Imam Abd al Haqq Kielan

Leif Karlsson heter nu imam Abd al Haqq Kielan och är ordförande i Svenska Islamiska Samfundet. Han ska medverka i Storkyrkan vid riksdagens öppnande på tisdag.

Jag är för en öppen och bra dialog mellan kristna och muslimer och andra religiösa riktningar.

Men jag blir betänksam när jag läser en intervju med imamen på paraplyprojektets hemsida från den 20 april 2004. Uppenbarligen tyckte iman Abd al Hagg bl a detta vid den tiden:

"- Vad anser du om kvinnans rätt till ett eget socialt liv utanför hemmet?
- Det är tveksamt. Om kvinnan vill besöka muslimska väninnor går det bra, men om mannen säger nej, så är det nej, svarar Abd al Haqq Kielan med en tydlig skärpa i rösten. "

"- Om ett äktenskapsbrott begås av en kvinna inom islam, hur ser du på det?
- Det är ett oerhört brott!
- Är det lika allvarligt om mannen är otrogen? undrar jag.
- Enligt Mose nedärvda lag är det dödsstraff genom stening för båda könen men det ska vara fyra vittnen som har sett allt och då är det verkligen alla detaljer man menar. De hårda straffen visar hur allvarligt vi muslimer ser på detta, men det är som sagt svårt att bevisa något med de villkor som finns i lagen, säger han och tillägger att det nästan aldrig inträffar att någon ertappas på detta sätt. "

Det är kanske inte sannolikt att imamen berör detta i Storkyrkan, men för mig känns det faktiskt märkligt att en person som anser att mannen inom äktenskapet ska bestämma vem som hustrun får umgås med bjuds in för att medverka vid riksdagens öppnande. Vi lever ändå år 2007 och i Sverige.

Är imamen missförstådd eller felciterad - vilket jag verkligen hoppas - så tar jag bort denna bloggkommentar. Låt höra, imam Abd al Hagg Kielan!

Ölskatten höjs - gatuförsäljningen ökar

Jag har på två centerstämmor argumenterat kraftigt för att Sverige måste anpassa sin ölskatt nedåt, mot EUs nivåer, för att minska det fullständigt ohämmade inflödet av öl över våra gränser. Vi vet alla att dagens unga - och äldre - lätt får tag på billigt öl på gator och torg, utan några ålderskontroller, samtidigt som kriminella nätverk gör pengar och tillväxer.

Det här är enligt min mening ett fullständigt ohållbart läge, och det är rätt bedrövligt att varken den förra eller den här regeringen vågar eller vill göra något verkningsfullt åt detta. Vackra ord om kampen mot den stora tillgängligheten finns det gott om i debatten, men försäljningen fortsätter obehindrat och mängder av våra unga vänjer sig vid fri tillgång och starkare öl med alkoholhalter uppåt 7-8 procent.

Jag tycker att de som - som ett axiom - endast kan tänka sig att fortsatt höja ölskatten tar på sig ett stort ansvar för att dagens fullständigt ohållbara läge tillåts fortsätta. Några procents ökad försäljning av öl på systembolaget framställs som en väldig framgång och att läget därför blivit bättre på den "fria försäljningsmarknaden". Självfallet finns där inget vetenskapligt samband utan inflödet kan mycket väl ha ökat ännu mer, där förs ju av naturliga skäl ingen exakt statistik. Det grundläggande ohållbara läget består faktiskt oförändrat.

Jag är besviken och det kommer att bli svårt att bejaka detta beslut. Min grundsyn är att alliansregeringen och vi i riksdagen måste hålla ihop och vinna voteringarna - för varje ev. förlust kommer ett ohållbart läge närmare vilket naturligtvis måste undvikas. I vissa frågor finns det dock en större öppenhet för en friare röstning, typ religion, jakt och alkoholfrågor....

Centerpartiets uppfattning i denna fråga är fastslagen på stämman 2005 och bekräftad återigen för några veckor sedan; vi ska arbeta för en sänkt ölskatt. Det finns starka strömningar för detta även hos andra allianspartier, men kd och ansvarig minister har uppenbarligen lyckats väl med förhandlingen i frågan.

Ett argument är att alliansen prioriterar inkomstskattesänkningar - jobbavdraget - före ev ölskattesänkning. Jag ställer fullt upp på den prioriteringen, men sannolikt ger ju en ölskattesänkning inget inkomstbortfall för staten eftersom en större andel av försäljningen styrs över från gatan till systembolaget.

Etanol igen...

Brasilien är en stor producent av det förnybara drivmedlet etanol. Den egna bilparken körs i stor utsträckning på etanol, och man är den världsledande exportören.

