredskapen för civila krissituationer beaktas. Uppenbart är att de frivilliga resursgrupperna och hemvärnet delvis kan fullgöra liknande uppgifter, och det vore intressant att analysera om inte samarbetet dem emellan skulle kunna ske mer integrerat än idag.

Hemvärnets närvaro i hela landet tunnas nu ut, vilket bör motverkas genom t.ex. särskilda rekryterings- och utbildningsinsatser. Andra viktiga frågor är att hemvärnet har tillgång till modern och ändamålsenlig materiel, liksom att övningsverksamheten fungerar i erforderlig omfattning.

En intressant tanke vore att under försvarets huvudtitel i statsbudgeten ge hemvärnet ett särskilt anslag. Det skulle bidra till den tydligare anslagsstruktur försvarsutskottet vid upprepade tillfällen efterlyst, och därmed öka både regeringens och riksdagens styrningsmöjligheter i fråga om våra nationella skyddsstyrkors utveckling och storlek.

Avser försvarsministern att överväga åtgärder för att utveckla det svenska hemvärnet mot bakgrund av den situation som jag beskrivit?

Staffan Danielsson (c)

Var källkritisk, SvD!

Svenska Dagbladet skriver en nyhetsartikel den 30 april på temat att vårdnadsbidraget i Stockholm blir väsentligt dyrare än beräknat.
Man hänvisar till en undersökning från riksdagens utredningstjänst, RUT.

Olika politiker får kommentera undersökningen, Mikael Damberg (s) på slutet.

Det här avsnittet i artikeln gör mig misstänksam:

"Då utgår man från att bara de familjer som idag inte har barnomsorg utnyttjar vårdnadsbidrag - inte att någon lämnar en förskoleplats för att istället vara hemma.
Samma beräkning har gjorts för Malmö och visar en kostnad mellan 42 och 48 miljoner kronor.
Beräkningarna bygger på en rad antaganden, som ibland gjorts med ett visst godtycke, kommenterar Rut"

Min teori är att det är s i riksdagen som beställt den här RUT-undersökningen, som har ställt upp förutsättningarna så att man ska få de svar man ropar efter, och som sedan tagit kontakt med SvD och erbjudit en "exklusiv nyhet".

Och det är väl OK. Men SvD sviker sin läsakrets och hamnar fel av en viktig orsak; man nämner aldrig i artikeln att det är s som har betällt den här undersökningen med dess lite märkliga och ledande antaganden.

Om det nu är som jag tror!

Men hur skulle det annars vara? SvD kan inte beställa RUT-undersökningar, det är förbehållet riksdagens ledamöter.

jag ställer frågan till SvD här i cyberrymden, vem är beställaren till den artikel ni slog upp så stort utan angivande av källa?

27 olika system för bolagsbeskattning i EU?

Min kollega i skatteutskottet Jörgen Johansson och jag har skrivit en debattartikel i Dagens Industri om en aktuell diskussion i EU, kanske inte den allra mest publika...

Varje EU-land ska oförändrat fastställa vilken skattenivå som bolagsbeskattningen ska ligga på, tycker vi. Men det finns förslag om att EU-länderna ska överenskomma om den tekniska utformningen av bolagsbeskattningen, så att företagen i sin verksamhet inte möter 27 olika system - om de är verksamma i så många EU-länder - utan istället har möjlighet att beskattas enligt gemensamma principer.

Vi tror att detta underlättar och förenklar för företagen och ökar EU-företagens möjligheter i konkurrensen med företag på andra kontinenter.

Lars Wohlin, (kd) och tidigare (junilistan), replikerar nu och menar att tankearbetet avstannar i EU om inte länderna får ägna mycken tankekraft åt sina olika tekniska utformningar av bolagsbeskattningen.

Vi menar att EU-ländernas tankearbete kan behövas bättre än till denna byråkrati.

Mina moderata kollegor i EU-nämnden Anna Kinberg-Batra och Karl Sigfrid replikerar också och menar att om EU-länderna inför en möjlighet till att bolagens beskattning utformas tekniskt sett likvärdigt, då har EU bildat en "skattekartell". Jag håller inte med, varje land bestämmer ju oförändrat själv sin egen bolagsskattenivå. Om man lyckas förenkla för företagen genom samsyn om principerna för skattens utformning - men inte om dess nivå - har jag svårt att se detta som något förfärligt och fel.

Det svenska försvaret - igen!

