En arbetsgrupp inom centerpartiet lade i maj 2006 fram ett öppenhetsmanifest, som sedan antogs av partiets förtroenderåd. Det är ett bra manifest som understryker vikten av öppenhet och integritet, lyfter fram viktiga frågor och föreslår åtgärder.
”Sammantaget kan Centerpartiets syn på det öppna samhället sammanfattas i tre punkter:
• Öppenhet mot de egna medborgarna. Varje medborgare är tillförsäkrad personlig integritet, yttrandefrihet och möjlighet att granska den offentliga makten.
• Öppenhet mot omvärlden. De som vill bo och arbeta i landet ska ges möjlighet att göra så. En generös flyktingpolitik utgår från individens skyddsbehov.
• En öppen ekonomi. Handelshinder och tullar avvecklas. I den nationella ekonomin eftersträvas en liberal ekonomi med näringsfrihet ”
Manifestet ger exempel på områden där förslag finns som är problematiska från integritetssynpunkt:
” Vi ser idag ett tilltagande övervakningssamhälle. Det gäller exempelvis förslag om trafikdatalagring, rätt för Försvarets radioanstalt att signalspana på trådbunden kommunikation samt rätten att använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte. Samtidigt ökar kameraövervakningen och registreringen av medborgarna. Vi blir alltmer övervakade i vardagen, vad vi handlar, vem vi ringer och var vi befinner oss registreras på olika sätt. Vänskapskretsar, matvanor och andra preferenser som borde vara privata blir mer eller mindre allmän egendom. ”
Och manifestet lägger en rad förslag, t ex:
” Centerpartiet föreslår för att stärka skyddet för den personliga integriteten en lösning där varje ny reglering som innebär en kränkning av integriteten i någon form skall föregås av en integritetskonsekvensbeskrivning i analogi med de regler om miljökonsekvensbeskrivning som finns på miljörättens område.”
” En proportionalitetsprincip skall införas för att skydda mot offentliggörande av privat information där ett svagt allmänintresse inte kan motivera kränkningen av den personliga integriteten. ”
I den svåra och laddade frågan om underrättelseinhämtning genom signalspaning för att skydda landets säkerhet kom ju regeringen – och centerpartiet i regeringen – till slutsatsen att trots det integritetsintrång som signalspaning innebär vägde landets intresse av säkerhet och skydd mot allvarliga yttra hot så starkt att signalspaning i strängt kontrollerade former tyvärr måste accepteras. Centerpartiet koncenterade sig givet denna slutsats på att förstärka integritetsskyddet och fick gehör för ett antal förstärkningar.
Under processen i riksdagen våren 2007 fördes ytterligare förslag fram från socialdemokraterna, som i stort sett samtliga tillgodosågs. Socialdemokraterna valde trots detta att kräva förnyade utredningar – trots att frågan under deras ledning utretts i omgångar under många år och nu behövde avgöras. Efter votering bordlades frågan. I juni 2008 togs frågan upp till förnyad behandling , flera borgerliga riksdagsledamöter ville ha ytterligare integritetsförstärkningar med Fredrick Federley och Annie Johansson i spetsen. Även denna gång lyssnade alliansen och inte minst centerpartiet och flera förslag tillfogades.
Den s.k. bloggbävningen utlöstes under denna process, och debatten fortsatte att rasa även efter riksdagens beslut. Centerpartiet valde att öppna upp en dialog med ledande kritiker vilket födde ytterligare idéer till hur integriteten kunde hävdas och risken för missbruk minimeras, bl a att kontrollmyndigheten och inte FRA skulle avskilja de signaler som enligt regelverket skulle få avlyssnas och att FRA endast skulle få tillgång till de signalströmmar som var relevanta för den godkända inriktningen. Tankarna om en försvarsunderrättelsedomstol istället för en domstolsliknande nämnd diskuterades också. Även inom folkpartiet fanns kritiska röster. Sammantaget ledde detta till den uppgörelse mellan allianspartierna som nu gäller och som ska föreläggas riksdagen för beslut i vår.
Jag och centerpartiet har en ärligt ödmjuk inställning till den mycket svåra avvägning som vi tvingats till mellan den integritet som vi verkligen vill värna å ena sidan, och samtidigt det ansvar för landets säkerhet som varje regering och riksdag också har. En regering måste kunna regera och den här frågan behövda verkligen regleras.
Lösningen har alltså blivit att stå fast vid behovet av en signalspaning under strängt reglerade former, men att i en kontinuerlig dialog med kritiker inom och utom riksdagen i en intensiv process vara lyhörd för de ytterligare möjligheter till förstärkningar av integriteten som denna resulterade i.