USA och flera länder i EU har sedan något decennium sett till att få igång en betydande inhemsk etanoltillverkning. Eftersom världsmarknadspriset ligger en bit under produktionskostnaden har en förutsättning för de nya etanolfabrikerna varit ett tullskydd i storleksordningen 1-2 kr/liter etanol.

Sverige hade inte detta EU-givna tullskydd och utbyggnaden av mer etanotillverkning i Sverige krävde därför att Sverige tätade luckan och anslöt sig till EUs tullnivå. Regeringen Persson gjorde detta för några år sedan, och en större svensk tillverkning av förnybar etanol är i full gång, till gagn för att ersätta fossila bränslen med förnybara drivmedel från svenska åkrar.

Nu vill plötsligt alliansregeringen åter ensidigt ta bort detta tullskydd som EU och USA har. Jag är mycket förvånad och besviken.

Poängen med EUs inre marknad är väl gemensamma nivåer på tullar mot andra länder. Och när lönsamheten i vår inhemska tillverkning av förnybara drivmedel nu kraftigt sjunker p g av de kraftigt stigande spannmålspriserna kan ju en samtidigt prissänkning genom borttagna tullar mycket väl leda till att pågående investeringsplaner skrinläggs och befintliga fabriker läggs i malpåse.

Istället köper vi från Brasilien, men när världens länder börjar köa för att köpa in den etanolen är risken uppenbar att Sverige kommer över mindre volymer, liksom att etanolpriserna stiger. På sikt kan kanske priserna stiga så att malpåsen vecklas upp, men under tiden har flera års tillverkning av förnybara drivmedel för att ersätta bensin "kastats i sjön".

Jag ogillar ryckigheten i att först anpassa oss till EUs gemensamma regelverk för att främja en inhemsk etanoltillverkning, och sedan plötsligt vilja återgå till en alldeles egen linje utan tullar. Detta ger inte de som investerar stora belopp någon arbetsro.

Nu måste EU godkänna den svenska contraordern, och det är nog inte alls säkert att EU gör. Heja EU!

ny försvarsminister

Långt borta i Japan nåddes vi av beskedet att försvarsministern avgår, nog så omskakande.
Mikael Odenberg har fungerat bra i rollen, tycker jag, och kontakterna mellan honom och hans medarbetare och oss borgerliga företrädare i försvarsutskottet har likaså blivit allt bättre utifrån en hygglig uppstart.

Ostridigt är att Odenberg haft en klar och tydlig linje i olika frågor, för vilket han prisats av bl a min utskottskollega Allan Widman.

Det känns utifrån beskådat lite märkligt att regeringen inte nådde en samsyn i försvarsfrågorna när man uppenbarligen var eniga om de tre närmaste budgetårens budgetramar. KGB(ergström) trodde i sin talkshow (heter det nuförtiden) att andra historiska omständigheter också kan ha spelat in, vilket inte är helt otroligt.

Alltnog, nu är Sten Tolgfors ny försvarsminister och det ska bli spännande att möta honom i den rollen och se hur regering och riksdag tillsammans kan mejsla ut bra försvarsbudgetar de närmaste åren. Det finns ett betydande utrymme för att effektivisera och spara i försvarsmaterielkostnaderna, efter att hela den försvarspolitiska bilden vartefter klarnat (försvarsberedningen, materielanalyserna, perspektivplaneringen m.m.). Besparingen på nära en miljard kronor år 2010 råder samstämdhet om i regeringen, hur mycket mer som går att åstadkomma får vi se, statsminister Reinfeldt har i någon intervju varken nämnt 3 eller 4 miljarder som ett lämpligt spann utan istället 2 till 5 miljarder... Det innebär alltså ett mycket betydande handlingsintervall att precisera årsbudgetarna inom vartefter.

Enighet råder självfallet också om alliansens vallöfte att rejält öka Sveriges internationella insatser.

Det ska för övrigt bli mycket intressant att se oppositionens trehövdade alternativa budgetar inom försvaret i sinom tid!

Kallt krig i Korea

Försvarsutskottets resa i Korea var givande. "Koreakriget" är ett begrepp för mig, men nu vet jag mer. Efter andra världskriget kontrollerade kommunisten Kim Il Sung med stöd av Sovjet och Kina Korea norr om 38:e breddgraden, medan demokraten Syngman Ree blev president i korea söder om 38:e. Midsommarafton 1950 anföll kommunisterna med full kraft det oförberedda Sydkorea och under ett mycket brutalt krig med oerhörda lidanden intog man på en månad nästan hela landet. Med stöd av USA och sedan FN lyckades dock Sydkorea stå emot ner i sydöst och kunde gå till motoffensiv. På tre månader drev man tillbaka kommunistarmén och intog nästan hela Nordkorea. Då kastade sig kommunist-Kina och Mao in i kriget och pressade tillbaka sydsidan till den 38:e breddgrad där allt började. Flera miljoner människor dog och landet låg i ruiner efter tre års krig fram och tillbaka.