Återigen en intensiv försvarsvecka, för mig och i medierna.

Sverige har lämnat offert på Gripenplan till Norge. Miljöpartiet har anmält detta till konstitutionsutskottet, oklart varför, men en KU-anmälan kan ju ge mediarubriker. Och det har man fått i detta fall.

Enligt statssekreterare Jevrell på försvarsdepartementet har offerten till Norge i de avseenden som förutsätter riksdagsbeslut villkorats med just detta.

Försvarsberedningen har varit några dagar i Köpenhamn för både intressanta dragningar om Danmarks försvar, och med en rejäl dos egna överläggningar.

Danmark vill som aktiv Nato-medlem ta aktiv del i internationella fredsuppdrag, och har rätt radikalt ställt om sitt försvar till att vara vässat just för insatser.
Det senaste året har ett knappt tiotal soldater dödats/mördats i terroraktioner mot danskarna i Afghanistan. Detta är självfallet oerhört allvarligt, men regeringen står fast vid sin linje och den allmänna opinionen verkar i betydande grad acceptera att militära insatser kan ge förluster.

I Sverige har vi haft betydligt färre dödade se senaste åren, men vi måste inse att detta kan ske även för de svenska trupperna.
Hur kommer då vår svenska opinion att reagera?
Det vet vi inte.

Kanske kommer det att uppstå en tveksamhet om Sverige som nu ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet i världen tillsammans med andra.

Eller kommer vi att stå fast även om det värsta skulle inträffa.

Varje stupad soldat är självfallet en för mycket. Å andra sidan gäller ju detta även varje människa som dör i trafiken. På båda dessa områden måste allt som är möjligt göras för att förebygga skador och död.

Jag förespråkar att Sverige ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet i världen, och hoppas och tror att de flesta svenskar inser vikten av att vårt land inte överlåter åt andra att göra detta utan att också vi visar vår solidaritet i konkret handling.

Försvarsturbulens

Åter dags för försvarsturbulens!

Genom hårt tryck från regeringen på ÖB att spara långsiktigt och inte kortsiktigt, och genom att endast godkänna en mindre del av begärd överflyttning från anslag försvarsmaterial till anslag förband, har ÖB nu piskan på sig att till mitten av maj respektive juni presentera nya åtgärdsförslag.

Flera förbands framtid är hotad, t ex i Revinge, Eksjö, Karlsborg, Luleå och Arvidsjaur.

Min uppfattning är att denna bedömning om vilka förband som ev ska avvecklas bör göras i regeringens proposition om försvarets inriktning sent i höst. Det är sannolikt att det minskande antalet i grundutbildning kan aktualisera några förändringar i grundorganisationen, men i så fall vilka bör prövas noga.

Samtidigt ska Sverige nu lägga offert till Norge på Gripenplan. (Jag var i Linköping i onsdags när den nya Gripen Demo rullades ut inför experter från olika delar av världen, rätt imponerande hur Sverige klarar att utveckla allt vassare Gripenplan).

Norge ser helst att även Sverige vartefter förser sitt flygvapen med samma Gripenplan som man själva får offert på. Det är en rimlig position och min uppfattning är att Sverige så småningom bör uppgradera Gripenplan till modell Gripen E/F. Hur många och i vilken takt, det kräver mer information och det blir intressant att få regeringens djupare analyser på måndag.

(Den första Gripen kallas A/B, den uppgraderade version som inom några år finns i hela vårt flygvapen (100 st) kallas C/D. E/F-versionen kallas nu också i media Super-JAS, och den är också identisk med Gripen Demo)

Det verkar nu sannolikt att regeringen i offerten till Norge uttalar någon sådan ambition som jag tycker är rätt självklar, och likaså att man villkorar denna handlingslinje med att den måste förankras i riksdagen.

Den kunniga försvarsexperten från miljöpartiet Annika Nordgren Christensen ifrågasätter nu om inte detta bryter mot den svenska grundlagen, och är förvånad över att detta inte aviserades i vårpropositionen.
Det senare hade ju kunnat ske, men kan ju även ske i annan ordning.

Att däremot tro och varna för att regeringen tänker bryta mot grundlagen är säkert mest "politik", eftersom mp ju inte vill ha en uppgradering av dagens Gripenplan.

Ett närmare samarbete med Norge, och andra nordiska länder, på försvarsområdet är mycket angeläget med bred förankring i riksdagen, och det vore självfallet ett glädjande genombrott i flera avseenden om de båda länderna hade samma stridsflygplan!

