Peter Wolodarski skriver i DN om den begäran som de som tolkat åt svenska ISAF-insatsen i Afghanistan lämnat in om asyl i Sverige från år 2014.
Wolodarski ser dem som svenska veteraner, asyl ska beviljas. Migrationsminister Tobias Billström står fast vid individuell prövning enligt gällande asyllagstiftning.
Låt mig problematisera.
Självfallet ska Sverige ta sitt ansvar för människor med asylskäl som söker asyl i Sverige. Självfallet har Sverige ett ansvar för alla de afghaner , inte bara tolkar, som arbetar åt den svenska ISAF-insatsen i Afghanistan.
Hur detta ansvar ska tas bestäms i första hand av försvarsmakten, men ansvaret kan vid behov föras upp till regeringen.
Varken FN, ISAF eller Sverige ska lämna Afghanistan 2014, men stödet till Afghanistan ändrar karaktär. Avsikten är att Afghanistans regering, armé och polis ska kunna hålla talibanerna stången med hjälp av fortsatt ekonomiskt stöd, och stöd till utbildning av armé och polis mm. Detta är FNs och ISAFs och Sveriges huvudspår som det gäller att lägga all kraft på.
De svenska tolkarna känner uppenbarligen en oro för utvecklingen och har gemensamt aktuliserat/ansökt om asyl, uppenbarligen för att man befarar att talibanerna kommer att flytta fram sina positioner.
Det är bedrövligt och fruktansvärt att talibanerna mördar och har mördat massor av människor genom terrordåd, kidnappningar och mord, både nu som "gerilla" och tidigare i regeringsställning. Detta i sig, och där stödet till Al Qaida ingår, är också ett huvudmotiv för FNs närvaro i Afghanistan.
Sannolikt bör utvecklingen avvaktas. Skulle situationen utvecklas i fel riktning gäller den svenska asyllagstiftningen. Om en afghansk tolk flyr till Sverige kommer han/hon att prövas och med all sannolikhet få asyl om hotbilden är uppenbar.
Skulle försvarsmakten bedöma sina Afghanistananställdas, och/eller främst tolkarnas situation, som särskilt utsatt kan särskilda initiativ behöva tas av regeringen.
8 kommentarer:
Är det inte då lämpligt att Försvarsmakten bidrar med transport till Sverige för sina tolkar?
Känns mer smakligt än att hänvisa Afghanerna till människosmugglare.
En tänkbar väg för försvarsmakten, givet nuvarande asylregler, kunde vara att erbjuda anställda med allvarliga säkerhetsproblem i Afghanistan resa till Sverige för utbildning eller i annat syfte. Det skulle ge utrymme för de som vill söka asyl att få detta prövat.
Det var en mycket smart tanke som jag hoppas att du kan kommunicera till rätt personer i Försvarsmakten.
"Varken FN, ISAF eller Sverige ska lämna Afghanistan 2014,"
Och Frankrike skulle inte lämna Sydvietnam i sticket. Det skulle inte USA heller.
DeGaulle lovade de franska bosättarna i Algeriet att Frankrike aldrig skulle överge dem.
Banden mellan de sovjetiska och afghanistanska folken var starkare än stål.
Och så vidare, och så vidare...
Precis som nu, så gav dessa löften om att inte överge och inte svika på fullaste allvar.
Det vore trevligt om det inte blev en upprepning av tidigare återtåg ur liknande situationer, men är man afghan i Afghanistan så är det nog säkrast att utgå från att västvärlden kommer att dra som en avlöning.
Att kollektivt erbjuda de afghaner som samarbetat med Sverige, och som därför löper risk att betraktas som kollaboratörer av sina landsmän, asyl i Sverige ä nog ett minimum för anständigt uppträdande.
Staffan, du skriver alltså i klartext: Först måste en eller flera tolkar råka riktigt illa ut, t.ex. bli dödad.
Ja, Farbror Brun förnekar sig aldrig.
@Lars B.
"Först måste en eller flera tolkar råka riktigt illa ut, t.ex. bli dödad."
Det har redan hänt.
Attacken i februari i fjol som tog två svenska officerares liv, dödade också en afghansk tolk.
Hej Staffan, ditt inlägg gör mig först beklämd och sedan uppgiven.
Beklämd för att du för ett resonemang som för mig låter som att du utgår ifrån att hotet mot de afghanska tolkarna skulle vara uppdiktat. Låt mig istället parafrasera en gammal partifrände till dig och konstatera ett det ”med intill visshet gränsande sannolikhet ” är så att de tolkar som finns i svensk anställning riskerar att återfinnas i ett dike med saknade huvuden inte allt för långt efter att Sverige slutligen har lämnat Afghanistan. Beklämd också för att jag bara kan tolka dig som att du INTE anser tolkarna vara veteraner. I mina, och antar jag, många andras ögon är våra tolkar med sina tjänstgöringsår i svensk tjänst minst lika mycket veteraner som de soldater och officerare som genomfört tjänstgöring i Afghanistan. Låt vara att de inte är svenska medborgare, veteraner i svensk tjänst är de lika fullt.
Att sedan i enlighet med ditt förslag och på klassiskt svenskt manér ”avvakta utvecklingen” är en klar och entydig signal till människor som framfört en synnerligen berättigad oro för sin och sina familjers framtid om att Sverige och dess beslutsfattare inte bryr sig.
Min uppgivenhet kommer mer ur det faktum att som försvarsanställd återigen tvingas konstatera att de få folkvalda som ens ids bry sig om att debattera försvarpolitik och säkerhetsfrågor gör det på ett ganska oinsatt och oinspirerat sätt. Det är ni folkvalda, i synnerhet ni i regeringsställning, som har till uppgift att se till att den förda politiken utförs på ett sätt som gagnar svenska intressen, inte därmed sagt att detta alltid är detsamma som försvarsmaktens intressen. Men åtminstone på ett sådant sätt att bilden av svenskt ansvartagande blir rätt och riktig. Att hänvisa till svensk asyllagstiftning är i mina ögon ett sätt att slingra sig från ett moraliskt ansvar som går långt utanför vad svensk fredstida förvaltning möjligen kan tänkas täcka in.
Det rätta borde istället vara att följa Danmarks exempel från 2008 när man lämnade Irak och i god byråkratisk ordning ombesörjde med ett åtgärdsprogram för sina lokalanställda, mestadels tolkar. Programmet, bestående av en ekonomisk ersättning för flytt inom landet eller möjlighet till flytt till Danmark utmynnade i visering för 120 lokalanställda med familjer, inalles uppemot 400 personer vilka fördes till Danmark med statens medel.
Som folkvald borde valet att göra det rätta vara enkelt och att därmed ta det ansvar som krävs, fatta de beslut och stifta de lagar som är nödvändiga och med högburet huvud därefter också kunna konstatera att ”vi gjorde kanske inte det som var lagligt men vi gjorde det som var rätt!”
Band,
Försvarsmaktsanställd
ISAF är kvar i Afghanistan i nuvarande form till 2014, sedan FN-närvaro i andra former.
Jag står självfallet helt bakom att Sverige ska sitt ansvar för sina lokalt anställda i ISAF-insatsen.
Om det innebär att tolkar med familjer, och kanske övrig personal, ska beviljas asyl redan innan ISAF-insatsen avslutats och innan utvecklingen i Afghanistan kring 2014 är känd, det är jag osäker om enligt mitt tidigare resonemang.
Skicka en kommentar