Något fredsavtal har inte skrivits utan endast ett militärt eld upphör, Korea delas sedan över 50 år av en hermetiskt tillsliuten gräns på 24 mil genom landet, med dubbla taggtrådshinder, med två armeér som står mitt emot varandra på över 1 miljon man i norr och kanske trekvarts miljon i söder.

Den "demokratiska folkrepubliken Korea" tillåter ingen demokrati utan är en kommunistdiktatur som kört landet helt i botten, ingen yttrandefrihet, ingen insyn, mycket lite handel, en våldsam övervakning av folk som delas in i femfamiljsgrupper som ska övervakakar och ange varandra osv osv. Man kan inte försörja sin befolkning som får knappa matransoner och sannolikt har 10.000 eller 100.00-tals människor svultit ihjäl. Vi vet inte för Nordkorea "stänger" då några provinser. 25 procent av landets låga BNP satsas på den väldiga armén, och ideologin är precis som 1950 att "återförena Korea" genom anfallskrig så att hela Korea ska njuta kommunismens paradis, inte bara norra delen....

Kim Il Sung är död sedan mer än tio år men fortfarande landets evige president..., hans son Kim Jong Il leder kommunistdiktaturen idag. Man skaffar sig missiler med allt längre räckvidd och utvecklar kärnvapen...

Södra Korea är demokratiskt och liberalt och har genomgått en helt fantastisk utveckling, från att vara ett av världens fattigaste länder är det idag världens 10:e största ekonomi med ett sjudande näringsliv, med välstånd och en BNP som är 30 gånger Norra Koreas. Liberalismen-kommunismen 98-2 eller något liknande, för att tala fotbollsspråk.

Nu pågår sexpartssamtal om stora mat- och andra biståndsinsatser till Nordkorea mot att regimen backar om kärnvapen och missiler. Orsaken till att regimen trots de nära banden med Kina inte alls öppnat för marknadskrafterna är nog för att man fruktar att förlora makten med minsta uppluckring i det oerhörda förtrycket.

Det var en sällsam upplevelse att besöka gränsen och de uppbyggda förhandlingslokalerna där de neutrala nationerna Sverige och Schweiz varje vardag infinner sig för att medla mellan parterna, men där Nordkorea sedan 15 år bojkottar samtalen...

Korea är ett vacker land med grönska, kullar och berg men medan Sydkorea är skog och trädklätt är Nordkorea renrakat på träd i befolkningens vedjakt för att överleva kölden på vintern...

Lika väl som Sovjetunionen kollapsade när USA med sin överlägsna ekonomi pressade på kommer sannolikt även Nordkorea att göra det. Det kan mycket väl ligga i närtid men det har bedömare trott rätt länge. Kommer kollapsen att bli i någotsånär ordnade former - och med fullständigt enorma återuppbyggningsinsatser väntande - eller kommer det att ske med en kärnvapenförödelse?

Låt oss verkligen hoppas på det förstnämnda och inte på det ohyggliga andra scenariot. Vad som kommer att ske, och hur, kommer att påverka ostasien och skicka svallvågor över världen och världsekonomin.

Bloggen lever!

Åter i Sverige efter mycket givande dagar i Sydkorea (Republic of Korea) och Japan. En stor upplevelse var givetvis gränsen mellan Koreanska Republiken och Nordkorea (Demokratic Peoples Republic of Korea) där kalla kriget fortgår oförhindrat sedan Koreakrigets slut 1953.

Självfallet följdes med stort intresse bytet av försvarsminister - plötsligt och oväntat - i Sverige. Jag återkommer.

förändrad värnplikt, för både män och kvinnor!

Regeringen tillsätter inom kort en utredning om hur värnplikten ska kunna anpassas till dagens förändrade situation, där allt färre gör värnplikten och där det inte är rimligt att straffa de som vill avstå.
Centerpartiet har alltid stått bakom den allmänna värnplikten och gör det alltfort. Men det är möjligt att plikten t ex kan göras vilande i fredstid, att straffen tas bort och att rekryteringen då sker med frivilligheten som grund.

Centerpartiet beslutade också i bred enighet på sin partistämma att ett förändrat pliktsystem bör omfatta både män och kvinnor. Den närmare utformingen av detta får prövas i utredningen.

centerstämma med kraft och mod!

Åter hemma efter två fina dagar på centerstämman i Kalmar.

Bara positiva vibbar, Maud en kraftfull ledare med energi och visioner, ett parti som vågar utmana och tänka nytt, ett tydligt och trovärdigt parti....jovisst är jag lite partisk, men i alla fall, det kändes mycket bra!

Lång debatt torsdag kväll om EU-fördraget, ska Sveriges Riksdag behandla och godkänna det komplicerade nya fördraget, eller ska centerpartiet ändra sig och likt nej-partierna mp och v förorda folkomröstning.