”Bloggbävningen” och dess väldiga engagemang har alltså verkligen lyckats få igenom väsentliga integritetsförstärkningar i en dialog med bl a ett lyssnande centerparti, och kan alltså inteckna betydande framgångar. Delvis görs nog detta, men oftast betonas en fortsatt kritik och det faktum att man inte ”nådde ända fram”, dvs signalspaningen skulle begränsats ännu långt mer eller helt förhindrats.
Inom centerpartiet fortsätter diskussionen, och ”centeruppropet” med bl a Erik Hultin och Björn Pedersen tar nya tag. Jag noterar en viss erkänsla för att centerpartiet lyssnat och drivit på för att tillgodose de ytterligare integritetsförstärkningar som processen resulterat i.
Men samtidigt är kritiken fortsatt stark mot att centerpartiet trots sitt öppenhetsmanifest accepterat signalspaning.
Erik Hultin skriver på sin blogg: ” Jag stöder både partiprogrammet, de olika manifesten som har antagits samt även i allmänhet stöder de demokratiskt fattade stämmobesluten.Vän av ordning kan därmed kanske tänka att jag egentligen är för FRA, IPRED o.s.v., eftersom partiledningen och riksdagsledamöterna ju har valt att stödja dessa påfund från den djupaste avgrunden.”
Men Erik är ju mot ”FRA, Ipred, Acta med mera”, och jag har full respekt för det.
Björn Pedersen på Bloggen Bent skriver så här: ” Det största, roten till allt det onda, som har hänt med Centerpartiet under de senaste åren kan stavas till ”organisationsproblem”. Alltså, Centerpartiets riksledning tycker sig ha mandat att köra över stämmobeslut och partiets styrdokument som medlemmar har bestämt”.
Jag gillar öppen dialog och debatt, och dessa frågeställningar kommer att fortsatt diskuteras inom och utom centerpartiet. Det är bra. Och det kan nog vara så att vi som representerar partiet i regering och riksdag tvingas till svåra avvägningar som gör att vi får intern kritik. Detta får vi reda ut tillsammans och vårt högsta beslutande organ är ju partistämman.
Men jag skulle vilja argumentera emot centeruppropet och andra kritiker på en central punkt, att jag och riksdagsgrupp skulle ha brutit mot och ”kört över stämmobeslut och partiets styrdokument”.
Vi skulle alltså inte ha respekterat det fina öppenhetsmanifest som Förtroenderådet antog den 29 maj 2006. Där tycker jag att kritikerna skjuter över målet, liksom även i ordval som ”djupaste avgrunden” och ”roten till det onda”. Öppenhetsmanifestet lyfter fram integritetsfrågornas vikt enligt ovan, visar på t ex signalspaningens integritetsintrång och lägger fram ett antal goda övergripande förslag.
Däremot har ju inte öppenhetsmanifestet behandlat den svåra avvägningen mellan integritetsintrång och landets säkerhet som hela FRA-debatten handlat om, och där centerpartiet i regering och riksdag landat i att förstärka integritetsskyddet så långt möjligt, i en lyhörd process med successiva förstärkningar. Men där vi också bejakar att det tyvärr finns ett starkt allmänintresse för Sveriges säkerhet som väger så pass tungt att signalspaning i strängt reglerade former får accepteras.
Jag menar alltså att jag och andra visst kan kritiseras för att vi borde kunnat nå längre i olika avseenden, och även för att vi borde begränsat signalspaningen ännu mycket mer. Min verklighetsbild är ju i motsats till detta att vi i linje med öppenhetsmanifestet drivit på för en rad åtgärder i dess anda och inte minst tack vare kritiken kommit riktigt långt.
Och jag vänder mig alltså mot påståenden om att Öppenhetsmanifestet säger nej till signalspaning i de kontrollerade former som riksdagen har beslutat och kommer att besluta om. Manifestet betonar integriteten mycket starkt, men det tar inte ställning till hur avvägningen mellan integritet och säkerhet ska göras i signalspaningsfrågan.
Denna avvägning har vi i regering och riksdagsgrupp jobbat hårt med och landat i de beslut som tagits. Kritisera oss för att vi borde ha nått ändå längre, om ni tycker det, men jag anser att vi verkat och drivit på i öppenhetsmanifestets anda och inte emot det.
I nästa blogginlägg ska jag diskutera signalspaningsnämnden och mitt temporära uppdrag där, rätt eller fel!
Etiketter: centerpartiet, fra, signalspaning, integritet, öppenhet, bloggbävning, centeruppropet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Tack för ett bra inlägg Staffan. Vi kanske inte är ense i alla delar vad gäller avvägningarna mellan skyddet för den personliga integriteten och andra intressen men jag uppskattar din vilja att föra en öppen och ödmjuk debatt om dessa frågor.