Även om Gripen är en förnämlig produkt som ger väldigt mycket för pengarna kan Norge också välja fortsatt amerikanska plan (JSF), även om de kostar ca dubbelt och inte är färdigutvecklade. Tydligen kommer då en del svenskar att jubla, jag tycker det vore trist av flera anledningar. Men i så fall blir den debatt som nu rasar rätt akademisk.

Vårt viktiga Försvar!

Från centerpartiets hemsida:

Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet idag riskerar strax under tio förband att läggas ned eller flyttas som en följd av de besparingar Försvarsmakten nu genomför. Enligt TT:s rapportering under eftermiddagen rör det sig dock endast om fyra orter: Eksjö, Luleå, Karlsborg och Uppsala.

Centerpartiets försvarspolitiske talesperson Staffan Danielsson manar till lugn:
– Det finns utrymme för att effektivisera det svenska försvaret, men saker och ting måste tas i rätt ordning. Det pågår olika analyser och regeringens förslag om försvarets inriktning kommer i höst.



Proposition i höst
Regeringen kommer att sent i år lägga fram en inriktningsproposition i vilken man lägger fast försvarspolitiken för ett antal år framöver. Som underlag för propositionen finns bland annat Försvarsberedningens kommande rapport i vilken de ger förslag till inriktning av försvaret. Rapporten ska baseras på den omvärldsanalys beredningen överlämnade till regeringen i december förra året. Försvarsberedningens papport överlämnas i mitten av juni.

Även Försvarsmakten har inkommit med en rad olika underlag. Regeringen har bett om förslag på besparingar, förslag som Försvarsmakten ska återkomma med i mitten av maj. Regeringen ska sedan väga samman de underlag som kommit in från olika håll, och presentera en proposition sent i höst. Först då kommer besked om eventuella förändringar i grundorganisationen.

På längre sikt är det viktigt att analysera Sveriges försvarskostnader relativt jämförbara länder i vår omvärld. Vi är ett militärt alliansfritt land som vill och ska ta vårt ansvar för fred och säkerhet i världen, säger Staffan Danielsson.

Heja LHC (och HV-71)!

Jag har alltid varit sportintresserad, och i vinter har jag följt elitserien nära, sett några Linköpingsmatcher live och många matcher på O-learys sportbarer.

Det har varit spännande hela tiden, LHC var lite upp och ner i serien men slutade på något vis ändå tvåa, långt efter det suveräna Jönköpingslaget som märkligt nog kallas HV-71 (men något måste man ju heta!).

I slutspelet har LHC växt och spelat mycket bra, hade 2-0 mot HV i matcher och spelade 5 mot 3 i sista perioden.
En slängd klubba från HV skulle givit straff men domarna har på något konstigt sätt inte sett eller dömt för LHC i sådana lägen (igår en ny bortdömd straff och ett felaktigt bortdömt mål, samtidigt som flera HV-spelare är "duktiga" på att provocera utvisningar och falla lätt, men det kan kanske (?) sägas ingå i spelet).

HV vann till slut den tredje matchen, fick ny kraft och vann två matcher rätt lätt. Igår var Linköping bättre och borde vunnit, men HV är mycket skickliga och hade flyt både med stolpträffar och domarbeslut och vann fjärde raka matchen.

Sammantaget är HV ett mycket skickligt och sympatiskt lag och mycket värdiga svenska mästare. Linköping är detsamma men inte ännu svenska mästare (tvåa i fjol efter förlust mot MoDo med 2-4 i matcher även då). Det kunde lika väl blivit LHC men det blev det inte, bit ihop och kom igen nästa år är min maning.

För Linköping och Östgötaregionen är det roligt och värdefullt att ha ett bra hockeylag, och skulle Ög och Jönköpings och Kalmar län bli Östra Götaland - vilket jag verkligen hoppas - så skulle regionen ha två elithockeylag (och två allsvenska fotbollslag..!)

Varför subventionera city-hyror?

Idag kostar en hyreslägenhet i centrala Stockholm ungefär lika mycket som en motsvarande i Rinkeby eller Tensta. De som lyckats få ett hyreskontrakt i centrala Stockholm gynnas medan de i förorterna missgynnas.

Det är rimligt med ett mer marknadsanpassat hyressystem, där hyreslägenheter i mycket attraktiva lägen kostar mer än i mer perifera lägen.