Några engagerade "EU-rävar" med rötter i en krtisk syn på EU använde demokratiargumentet med stor energi. En del andra inklusive mig argumenterade för att hålla fast vid partiets linje som vi redovisat rätt länge. Stämman beslutade med mycket bred majoritet att frågan väl lämpar sig för att avgöras av de folkvalda i vårt parlament.

Fredag förmiddag var det en livlig debatt om centerpartiet skulle hålla fast vid sin linje från stämman 2005, då stämman på partistyrelsens förslag efter en lång och utförlig debatt med bred majoritet beslutade att skatten på öl behöver sänkas, för att stoppa det ohämmade införseleländet som ger våra ungdomar i hela landet "fri" tillgång till billigt starköl utan någon ålderskontroll på gator och parkeringsplatser .
Partistyrelsen hade fått något märkligt återfall i ett vacklande beslutsfattande genom att föreslå att ölskatten "möjligen skulle sänkas". Trots denna betydande framgång för "ölskattefundamentalisterna" (sänk aldrig en svensk alkoholskatt) nöjde man sig inte med det utan lyckade få stämmokommittén att med 13-8 föreslå att stämman borde byta uppfattning och inte sänka skatten.

Debatten var även här lång och bra, med god argumentering från båda sidor. Votreingen blev lite jämnare än 2005, tycke jag nog, men ändå med en klar majoritet för oss som menar att en skattesänkning behövs för att minska tillgängligheten och styra försäljningen till ordnade former på systembolaget, minskar lönsamheten vid ölinförseln så minskar den.

Försvarsdebatten fredag kväll gav en framgång för CUF som ville att både kvinnor och män skulle omfattas av värnpliktssystemet. Grundförslaget var att utreda detta i en positiv anda, men stämman beslutade i bred enighet att anta CUFs förslag.

Vi är ju också positiva till att också utreda ändå mer frivillighet i värnplikten, ta bort straffen för vägran och överväga om plikten kan t ex vara vilande i fredstid.

Likaså är det mycket intressant och positivt med ÖBs konstruktiva förslag om ökat samarbete på försvarsområdet med Norge (och även fler nordiska länder vartefter, hoppas jag).

Jag återkommer med nästa inlägg om någon vecka, när försvarsutskottet återkommit från sin säkert mycket givande studieresa till bortre Asien (Sydkorea/Japan).

etanolfunderingar

och det handlar inte om dryck, såklart.
Ett fungerande förnybart drivmedel, inte det bästa men bra under en övergångsperiod som kan bli rätt länge.
Sverige låginblandar 5 procent, kommer att öka till 10 procent så snart EUs nya riktlinjer processats. Jag tycker att de borde höjas till åtminstone 15 procent, på andra håll låginblandar man upp till 20 procent enligt hörsägen.

Detta är de stora volymerna, renetanolen är på väg upp men det tar lite tid. Inte heller renetanolen är 100 procent etanol, utan 85 procent, vintertid i norr kanske bara 70 procent.

Så alla bensinbilar i Sverige körs således på bensin/etanolblandningar!

Svårigheten framöver är inte att sälja mer etanolbilar eller konvertera begagnade, tror jag. Svårigheten blir att få fram tillräckligt med etanol, helt enkelt.

Strategin nu är från Sveriges sida att EU tar bort sina skyddstullar, som möjliggjort en tillverkning inom EU. Då ökar importen från främst Brasilien. Men alltfler länder vill köpa etanol och det finns gränser för hur stora volymer EU och Sverige kan importera. Marknadsefterfrågan kan rätt snabbt komma att överstiga tillgången och världsmarknadspriserna stiger, ett troligt scenario.

Då kan det åter bli intressant att räkna hem etanolproduktionäven i EU, om den tvingats i malpåse p g av tullsänkningar.

(Även om Sverige driver tullsänkningar kan det paradoxalt nog bli tullhöjningar, vilket EU just överväger...!)

En för den EU- och sverigeproducerade etanolen oroande faktor är också den växande efterfrågan på spannmål, vilket lett till en nästan fördubbling av spannmålspriset s edan förra året, från ca 1 kr till 1,80 kr/kg.

Om spannmålen blir väsentligt högre prissatt än tidigare (=dyrare etanolråvara) samtidigt som EUs tullar tas bort (= lägre försäljningspris) blir EUs och Sveriges närproducerade etanol snabbt olönsam och fabrikerna går med röda siffror. Vad händer då med Sveriges största etanolfabrik i Norrköping, och med den pågående utbyggnaden?

Och vad händer med världsmarknadspriset på etanol, det stiger ju också eftersom Brasilien m fl kan välja mellan att producera mat, foder eller drivmedel.