Integritetsfrågorna ligger många centerpartister varm om hjärtat och det finns all anledning att fördjupa arbetet med dessa frågor ytterligare. Öppenhetsmanifestet är ett centralt dokument och det finns anledning debattera och utveckla detta ytterligare, inte minst när det gäller att göra praktisk politik av våra ideologiska ställningstaganden.
Intressant. Jag ser fram emot nästa inlägg!
Precis som du noterat så får du ett erkännande för dina insatser, och det är alldeles uppriktigt menat. Både du och partiet i övrigt har verkligen agerat både lyssnande och pådrivande vad gäller de förändringar och förbättringar som har lagts till (kanske) samt ska träda i kraft till hösten. Nu är det ju så att dessa förbättringar i sak kanske gör lagen i sig mindre dålig, men definitivt inte bra.
Den häpnadsväckande bristen på analys i förväg inför hela spektaklet kan knappast du lastas för, men vi ser ju sakta men säkert resultatet av just det förbiseendet.
Vad säger du om den statliga amerikanska rapport som nu har kommit fram till att den typ av datamining som FRA-lagen innebär i praktiken är helt värdelös gentemot terrorister, men att den lämnar ett närmast oändligt utrymme för s.k. falska positiva. Rapporten har för övrigt beställts av U.S. Department for Homeland Security och den har levererats av likaledes statliga National Research Council. Läs om det på CenterUppropet.se eller på min blogg.
Har vi bättre kunskap och större resurser här i Sverige, eller kan det möjligen vara så att man bör spekulera kring andra dolda agendor avseende genomförandet av FRA-lagen?
Som en parentes så hänvisar du endast till Öppenhetsmanifestet och att det uppenbart kan tolkas på olika vis. Däremot så glömmer du vad olika stämmobeslut sagt om FRA-lagen, eller hur?
PS. Jag hoppas att vi kan få se både dig och andra riksdagsledamöter på centeruppropet.se. Det är nämligen ingalunda ett krav att dela just mina åsikter för att kunna debattera, blogga o.s.v. Jag skulle vilja beskriva det som en typ av extranet där man kan kommunicera även med sympatisörer som inte är partimedlemmar. DS
Tack för inlägg!
Erik: Har verkligen vår stämma uttalat sig om hur avvägningen ska göras mellan integritet och landets säkerhet vad gäller underrättelseinhämtning genom signalspaning?
Öppenhetsmanifestet antogs av förtroenderådet i maj 2006, stämman 2007 lyfte integriteten rejält men utan att gå i närkamp med avvägningen enligt ovan, den frågan var ju just då bordlagd av riksdagen.
Här är sammanfattningen på detta område 2007:
"Centerpartiet vill:
Stärka individen i samhället;
120 Bygga demokratin underifrån därmänniskan står i centrumför politiken;
Arbeta för ett öppet samhälle;
Stärka integritetsskyddet;
Införa ett krav på integritetskonsekvensbeskrivning vid all ny lagstiftning i grundlagen;
Införa ett fullgott rättsmedel somger enskilda rätt till ersättning vid kränkning av den
125 personliga integriteten;
Att hela vårt politiska arbete genomsyras avmänskliga rättigheters perspektiv;
Staffan, visst är det så att öppenhetsmanifestet inte tar ställning i avvägningen mellan underrättelsebehov och personlig integritet. Men det gav ändå, skulle jag vilja påstå, era väljare intrycket att ni skulle fästa större vikt vid den personlig integriteten än vad ni har gjort.
Men än allvarligare är det faktum att alliansen inte sökte mandat för denna genomgripande reform och potentiella förskjutning av maktbalansen mellan stat och medborgare. Det är rimligt att ge väljarna en chans att ta ställning till ett sådant här förslag i ett riksdagsval.
Visst var det angeläget med en snar reglering, men det finns ingen anledning att blanda ihop frågan om reglering med frågan om att tilltvinga sig tillgång till kabeltrafik.
Vidare stämmer ju inte bilden av att centerpartiet kämpat för att begränsa integritetsintrången helt. Du har ju själv enligt vad jag förstår drivit linjen att kommunikation där den ena av användare och mottagare befinner sig i Sverige bör kunna avlyssnas.
Avslutningsvis tycker jag att datalagringsdirektivet fått litet för litet utrymme i debatten (kanske för att våra möjligheter att påverka i den frågan är mindre). Det är också ett mycket stort integritetshot. På vissa sätt värre än FRA-lagen, på andra sätt mindre allvarlig.
Om man först läser de fina orden i ert manifest och sedan läser det du skriver och ser hur ni i praktiken har agerat i frågan måste jag säga att det glappar rejält. Jag förstår inte hur du ärligt kan mena att ni följer manifestet...