Nu mobiliserar socialdemokrater och deras hyresgäströrelse. På tio år kan hyrorna i centrala lägen höjas med över 60 procent...Och detta trumpetas ut via TT och media precis som avsett.

Men hallå. På 100 år blir alltså höjningen kanske 600 procent och på tusen år kanske 6.000 procent....

Utredarens förslag är en takprocentsats för hyreshöjningen i gynnade lägen på max 5 procent per år. Lönehöjningarna de kommande 3 åren är ca 3-4 procent per år.

Det låter som ett rimligt steg för att långsamt låta även bostadsmarknaden fungera mera enligt marknadsekonomins spelregler.

Jordbruk, matpriser och ekologi

Jag måste ändå skriva några kommentarer om vad som sker på världens mat- och energimarknader, jag kommer att diskutera detta djupare framöver.

1. Jag har i flera decennier arbetat för att Sverige skulle behålla en inhemsk jordbruksproduktion över landet genom att med tullar eller direktstöd kompensera världsmarknadens dumpade priser. Så skedde fram till 1990 års jordbrukspolitiska beslut, som skulle blivit förödande om det fått verka ut, men EU-inträdet räddade jordbruket.

De starka krafter som istället ville ta bort alla skydd för jordbruket och en ren frihandel kan nu se förutsättningarna finnas för detta; efterfrågan på mat och energi är nu så stor att efterfrågan balanserar produktionen och priserna stiger till en ny och högre världsmarknadsprisnivå. Men se då händer det som vi många har förutspått, då regleras jordbruket på nytt från konsumenthåll genom att Argentina, Ryssland m fl länder inför exportskatter för att förhindra sina bönder att fritt sälja sina produkter.

Och det faktum att världens bönder nu kan få bra betalt för sina produkter, rimligen även i u-länderna, blir plötsligt ett stort problem eftersom maten naturligtvis kostar mer för konsumenterna både i i- och u-världen.

Starka röster höjs nu för att man bör förbjuda produktion av förnybar energi på åkermark...

Frihandel är grunden i världsekonomins utveckling, men för jordbrukets del är det alltså uppenbart att risken/möjligheten finns för ingrepp och regleringar vare sig det finns överskott eller underskott av mat och bioenergi på världsmarknaden.

2. OK, världen börjar ropa efter mer mat och vill stimulera att produktionen ökar. Detta är naturligtvis redan på gång genom att det blivit lönsammare att producera t ex spannmål. I många u-länder förhindras dock bönderna att få ens världsmarknadspris för sina produkter genom statliga inköpsmonopol, skatter med mera, detta måste undanröjas.

Samtidigt med bristen på spannmål, som därtill ökar ju mer animalieproduktionen ökar, finns det en stark politisk styrning i industrivärlden att öka produktionen av "ekologisk" mat, dvs mat som inte produceras med hjälp av gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel och som i stor utsträckning förutsätter djurhållning och animalieproduktion.
Det är en uppenbar paradox när världen å ena sidan ropar efter högre spannmålsskördar för mat och mindre animalieproduktion för att mätta människorna, och samtidigt många länder stöder lägre spannmålskördar och mer animalieproduktion genom generösa ekostöd.

Ekologisk produktion är ett stark koncept på både konsumenternas och politikernas marknad, som jag har stor respekt för. Min grundsyn är att efterfrågan - dvs människors köpval - i grunden ska avgöra vad bönderna ska producera, och att staten ska ge stöd till olika produktionsinriktningar efter deras miljöeffekter.

Samtidigt innebär den stora efterfrågan på spannmål till mat, foder och energi att fokus nu ökar på att skördarna är uthålliga och höga. Jag förutser en växande debatt om hur staten ska förhålla sig till olika odlingskoncept med olika resultat i fråga om skördenivå mm. enligt ovan.

Polis-schabbel ödesdigert för flickan Engla

En 42-årig lastbilschaufför från Gästrikland har mördat Pernilla Hellgren i Falun år 2000. Han har flera våldtäktsdomar bakom sig.

Polisen misstänker en lastbilschaufför. Vittnet som såg mördaren ger en fantombild som mycket liknar 42-åringen.

Polisen har säkrat DNA från brottsplatsen och fick via programmet efterlyst ett tips i fjol om att 42-åringen kunde ha mördat Pernilla. Man har testat hundratals (?) personer utan att få träff.