Slutsats...Öka etanolbilar och låginblandning, visst, bra. Men lägg huvudkraften på att överblicka marknadstillgången i ett flerårsperspektiv och hur Sverige kan trygga erforderliga volymer till ett pris som inte gör etanoldrift dyrare än bensin. Det kan vara en ko på isen här.

hur blir försvarsbudgeten?

Riksdagen och svenska folket väntar nu på alliansregeringens första riktigt genomarbetade budget, den förra fick ju p g av ett orimligt kort tid mellan valdag och budgetlåsning arbetas fram under en oerhörd tidspress.

Försvarsområdet intresserar självfallet mig och mina kollegor i försvarsutskottet särskilt, liksom förhoppningsvis många andra. I sommar har det faktiskt förts en försvarsbudgetdebatt, initierad av finansministern. Tyvärr inte helt samordnad med försvarsministern.

Jag har kritiserat Anders Borg för att hänvisa till kontakter med partiledarna för att underbygga sitt utspel om kraftiga miljardbesparingar. Och min tro är att försvarsbudgeten för 2008 i mycket stora drag kommer att likna innevarande års budget, där alliansen ju höjde anslaget med nära en halv miljard över den tidigare nivån.

Sedan får vi se vad regeringen gör för bedömning av besparingsmöjligheter i kommande budgetar efter 2008. Uppenbart är att det finns ett betydande utrymme för att effektivisera och sänka kostnaderna för försvarsmaterielen, och det är möjligt att det grovt går att bedöma utrynmet för detta redan nu.

Det definitiva ställningstagandet till hur budgetarna efter 2008 ska se ut bör dock enligt min uppfattning inte tas förrän försvarsberedningen - i november - har lagt fram sin analys om säkerhetsutvecklingen i vår omvärld, och när försvarsdepartementets arbetsgrupp har hunnit göra en djupanalys av effektiviseringsmöjligheterna i försvarsmaterielsupphandlingen. Därefter får en bedömning göras hur en ändrad inriktning ska förankras i riksdagen.

Jag fick igår en fråga från SvD,här, om hur jag såg på att prioritera besparingar i försvaret på bekostnad av alliansen vallöfte att öka Sveriges utlandsstyrkor. Jag avvisade självfallet detta som en omöjlighet, vallöften är till för att hållas och det är nödvändigt att Sverige bidrar till fredsbevarande insatser i världen.

Jag citeras ha sagt att "de" - min alliansregering" - får inte gå ifrån detta. Jag tror mig omöjligen ha sagt "de" om "vår alliansregering", däremot säkerligen mycket tydligt gjort bedömningen att regeringen kommer att stå fast vid att prioritera utrymme för de internationella insatserna enligt planen.

Ja, så här resonerar jag i dessa dagar. Den slutliga låsningen av statsbudgeten bestäms i dagarna av regeringen, och trots goda kontakter in i regeringskansliet vet jag inte i skrivande stund hur försvarsbudgeten kommer att se ut, sannolikt är det ännu inte helt klart. Och så ska det vara, regeringen lägger fram sin budget, och riksdagen har sedan att gå igenom den och fatta beslut.

Mina förhoppningar om en stark och bra statsbudget är stora!!

Vilnius - en vacker stad med en hemsk historia

Vi besökte en vän i Vilnius, huvudstad i Litauen, i veckan. Så nära det ändå är till Lettland och Litauen, till Vitryssland, Polen och Ryssland. Flyg med Ryan Air till Riga, hyrbil knappt 30 mil till Vilnius, raka riktigt bra vägar genom slättbygd med mycket mark ur produktion men också en hel del i gott bruk.

Bondgårdar i variende skick, ständigt omålade nästan, en del förfallna kollektivjordbruk.

Vi besökte Druzkininskai (ungefär), en stad som Mjölby ungefär med mycket grönska och skog och med flod och sjöar intill (dock obadbara..) I utkanten hade dagens Litauer samlat ihop alla sovjetkommunistiska praktmonument från Litauen då man med fruktansvärda metoder förtryckte folket och skulle omskola det till solidariska kollektivarbetare. Utanför platsen - som var omgiven av höga taggtrådsstängsel - stod ett litet lokomotiv och en liten "boskapsvagn" med galler för två små gluggar.

Några år efter andra världskriget skulle jordbruket kollektiviseras, under mörka nätter knackade KGB på i bondgårdarna där folkfienderna - de bönder som ägde och brukade sina små gårdar - bodde med sina familjer. De rycktes upp ur sängarna och fick inget ta med sig, männen skiljdes från sina kvinnor och barn och den splittrade familjen tvingades in i fångvagnarna för månader av fångtransport många hundra mil bort till Sibirien. Männen för sig, och kvinnor och barn för sig.