Om visst var det så att du och de allra flesta i riksdagsgruppen tyckte lagen var tillräckligt bra innan löftet om förbättringar i FRA-lagen dök upp!
Vad jag förstår på dina argument ser du det inte ens som att ni har tvingats kompromissa angående FRA/IPRED utan att Centern mycket väl kunde fattat samma beslut utan sina Alliansvänner?! Det var nytt för mig. Jag trodde möjligen man skulle kunna skylla på att man tvingas kompromissa i en flerpartiregering, men inte ens det krävdes i detta fallet? Dvs FRA och IPRED är i linje med Center-politik som du ser det!
Jag röstade på er sist och känner mig grundlurad. Som jag ser det sätter ni staten och storföretagen före den lilla människan (tvärtom mot ert vackra manifest)
Tack för ditt svar, Staffan. Utifrån den uppställning du gjorde och som relaterar till 2007, vilka av de punkterna anser du att Centerpartiet renodlat har åstadkommit. Notera att jag skriver "renodlat!", och det jag menar där är att förbättringarna som ev. kommer i höst inte räknas då de måste se tillsammans med FRA-lagen och dess kärna. Man kan med andra ord knappeligen räkna förbättringarna i den lagen som att vi har bidragit till att t.ex. "stärka integritetsskyddet", eftersom de förbättringarna gäller en lag som vi själva röstat igenom och som snarare försvagar integritetsskyddet. Du får alltså gärna konkretisera de exempel du anger.
Väl skrivet Staffan och det belyser det dagliga hantverket politiks eviga dilemma.
Jag tror att det som gjorde mig allra mest förbannad i den här frågan var sammanblandningen mellan en nödvändig reglering och ett utökande av FRAs mandat.
Klart som korvspad att det är positivt om integritetskränkande verksamhet regleras på ett vettig sätt.
Däremot inte alls lika självklart att det per automatik skall innebära ett utökat mandat.
Som jag ser det är FRA-lagen inget annat än en svensk myndighet som känner hur det bränner till när tidens gång håller på att göra dem obsoleta. För femtio, ja till och med för femton år sedan, så låg de i teknikens framkant och hade stor betydelse, men så är det inte längre. Vem vill avskaffa sig själv?
I de kablar som nu FRA nu har fått tillgång till härjar inte bara några entusiastiska radioamatörer vid sidan av intressanta spaningsobjekt. I dessa kablar går majoriteten av det moderna samhällets civila kommunikation. Det är därför att jämföra med buggning eller sprättning av brev -- någon jämförelse med klassisk signalspaning är inte rimlig.
Att kalla det för signalspaning i den klassiska betydelsen, är som att sätta upp buggningsmikrofoner på alla offentliga platser i Sverige och sedan försöka filtrera ut konversationer som är intressanta för svensk säkerhet.
Jag röstade på Centerpartiet nu senast, men ni har förlorat mig på samma sätt som ni tycks ha förlorat era ideal.
Staffan,
Det vore orimligt att begära att ett manifest av detta slag skulle ta ställning i detalj till all olika tänkbara framtida ställningstaganden som riskdgsgruppen måste göra. Din kommentar om att denna specifika frågeställning inte avgörs explicit i öppenhetsmanifestet känns farligt nära semantiskt dravel.
Manifestet är stämmans och medlemmarnas uttalade önskan om inriktningen på politiken, något som ni borde beakta i varje ställningstagande. En central del i detta ställningstagande som ni har att följa är att arbeta för ett stärkande av individen och dess personliga integritet. Detta har inte efterlevts i praktiken förutom i ett antal semantiska utspel av föga konkret värde. Tvärtom har center partiet aktivt deltagit i ett agressivt nedmonterande av just det stämman ålagt er att försvara. Detta är ett avtalsbvrott gentemot centerpartiets medlemmar och grunden till det missnöje som nu bubblar i leden. Att som Fredrik gör hänvisa till politkkens dilemma... är bara ett utryck för en politiskt feghet. Man kohandlar inte om principer av detta slag,
Mvh
Mikael
Några svar igen.
Vi föreslog ju i ett skede att begränsa signalspaningen till endast kommunikation genom Sverige, vilket ju nästan all spaning handlar om, medan man utredde djupare regelverken i de fall när ena parten som sysslar med allvarliga yttre hot mot Sverige finns i Sverige. Nu blev lösningen inte den utan istället ett paket av andra förslag, där vi bla föreslog att FRA inte skulle ta tillgång till samverkanspunkterna och att tillståndsinstansen skulle begränsa FRAs tillstånd till endast de relevanta signalströmmarna. Centerpartiet har ju under hela processen drivit på för att - givet fortsatt möjlighet till signalspaning - stärka integriteten så långt möjligt, vi har fört fram många förslag men också stött förslag som andra lagt fram.
Skicka en kommentar