Men man valde att inte testa en lastbilschaufför en bit ifrån Falun som var lik fantombilden och som begått flera våldtäkter.

frågan är rimlig, VARFÖR?

Om Pensionerna

Det går bra för Sverige. Allt fler i arbete, allt färre i utanförskap, allt starkare finanser och allt mindre statsskuld. Detta tryggar pensionssystemet, och uppräkningssystemet gör att pensionärerna får successivt högre pensioner.

Jag känner ju starkt för de pensionärer som har lägst pension, och centerpartiet driver på för att förbättra dessas villkor.

Det gäller dock att förbättra med eftertanke, eftersom garantipension och fullt bostadstillägg gör att skillnaden i disponibel inkomst mellan en garantipensionär (7.300 kr/månad) med fullt bostadstillägg på ca 4.600 kr/mån och de som har en pension på respektive 10.000, 12.000 och 14.000 kr bara är mellan 400-900 kr/mån.

En bra distrikststämma - med Maud!

Igår var det östgötacenterns distriktsstämma med som vanligt flera hundra deltagare. I Birgittaskolans aula i Linköping.

God stämning, en bra diskussion om att övergå till en landstingslista i hela länet och ett lysande tal av Maud, som gästade stämman. Hon hann med det mesta, och ingjöt mod och förändringsbenägenhet hos oss alla. En bred exposé från Högfors, alliansens program som gör Sverige bättre och berett att offensivt möta framtiden, kampen för fler i arbete och mot utanförskapet, förändringarna i A-kassa och sjukförsäkring, i skolan osv.

Den genialiske tecknarens EWKs änka Alice Karlsson och Arbetets muséets chef Anders Lind fick av Maud centerpartiets donation som möjliggör - äntligen - ett EWK-museum i Arbetets museum. De var glada och tackade från hjärtat, och hela stämman rördes.

Dagens opinionsundersökning från SKOP bekräftar att alliansen efter det första årets tuffa beslut nu återtar förlorad mark och knappar in på oppositionen. Sverige står ekonomiskt och sysselsättningsmässigt mycket starkt tack vare alliansens nödvändiga politik och jag är optimist inför valet 2010!

Om kommunismens folkmord

Nazismens vidrigheter får aldrig glömmas, men inte heller kommunismens. Skräck- och terrorväldet i Sovjetunionen och Kina på 1900-talet, Pol Pots skräckregim i Kambodja, svälten och förtrycket i Nord-Korea osv osv.

När kommunisterna invaderade och tog makten i de baltiska länderna fängslades 10-tusentals familjer - ofta bönder - i nattliga räder, separerades från varandra män, kvinnor och barn, och skickades i vidriga former på trånga fångtåg till Sibirien där man slängdes ut i kylan med inga eller usla byggnader och uselt med mat.

Tänk er fasorna och skräcken att drivas från sitt hem, skiljas från sin familj, fraktas som gods under vidriga förhållande där hälften svalt eller frös ihjäl och sedan lämpas av i Sibirien under hemska förhållanden. Män, kvinnor, ungdomar och barn.

I Sovjetunionens fångläger fängslades miljoner människor utan orsak med tragedier och omätbara lidanden som följd.
Många avrättades snabbt efter inga eller riggade rättegångar. I Rysslands och Ukrainas bördiga slätter dog tiotals miljoner människor efter missväxt och sedan all mat konfiskerats från dem.

Kommunismens lyckorike skulle skaps med våld och terror, ändamålet helgar alla medel, och de som ägde och förvaltade något sågs som rövare och kapitalistsvin.

Att glömma eller förtiga dessa förbrytelser och brott mot mänskligheten vore det värsta av allt. Därför är det bra att Forum för levande historia upplyser om både nazimens och kommunismens förbrytelser.

Att 253 debattörer från främst vänsterkanten motsätter sig detta och i en DN-debattartikel jämför med kolonialkrigen för flera hundra år sedan är beklämmande.

Vänsterpartiet samarbetade med kommunistpartierna i Sovjet och Kina fram till 1980-talet, trots deras förtryck och förbrytelser mot medborgarna i sina länder.
Idag talar oftast vänsterpartiet högst och mest om demokrati och mänskliga rättigheter. Det är ju bra, men partiets historia sänker trovärdigheten för oss som varit med en tid. Och när man tvekar om att upplysa om kommunísmens brott väcks många tankar till liv.