Vad var deras brott? Att de brukade sin jord och var hårt arbetande småföretagare, ingenting annat. Under oerhörda lidanden under transporten, där de dog som flugor i hetta eller sträng kyla, av vattenbrist, svält,köld eller sjukdomar och senare i Sibirien i de mest primitivaförhållanden av samma orsaker. Efter många år kommer en del av dem att komma tillbaka, men kanske de flesta - jag har ej skattningen - har i praktiken mördats av sovjetunionen och av sovjetkommunismen.

Vad hände med deras ägodelar, deras fotoalbum och kläder och sängar och bord, vad hände med deras hus. De plundrades säkert och sedan togs huset i anspråk av kommunisterna, eller fick det helt enkelt förfall obebott. (Ingen skulle ju bo individuellt, kollektivjordbruk byggdes upp med hyreskaserner till). Man ser ibland dessa förfallna hus eller ibland bara en träddunge som markerar platsen för en förstörd och förfallen bondgård.

Det lidande som dessa och andra människor - lärare,politiker, humanister - som torterades och deporterades av inkräktarna och deras kollaboratörer (jag menar de kommunistiska litauiska medlöpare som åtog sig att söka legitimera övergeppen och förtrycket genom lydregeringar och -parlament) är fruktansvärt och omätbart. Tänk Dig in i din situation när det knackar på dörren på natten, och ni snart med hugg och slag är skilda åt och infösta i olika fångvagnar.

Med dessa regeringar - i Sovjetryssland och Litauen osv - hade det svenska kommunistpartiet vänskapliga och kamratliga förbindelser hela tiden detta pågick och sedan decennium efter decennium till nästan kommunismens sammanbrott. Nuvarande vänsterledaren anser sig vara kommunist utan att vilja kallas för det längre. Jag saknar faktiskt ord för det mycket nära samröre som rötterna till dagens vänsterparti hade under nästan hela 1900-talet med sovjetkommunismen. Fler dog under den och Stalin än under Hitlers koncentrationslägersutrotningar...

Och den sovjetkommunismen under Josef Stalins ledning, den gjorde tydligen det mesta rätt enligt signaler ifrån makthavarna i dagens kreml. Det var "nödvändigt" med hårda tag, skenrättegångar, avrättningar, angiveri, deportationer, enorma fångläger (GULAG), deporationer av besegrade nationer osv osv. Stämmer signalerna från dagens Kreml finns det anledning att vara oerhört kritisk och mycket oroad över vad som sker.

Jag återkommer från det mycket positiva som nu äntligen sker i de f.d kommuniststaterna utanför Ryssland, och från dagens positiva Litauen och Vilnius. Från mitt förra besök i Vilnius minns jag fortfarande den vita byggnaden på en höjd där KGB huserade, med avrättningsrum, med två särskilda rum för vattentortyr, med små celler där otaliga oskyldiga människor från det fria Litauens politiska ledning och många andra torterades med fruktansvärda metoder och ofta med döden som befriare.

Äger föräldrar sina barns kroppar?

Jag tycker ärligen att det det är mycket tveksamt att föräldrar bestämmer att barn ska omskäras, och likaså om landstingen då ska åläggas att utföra ingreppet. Givet att föräldrar äger och ska fortsätta att äga denna rätt till sina barns kroppar finns det ju en logik, förstås.

Men är det rimligt att föräldrarna "äger" sina barns kroppar och kan beordra kirurgiska ingrepp på dem? Detta har ju uppenbara integritetsaspekter bl a .

Jag är medveten om att det gamla testamentets Gud beordrade judarna - var det till Mose?- att låta omskära sig och att detta är en stark tradition sedan flera tusen år. Det finns nog liknande påbud i andra religioner och kulturer. Men är det för den skull okontroversiellt att idag år 2007 fortsätta med detta, innan myndighetsåldern? Äger verkligen föräldrarna rätten till sina barns kroppar?

Omskärelse av sexualorganen förekommer sedan tusentals år tillbaka i olika kulturer och religioner. Det innebär ett kirurgiskt ingrepp som skär bort olika delar av organen.

Vad gäller kvinnor finns en diskussion om att detta är oacceptabla ingrepp och att dessa ingrepp bör upphöra. I Sverige är kvinnlig omskärelse förbjuden och grova fall kan ge upp till tio års fängelse

Vad gäller män finns inte samma debatt, och manlig omskärelse är tillåten. Manlig omskärelse är ett mindre ingrepp jämfört med den kvinnliga.

Icke desto mindre innebär båda ingreppen att människokroppen så som den är skapad vid födseln förändras genom ett kirurgiskt ingrepp där delar av de känsliga sexualorganen skärs bort. Utöver det principiellt mycket tvivelaktiga att efter födseln förändra en människas kropp innebär omskärelse innan myndighetsåldern att allvarligt ingrepp mot barnets integritet eftersom föräldrar oåterkalleligt fattar beslut om sina barns kroppar.

Självfallet bär kulturella och religiösa sedvänjor bemötas med respekt, men det finns gränser för vad som ett modernt samhälle kan acceptera. Därför är den svenska lagstiftningen mot vissa sorters omskärelse mycket bra, liksom att Sverige driver frågan internationellt.

Är det inte dags att utreda samhällets syn på omskärelse av omyndiga från principiell synpunkt och integritetssynpunkt?

Jaga inte fildelare!

Förr kopierade jag och många musik på våra bandspelare, och bytte band med varandra. Idag kopierar man lätt musik och annat med den nya tekniken, vilket skivindustrin vill förbjuda med allt mer integritetskränkande lagar.

Centerpartiet har markerat tveksamhet inför utvecklingen, vilket är bra.

Idag har min riksdagskollega Karl Sigfrid (m) en utmärkt och knivskarp debattartikel i Dagens Nyheter i frågan!

medborgarlön....?

Två makar ifrån kinda kommun i Ög hudflängs nu i spalterna, de anser sig oförmögna att arbeta och har erhållit socialbidrag - ibland fullt, ibland delvis - i många år.

De lever under små omständigheter och har utvecklat en egen argumentation för varför de inte kan arbeta.

Socialnämnden i Linköping, där de tidigare bodde, försvarar sig med att man gjort allt men misslyckats, och att Sveriges sociallagstiftning inte tillåter att folk hungrar eller kastas ut på gatan.

Visst ska man som medborgare arbeta eller vilja arbeta som grundprincip. Samtidigt har vi en verklighet där över en miljon människor är utanför arbetsmarknaden, som t ex förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna.

Tänk om detta par ovan istället för att visa hur de skadas av arbete hade argumenterat för sina rýgg- eller andra smärtor, verkliga eller upplevda. Då "fungerar systemet" på gott och på ont, och någon principiell diskussion hade ej uppstått.

Jag har haft en öppenhet för att diskutera kring om rätten till socialbidrag - efter individuell prövning i varje fall - kunde förenklas till ett lågt grundbelopp utan sådan prövning när behoven är små.
Det finns argument för detta, men också motargument.

en världsvid deklaration mot terrormord

Fråga till utrikesminister Carl Bildt

En världsvid deklaration mot terrormord

Mycket i dagens värld går åt rätt håll; samarbete, tillväxt, utveckling.

Men samtidigt ökar en fruktansvärd terror med likgiltighet för oskyldiga människoliv. Med grumliga fundamentalistiska villfarelser utbildas människor i att med dynamit spränga så många oskyldiga som möjligt för att de ska dödas eller lemlästas. Med hemskans list närmar eller lockar man till sig så många oskyldiga barn, kvinnor och män som möjligt innan bomben utlöses.
I Irak och Afghanistan kidnappas, halshuggs och mördas människor blint, respekten för människoliv och FNs regelverk är ingen.

Just nu har en grupp vanliga människor från Sydkorea kidnappats och mördas en efter en.

Jag tycker att Sverige i FN bör ta initiativ till en världsvid deklaration som fördömer attacker på civilbefolkning enligt ovan, som fördömer angrepp och mördande av civila, och som lyfter fram respekten för människors lika värde och de gränser detta sätter för stridshandlingar vid konflikter. Deklarationen bör vara riktad mot de som organiserar, utbildar och vilseleder unga människor att utföra dessa fruktansvärda handlingar. Denna deklaration bör undertecknas av länder, kyrkor och organisationer världen över.

Är utrikesministern beredd att för Sveriges räkning ta initiativ i denna riktning i Förenta Nationerna?

Staffan Danielsson

Försvarsminister Oden-Borg?

Jag ger vår utmärkte finansminister Borg lite berättigad kritik i dagens Svenska Dagblad,här.Visst kan och ska finansministern ha synpunkter på utgifterna i statsbudgeten, även inom försvarsområdet. Och visst kan finansministern uttala sin bedömning av att det finns utrymme för besparingar inom t ex försvarsområdet.
Men det blir fel när finansministern tar över försvarsområdet från försvarsministern och hänvisar till något samtal med partiledarna där han och möjligen de "beslutat" att det ska sparas ett antal miljarder inom försvaret.

Försvarsminister Odenberg verkar inte vara med på tåget, och inte heller jag. Saker och ting ska ske efter analys och moget övervägande, och i rätt tågordning.

Vi har nu en försvarsbudget som utgår ifrån det försvarspolitiska beslutet 2004, med en viss höjning efter valet av alliansen. Visst kan det finnas utrymme för en effektivare upphandling av försvarsmaterial, och visst kan vårt samarbete med de nordiska länderna utvecklas i bl a effektivitetsbefrämjande syfte, men detta ska rimligen i vanlig ordning prövas i de årliga statsbudgetarna. Försvarsmakten ska göra sina bedömningar liksom försvarsministern, och sedan får regeringen i sin helhet lägga fram den statsbudget som man gemensamt står bakom.

Därtill är självfallet utvecklingen i vår omvärld av avgörande betydelse för dimensioneringen av vårt försvar, och försvarsberedningens analys i frågan som läggs fram i november bör rimligen avvaktas innan betydande förändringar sker. Av särskilt intresse är vad som sker i Ryssland.

heja på i familjepolitiken!

Alliansregeringen betar av område efter område, och Sverige tuffar på allt bättre. Det känns mycket bra!

Det är dags att genomföra våra gemensamma vallöften i familjepolitiken, med bl a möjlighet för kommuner att betala ut en ersättning för de familjer som vill ta hand om sina små barn lite längre.

Tre moderata kommunpolitiker skrev för några dagar sedan en bra artikel om detta i DN, här

Tjaha, ingen rubrik gick att fylla i.

vi har semestrat 10 dagar i svensk högsommarvärme och varma vattentemperaturer, samtidigt som det varit regnsommar lika länge här hemma. Visst är det ett svek att åka söderut till gran canaria, men det är säkert. Och jag uppskattar allt mer badtemperaturer väl över de 20, helst över 25...

Debatten om ekoodling och ekostöd har fortsatt i ATL med ett inlägg av Tina Ehn (mp) och replik av mig. Rubriken blev väl fyrkantig - "bäst för ekoproduktion att klara sig utan stöd"-. Min tes är ju att miljöstöden bör fördelas efter miljönytta, där ekostöden idag är väl stora på det vanliga miljövänliga jordbruket bekostnad. Och att det stabilaste för ekoproduktionens utveckling är att utvecklas i takt med marknadstillväxt och merpriser. När nu efterfrågan på mat och energi kan närma sig en balanspunkt där efterfrågan överstiger produktionen kan det också bli en motsättning mellan behovet av högre produktion och att samtidigt stödja en extensivare sådan.

Almedalen missar jag tyvärr i år, men hoppas på bättring 2008.

Sverige och Europa

Jag såg till min glädje i en färsk opinionsundersökning att 46 procent av de tillfrågade svenskarna bejakade EU-medlemskapet, medan 26 procent inte gjorde det. Största differensen sedan mycket länge.

Glädjande också för oss alla som vill utveckla Europa tillsammans - där EU idag är det i särklass viktigaste instrumentet - att de 27 länderna nu med ett förhoppningsvis snart godkänt nytt fördrag kan dels samarbeta bättre, dels välkomna ytterligare medlemmar.

Jag tycker att nej-sidan med v och mp i spetsen har fastnat i en rätt trist argumentation som svartmålar det mesta som EU-länderna tillsammans försöker att göra, samtidigt som man bedyrar att man visst vill ha ett Europasamarbete men som börjar från grunden på ett helt annat sätt....

Visst kunde säkert EU-samarbetet fungera ändå bättre, vara ännu bättre organiserat och ännu mer förankrat på ett levande sätt hos EU-medborgarna osv osv. Det kunde för övrigt säkert även den svenska politiska demokratin också göra, fungera bättre med mer förankring bland medborgarna, alltså.

Men inte diskuterar vi att bryta ner Sverige och sedan bygga upp vår demokrati från grunden igen, vi utgår ifrån att landet finns och utifrån det försöker vi utveckla och förbättra våra ansträngningar.

Tänk om EU-motståndarna kunde använda sin energi och sina analyser till att diskutera EUs utveckling framåt och inte hålla fast vid att det ligger något nödvändigt i att lämna EU innan ett bättre Europasamarbete kan byggas upp. En sådan utveckling i Europa tror jag skulle innebära mycket stora risker i olika avseenden.

De allra flesta Eu-länder har nu en gemensam valuta - euron - vilket i hög grad väver ihop marknader och ekonomier och inte minst underlättar vid handel eller resor i Europa. Även för oss svenskar underlättar det ju, vi behöver oftast bara växla till en enda valuta. Tänk om det fortfarande hade funnits 27 valutor i EU-länderna...

Nåväl, vi står utanför och frågan återkommer kanske om ett antal år, vi får se.

Afrikas bönder!

I torsdags hade jag en givande debatt med biståndsminister Gunilla Carlsson, min interpellation här, och debatten här.

Asiens och latinamerikas länder utvecklar sina jordbruk och sin produktion starkt, medan Afrika står och stampar. En stor del av problemet, och lösningen, är att Afrikas länder - många - både brandskattar jordbruket och låter det konkurrera med inhemska priser långt under världsmarknadsnivåerna. Utan lönsamhet sker inga investeringar och ingen produktionsökning. Sverige bör ta upp och diskutera detta med sina viktigare samarbets(bistånds)länder!!